Till innehåll på sidan

Examensarbete projektförslag

Uppdragsgivaren: 

  • Stockholms stad
  • Lidingö kommun,
  • Haninge kommun
  • Nynäshamns kommun
  • Värmdö kommun
  • Vetenskapens Hus
  • KTH som en del i K-ULF-projektet     

K-ULF - Laborationer och praktiskt arbete  

Hur kan man arbeta laborativt och praktiskt med mätningar, observationer, simuleringar eller experiment för att stödja elever i deras kunskapsutveckling inom teknik, kemi, fysik och matematik?

Laborationer och praktiskt arbete till exempel som stöd för elever att öka sin 

  • problemlösningsförmåga  

  • förmåga till matematiska modeller  

  • förmåga till rimlighetsbedömningar  

  • begreppsförståelse  

  • socio-emotionella kompetens  

  • språkliga kompetens  

I samarbete med skola och/eller Vetenskapens Hus (VH) undersöka någon aspekt av laborativt arbete och ta fram ett material för utvärdering eller genomförande av laboration.  

Exempel på frågeställningar kan t ex röra:

  • Jämföra hur elever agerar i en laborativ situation på VH/skolan

  • Hur förhåller sig elever till artefakter i en laborativ situation?  

  • I vilken omfattning tar elever till sig och börjar använda nya begrepp vid ett laborationstillfälle?  

  • Reaktioner och observationer – analys av labbanteckningar – vilka begrepp använder eleverna i sina anteckningar?  

K-ULF - Hur får vi med pojkarna?

Då man jämför flickors och pojkars studieresultat i grundskolan ser man att pojkarna många gånger presterar sämre än flickorna. Vad beror det på och vad kan man göra åt det? Intressanta frågeställningar kan till exempel handla om hur flickor och pojkar bemöts i olika undervisningssituationer, eller hur kursplanens olika lärandemål påverkar pojkar och flickors lärande och motivation. 

En annan intressant frågeställning rör feedback. Även om pojkar och flickor får lika mycket beröm i skolan så kan vissa elever uppleva att de får mindre uppskattning. Detta kan leda till lägre motivation och sämre studieresultat. Hur skulle det t.ex påverka pojkars och flickors studieresultat och motivation om man som lärare medvetandegör beröm genom att förstärka berömmet och tydliggöra för eleverna hur feedback fördelas?

K-ULF - Digitaliseringen i skolan

Exempel på teman:

Programmeringsdidaktik

Lära elever att arbeta med trial and error på ett systematiskt sätt. Att lära sig programmera genom att testa sig fram och lära av sina misstag kan kallas trial and error eller learning by doing.Kursen Programmering 1 kan erbjudas som programfördjupning i alla gymnasieskolans program vilket innebär att eleverna kan ha väldigt skilda förkunskaper. En utmaning kan vara att eleverna är vana att söka efter ett rätt svar. Eleverna riskerar då att inte utnyttja programmeringens möjligheter till felsökning och förbättring. En annan utmaning som tidigare forskning visar, är att programmering kan leda till ett oreflekterat görande. 

I detta examensarbetesprojekt får du utforma och testa en uppgift med syftet att lära eleverna arbeta med trial and error på ett systematiskt sätt. Du ska också koppla uppgiften till styrdokument och ta fram anvisningar för hur uppgiften ska bedömas utifrån betygskriterierna i kursen Programmering 1.

Digitalisering i matematikundervisningen

Exempel på frågeställningar att undersöka inom detta område kan till exempel röra vad eleverna lär sig bättre respektive sämre med digital undervisning, vilka delar av den digitaliserade undervisningen som har störst undervisningseffekt eller vilka för- och nackdelar eleverna ser med digitaliseringen.

Datadriven skolutveckling

En skolelev genererar många datapunkter i administrativa system, lärplattformar, etc. Intressanta frågeställningar kan till exempel röra hur de datapunkter som en elev genererar under sin skolgång kan användas för att på olika sätt stödja elevens lärande. Vi har haft tre examensarbeten som undersökt möjligheterna till “early warning systems” och elevernas lärande i digitala matematikläromdel. Även om resultaten hittills är goda finns det många spännande följdfrågor att undersöka. 

