KTH-doktorander undersökte skeppsvrak från 1500-talet

Under expeditionen har forskarna bland annat använt robotar utrustade med kameror. Och det är här som doktoranderna från KTH kommer in bilden. Christopher Sprague  och Ignacio Balmori  forskar vid SMARC, Swedish Maritime Robotics Centre , ett forskningscenter med stark koppling till industrin. En av SMARC:s partner, ingenjörskonsultbolaget MMT i Göteborg, är med i vrakexpeditionen. Och det var på så vis de båda KTH-doktoranderna, som forskar på AI och undervattensrobotar, knöts i projektet.

– Vi kom med för att hjälpa till med att identifiera arkeologiska anomalier och samla in data från havsbottnen som kan hjälpa oss att designa och testa våra algoritmer. Genom att observera hela expeditionen har vi fått en bättre bild av hur vi kan automatisera dessa processer på ett praktiskt sätt. säger Christopher Sprague.

AI-metoder lär in karakteristika hos havsbottnen

Det specifika problem som KTH-forskarna arbetar med kallas aktivt SLAM (simultaneous localization and mapping). Det handlar om att besluta i vilken riktning roboten ska navigeras för att kunna ta fram en exakt karta av omgivningen så effektivt som möjligt.
Det här problemet är extremt utmanande under vatten, eftersom man inte kan kommunicera med roboten, enligt Christopher Sprague. För att motverka detta problem använder han och Ignacio Balmori AI-metoder som lär in olika karakteristika hos havsbottnen för att tala om för roboten var den är och vart den ska gå för att utföra sin uppgift.

– I det här fallet handlar det om att autonomt och effektivt få indikationer på arkeologiska anomalier och att undersöka och exakt kartlägga de områden indikationerna leder oss till för att kunna ta fram en så exakt karta av omgivningen som möjligt. Något som förhoppningsvis leder till arkeologiska upptäckter, säger Christopher Sprague.

Algoritmer kan automatisera arkeologiska undersökningar

Han tror att de algoritmer som han och hans kollega Ignacio Balmori har tagit fram i den här expeditionen algoritmer kan användas i framtiden för att hitta liknande arkeologiska platser på ett automatiserat och mer effektivt sätt.

– Genom att använda AI och automatisering kan man uppnå överlägsen prestanda i sådana här undersökningar, säger Christopher Sprague.

Håkan Soold

Fakta

Skeppsvraket som undersöks i expeditionen har ännu inte identifierats fullständigt och inte heller namngivits. På svenska går det än så länge under namnet Okänt Skepp och på engelska Intact Renaissance shipwreck. Att det finns ett vrak på platsen är känt sedan 2009 efter att Sjöfartsverket genomfört en så kallad sonarundersökning (sound navigation and ranging). I expeditionen att undersöka vraket ingår förutom KTH och företaget MMT även University of Southampton och Södertörns högskola och företaget Deep Sea Productions.

Projektet SMARC (Swedish Maritime Robotics Centre)  pågår mellan mars 2017 och december 2024. Christopher Sprague och Ignacio Balmori deltar i projektet under fyra års tid med möjlighet till förlängning.