KTH kopplar grepp om Arktis
Avdelningen för teknik och vetenskapshistoria på KTH får 7 miljoner kronor från Mistra för att forska om Arktis framtid.
För närvarande pågår en het debatt om framtiden i Arktis med smältande polaris, förhoppningar om naturresurser och turism, men också farhågor för minoritetsfolkens framtid, miljöförstöring och ökade säkerhetspolitiska spänningar, enligt Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH.
– Visioner om arktiska framtider har framförts under hela 1900-talet. Deras minsta gemensamma nämnare är att de inte infriats. Vår forskning handlar om att utveckla redskap för att värdera olika framtidsbilder och planer, säger Sverker Sörlin som också leder projektet på KTH.
I detalj innebär det att de 7 miljoner kronorna, en finansiering som sträcker sig över tre år, ska användas till att undersöka vilka röster som hörs i diskussionen om Arktis framtid.
– Vilkas värderingar räknas? Hur kan man förena diskussionen om en arktisk framtid med demokratiskt deltagande? Vad kan man ena med en "god" utveckling i Arktis? För att svara på sådana frågor vill vi tillämpa metoder från bl a. teknikvärdering, miljökonsekvensanalyser och scenariebyggande. Dessa ska sedan skalas upp och utvecklas så att diskussionen om Arktis framtid inte bara blir en fråga om makt och styrka utan också en fråga om värden och om vilkas värden som har rätt att höras, säger Sverker Sörlin.
Forskningen om Arktis framtid ingår i det nya forskningsprogrammet Mistra Arctic Futures in a Global Context. Förutom KTH deltar även European University of Saint Petersberg (EUSP) och Stockholm Environment Institute i forskningen.
För mer information, kontakta Sverker Sörlin på sorlin@kth.se eller 070 - 545 25 26.
Peter Larsson