Projekt ska stävja hot från skogs- och gräsbränder
Skogs- och gräsbränder har blivit allt vanligare de senaste åren. Forskningsprojektet FIRE arbetar för att minska hoten från bränderna och analyserar komplexa samhällsförändringar orsakade av klimat, elektrifiering av samhället och regionala konflikter, faktorer som alla ökar riskerna för skogs- och gräsbränder.
– Det är tydligt att vi behöver ökad kunskap inte bara om hur dessa bränder uppstår, utan även om hur olika samhällsaktörer som beredskapsorganisationer, robottillverkare och industri kan samarbeta effektivt kring dem, säger Fredrik Asplund, forskare på KTH och en av projektledarna.
Bristen på ett övergripande perspektiv leder ofta till missriktade insatser, eftersom endast en samhällsförändring beaktas i taget, menar forskarna i projektet. I FIRE kommer en mängd data att analyseras, men ”mycket data är bra bara om den blir information som används och ageras på”, som projektmedlemmarna uttrycker saken:
– Om data kan ge pricksäkrare information om brandrisken så att operatörer i skog och mark vet att de inte avstår arbete i onödan när det är förbud mot arbete i ett brandriskområde, samtidigt som brandförsvaret har bättre information så är det en win-win, påpekar forskaren Pernilla Ulfvengren.
Projektet ska inte bara leverera insikter utan även en ny sensorplattform för att spåra risken för att övervaka antändningsrisken i skog och mark.
– Vi har redan kommit en bit på väg gällande sensorplattform och arkitektur tack vare två tidigare forskningsarbeten - Auto2 och Autoplant – som bland annat handlade om autonom ruttplanering i skogen baserad på data från en sensorplattform med GPS, kamera och LIDAR. Tanken är att kunskapen från sensorplattformen nu ska användas i arbetet för att spåra risken för antändning i vegetationen, säger Björn Möller, även han del i projektet.
FIRE ska också föreslå nya samarbetsmetoder så att beredskapsorganisationer, robottillverkare och industri tillsammans kan agera på varningar från dessa sensorplattformar. Målet är att forskningen ska vara till nytta för allmänheten och i verksamheterna hos räddningstjänst, skogsindustri, jordbruk, civil krisberedskap och försvar, samt relaterade delar av akademin.
– Det gäller också att omsätta forskningen i praktiken genom att hitta relevanta mötesplatser, genomföra demonstrationer för teknikföretag och myndigheter som MSB, liksom att utveckla utbildnings- och träningsmaterial för skogsindustrin och jordbruket, säger Fredrik Asplund.