Ericsson demar WoodenHaptics - MWC2016

Härom veckan demonstrerades er teknik av Ericsson under MWC16, hur kommer det sig?!

– Ericsson ville visa exempel på vad framtida telekomnät (5G) kan erbjuda, och en viktig aspekt är att fördröjningen i datakommunikationen ska kunna bli så låg som en tusendels sekund. Det är precis den fördröjning som minst krävs för att haptik ska kunna fungera stabilt. Ericsson research hade varit på besök hos oss på KTH och blivit intresserade av WoodenHaptics som vi utvecklat och sedan kunnat bygga en egen, tack vare ritningarna som ligger  open source på nätet.

Under Ericssons demonstration kunde besökare fjärrstyra en minihelikopter och känna kraftmotstånd i närheten av hinder, t.ex. rotorbladen från ett vindkraftverk. Att presentationen som Ericsson höll mottogs mycket positivt bland besökarna är något som Jonas Forsslund tycker är roligt. Han menar att Ericsson antagligen väljer att använda just deras teknik då känslan i WoodenHaptics är förvånansvärt bra och redan testad i olika användarstudier.

– Till skillnad från färdigbyggda haptikenheter kan Ericsson ha större kontroll över hur den fungerar i detalj, eftersom allt vårt material är öppet, även styr- och reglertekniken, det gör den extra intressant för andra ingenjörer, säger han.

Ytterligare ett klipp från demonstrationen under MWC16 går att se här!

Berätta lite mer om WoodenHaptics?

– WoodenHaptics är en slags joystick med vilken användaren kan utforska och modifiera tredimensionella datorgrafik-objekt med känseln. Tekniken kallas 3D-haptik och innebär att när man kan känna motstånd, krafter och följa konturer av objekt som annars bara syns på skärmen. Egentligen har 3D-haptik-enheter funnits i mer än 20 år, men har varit svårtillgängligt för interaktionsdesigners. WoodenHaptics är så kallad open source hardware, hårdvarans motsvarighet till öppen källkod för mjukvara. Vi har lagt upp alla ritningar med mera på nätet under en creative-commons-licens som möjliggör för alla att bygga sin egen haptikenhet, och att börja experimentera med olika förändringar - t.ex. utforma armens formgivning med traditionellt hantverk.

Vad används den till?

– Främst är WoodenHaptics en prototypplattform där interaktionsdesigner kan lära känna haptikmaterialet, och där de kan prova sig fram praktiskt för att hitta rätt känsla för en viss applikation. Men den kan också användas direkt i applikationer. Haptikenheter byggda utifrån WoodenHaptics principer kan användas för t.ex. övning av kirurgi i simulatorer för tandläkare.

Utbyte på Stanford blev startskottet

Forskarteamet som ligger bakom tekniken består av tre forskare från KTH, Eva-Lotta Sallnäs Pysander, Jordi Solsona och Jonas Forsslund samt Michael Yip, vid University of California i San Diego. Projektet påbörjades när Jonas Forsslund gästforskade på Stanford (USA) som tillsammans med Michael Yip föddes idén redan 2012 men släpptes på nätet i samband med konferensen Tangible and Embodied Interaction i januari förra året. Caset som fått stöd från KTH Innovation och affärscoach Gustav Notander har varit betydelsefullt och just nu pågår undersökningar för hur projektet kan tas vidare och hur tillverkningsmöjligheter i andra material för specifika applikationer med särskilda krav, t.ex. för kirurgisimulering kan utvecklas.

– En målsättning är att modern tillverkningsteknik kan göra det lösamt att tillverka kompletta haptikenheter i korta serier i Sverige, säger Jonas Forsslund.

Utbytet på Stanford är något som Jonas Forsslund menar har varit avgörande för projektet och något som fler forskare borde ta vara på möjligheten att göra.

– Det finns bra möjligheter på KTH att tillbringa en längre tid i andra intressanta lab någon annanstans i världen, ta vara på den chansen säger han.

Malin Luuke
luuke@kth.se

 

Är du forskare eller student på KTH och har du en idé du skulle vilja ta vidare? Hör av dig till oss! Maila: innovation@kth.se