Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Einstein sitter säkert

Så här ser en gammablixt ut.
Så här ser en gammablixt ut. Bild: Nasa
Publicerad 2009-10-29

Ett internationellt forskningslag där forskare från KTH och Stockholms universitet ingår har kunnat konstatera att ljusets hastighet genom rymden är densamma vid både höga och låga energinivåer. Därmed stämmer fortfarande den del av Einsteins relativitetsteori som berör detta. Forskningsresultatet kan i sin tur leda till bättre förståelse för universums struktur.

Felix Ryde, docent i astropartikelfysik vid KTH
Felix Ryde, docent i astropartikelfysik vid KTH

Einsteins relativitetsteori och kvantmekaniken har under en längre tid delvis befunnit sig på kollisionskurs. En av grundstenarna i relativitetsteorin är nämligen att ljusets hastighet i vakuum är konstant, oberoende av ljusets energi. Enligt kvantmekaniken är det inte säkert att det stämmer vid riktigt höga energier.

I syfte att testa detta har det internationella forskarlaget använt sig av observationer gjorda med den drygt ett år gamla Fermi-satelliten, och mätt strålningen från en kosmisk explosion, en så kallad gammablixt.

Fördelen med dessa gammablixtar är att de är så ljusstarka att de kan ses på enorma avstånd, flera miljarder ljusår bort. Detta gör dem till goda testobjekt för att undersöka om ljushastigheten varierar.

– Studien visar att ljushastigheten fortfarande är konstant. Forskningen är också en viktig del i arbetet på väg mot att förstå universum bättre, och det är första gången någon mätt strålningen i gammablixtar så noggrant som vi gjort, säger Felix Ryde, docent i astropartikelfysik vid KTH.

– Eftersom ljuset färdas så långt kan vi upptäcka även mycket små skillnader i hastigheten mellan olika energier, säger Magnus Axelsson, astronom vid Stockholms universitet.

Han tillägger dock att gjorda observationer inte visar några tecken på detta. Så Einsteins snart hundraåriga antagande står sig fortfarande.

Magnus Axelsson och Felix Ryde tillhör båda den grupp svenska forskare som deltar i det internationella samarbetet kring Fermi-satelliten. Det senaste resultatet betraktas som mycket viktigt, och forskningen publicerades igår i den vetenskapliga tidskriften Nature.

För mer information, kontakta Felix Ryde på felix@particle.kth.se eller 08 - 55 37 85 45.

Magnus Axelsson på Stockholms universitet kan nås på magnus.axelsson@astro.su.se eller 08 - 55 37 85 15.

Läs artikeln på Natures webbplats

Peter Larsson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2009-10-29