Functional characterization of dolichol phosphate mannose synthases and development of infrared nanoscopy to study membrane proteins in solution
Tid: Ti 2026-01-27 kl 13.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Språk: Engelska
Ämnesområde: Bioteknologi
Respondent: Markus M. Keskitalo , Industriell bioteknologi
Opponent: Professor Janne Ihalainen, University of Jyväskylä
Handledare: Professor Christina Divne, Industriell bioteknologi; Professor C. Magnus Johnson, Yt- och korrosionsvetenskap
QC 2025-12-12
Abstract
Membranproteiner är proteiner som är inbäddade i organismers cell- eller
organellmembran. Ungefär en fjärdedel av alla mänskliga proteiner
uppskattas vara membranproteiner, och cirka 60 % av alla läkemedel riktar sig
mot membranproteiner. Korrekt fungerande membranproteiner är dock
livsavgörande för alla levande organismer.
Denna avhandling består av två delar. Först undersöks
dolikolfosfatmannossyntaser (DPMS) med avseende på biokemi och funktion.
Dessa enzymer ansvarar för överföringen av mannos från en
nukleotidsockerdonator till acceptorlipiden dolikolfosfat varvid
dolikolfosfatmannos (Dol-P-Man) bildas. I eukaryoter och arkéer är Dol-PMan
den viktigaste mannosdonatorn för mannosyleringsreaktioner i lumen av
det endoplasmatiska retiklet (ER), samt på den extracellulära sidan av
cellmembranet. Man vet att syntes av Dol-P-Man sker på den cytoplasmatiska
sidan av ER-membranet, motsvarande det yttre cellmembranet hos arkéer,
men frågan kvarstår gällande hur Dol-P-Man transporteras till den andra
sidan där den kan fungera som mannosdonator. Avhandlingen presenterar en
hypotes där DPMS självt ansvarar för transport av den egna produkten.
Hypotesen stöds av kristallografiskt data där Dol-P-Man observeras bundet till
DPMS i ”omvänd orientering” (flipped) som skulle kunna möjliggöra transport
till andra sidan av membranet. Avhandling omfattar även framgångsrik
produktion, rening och funktionell karakterisering av eukaryot DPMS från
modellorganismen Danio rerio (zebrafisk). Denna typ av DPMS liknar det
mänskliga enzymet och kan därför bidra med ökad förstålse för mekanistiska
detaljer bakom DPMS-relaterade sjukdomar.
Den andra delen av avhandlingen berör utveckling av spridningsbaserad
närfältsoptisk mikroskopi (s-SNOM) för att studera proteiner i lösning.
Metoden kan generera bilder och infraröda spektra från prover till en lateral
upplösning i nanometerområdet. Att använde s-SNOM för studier av objekt i
lösning är inte möjligt med ett normalt provsteg men denna begränsning kan
kringgås med hjälp av en vätskeprovcell. Vätskeprovcellen används först för
att undersöka vattnets vibrerande töjning, och därefter utvecklas metoden
vidare för datainsamling på modellmembran bestående av tätt packade
bakteriorhodopsinmolekyler och tillhörande lipider (purple membranes).