Exempel på data: Canvas, diagnostiska prov vid övergång grundskola – gymnasium.

Digitala läromedel

Hur bidrar olika digitala läromedel till att eleverna når kunskapsmålen och utvecklar olika förmågor? Digitala läromedel blir mer integrerade i LMS:er genom länkning och inbäddning. Canvas och EdAider används på SSIS tillsammans med digitala läromedel från bland andra Natur och Kultur, Matteboken.se, Wikiskola.se, MathLeaks, KhanAcademy, m fl. Hur navigerar eleverna i denna mångfald av informationskällor och finns det ett värde i att kurera informationen till eleverna?

K-ULF - Gymnasieskolans matematikundervisning

Exempel på teman:  

Påverkan på resultat efter förändringar i matematikkurserna

Hur har förändringarna i Ma1b och Ma2b påverkat hur många elever som klarar kurserna? Leder nedflyttning av stoff från Ma2b till Ma1b till att fler blir underkända i Ma1b (statistiken anger detta) och kommer det i sin tur påverka antalet underkända i Ma2b.

Uppföljning av elever med underkänt betyg

Vilken betydelse får val av uppföljning av dem som har fått underkänt betyg i Ma1b? Spelar det någon roll om de går om kursen, deltar i sommarskola, gör egna prövningar, osv? Vad händer sedan med elevernas resultat i Ma2b?

Betydelse av samarbete inom arbetslaget i matematik

Vilken betydelse har samarbete i mattearbetslaget, som t.ex. gemensam planering, prov och bedömning? Hur påverkas undervisningen av gemensamt läromedel kontra om olika lärare använder olika böcker i undervisningen?

Nationella provs påverkan på resultatet

Hur påverkas resultatet om skolan väljer att bara använda nationella prov i sista kursen? Varför väljer vissa skolor bort möjligheten till nationella prov?

Inställning till matematik inom SA-programmet

Vilka kunskaper och vilken inställning till matematik har SA-elever med sig från grundskolan? Vad är bakomliggande orsaker till att många som läser Ma1b/Ma2b på SA-programmet saknar lust/intresse för ämnet och hur kan vi återskapa intresse under de två mattekurser som de läser?

Matematik inom teknikundervisningen

Hur kan matematiska färdigheter som användas i teknikundervisningen? Det kan vara färdigheter som t.ex. att använda begrepp, problemlösning och modellering i praktiska uppgifter i teknikämnet. Hur kan man på olika sätt konkretisera matematiken i ämnet teknik?

K-ULF – Matematiska textuppgifter i högstadiet

Matematiska textuppgifter

Kan en mall vara ett stöd för elever och förbättra deras förmåga att lösa matematiska textuppgifter? Kan man, genom att analysera en större mängd textuppgifter, se om det finns gemensamma/generella metoder för att lösa olika typer av textuppgifter?

K-ULF - Klassrummets roll som kompensatoriskt verktyg 

Whiteboardens betydelse

En fråga rör hur användandet av analoga whiteboards i klassrummet används för att utveckla det matematiska samtalet mellan elever och på så sätt ge ökad måluppfyllelse utifrån alla elevers nivåer. Hur förändras det muntliga och skriftliga kommunikationsbeteendet av att man arbetar gemensamt vid whiteboards?

K-ULF - Ämnesövergripande undervisning 

Var med och utveckla och utvärdera modeller för ämnesövegripande undervisning och projekt på grundskola och gymnasieskola.  

Exempel på ämnesövergripande undervisning finns på SSIS och Fredrika Bremer gymnasiet. 

Hur säkerställer man att man får med ämnesinnehåll från olika ämnen? Hur många ämnen och vilka ämnen? Vad är lärar- och elevperspektiven på ämnesövergripande undervisning? Hur organiserar man undervisningen? Vilka är syftena med att undervisa ämnesövergripande? Vilka mervärden och utmaningar ser lärare och skolledare?

Kontakt