Nu ska potatispesten utrotas

Det var potatismöglet Phytophthora infestans som låg till grund för röta och mögel på potatis och som orsakade den irländska hungersnöden 1850. En svältkatastrof som skördade omkring en miljon människoliv.

Problemet är dock på inget sätt undanröjt.

Den svenska potatisproduktionen är allvarligt hotad eftersom våra vanligaste potatissorter har hög mottaglighet för mögel, enligt forskare på KTH.

Dessa forskare, som ingår i en internationellt forskningsgrupp, har kopplat grepp om problemet och tagit ett rejält kliv i rätt riktning för att utrota den förhatliga potatispesten. Detta genom en kartläggning som bland annat ska öka kunskaperna om varför potatismöglet har en listig förmåga att snabbt utveckla motståndskraft mot bekämpningsmedel.

- Resultatet kan i framtiden användas för att försöka styra forskningen mot att hitta mer anpassade former av bekämpning av potatismöglet, säger Johanna Fugelstad, doktorand i bioteknologi på KTH och en av de som varit involverade i arbetet.

Forskarkollegan Vincent Bulone, professor i bioteknologi vid KTH, håller med om forskningsframgångarna.

- Målet med forskningen har uppnåtts, och det var att se vad i potatisbladmöglets arvsmassa som utmärker sig i jämförelse med närbesläktade arter, säger Vincent Bulone.

En del arbete återstår innan potatisodlarna kan andas ut. Enligt Vincent Bulone måste de gener som orsakar infektion studeras närmare funktionellt innan det går att utveckla nya sätt att bekämpa potatisbladmöglet.

- Förhoppningsvis kommer forskningsresultatet att bana väg för ett nytt miljövänligt sätt att bli kvitt problemet, säger Vincent Bulone.

Det internationella forskningsarbetet mot potatismögel har precis publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

För mer information, kontakta Vincent Bulone på vincent.bulone@biotech.kth.se eller 08 - 553 78 841.

Läs artikeln på Natures webbplats

Peter Larsson