Prisras för bilden av din arvsmassa
Om bara några år kan en kartläggning av en persons arvsmassa kosta 5 000 kronor. Det ska jämföras med dagens prislapp på 250 000 kronor och att samma kartläggning bara för några år sedan kostade runt 10 miljoner kronor. Den låga kostnaden innebär i förlängningen att det blir betydligt enklare att behandla sjukdomar.
Det är Joakim Lundeberg, genforskare på KTH, som berättar om det kommande, kraftigt nedbantade priset.
Han har under ett antal år arbetat med genteknik och kartläggning av den mänskliga arvsmassan, en teknik som nu står inför ett kommersiellt genombrott.
– Inom en snar framtid innebär det att dna-analys kan genomföras rutinmässigt i vården. Det man jobbar med just nu är att sätta ihop alla teknikdelar till en fungerande enhet, det är det vi kommer att lösa inom två år, säger Joakim Lundeberg.
Därmed blir det praktiskt möjligt att kartlägga sjukdomsgener hos patienter med effektivare behandling som följd.
– Exempelvis ska det gå att jämföra två patientgrupper, en som har en särskild sjukdom och en som inte har det. Sedan sker en analys som hittar den minsta gemensamma nämnaren som skiljer mellan de två, säger Joakim Lundeberg.
De gentester som under några år har sålts för motsvarande 6 000 kronor över internet är Joakim Lundeberg skeptisk till då det handlar om ofullständiga kartläggningar.
– Till viss del är det bondfångeri då det är vissa bestämda positioner i arvsmassan som plockas ut. Det går snabbt att göra, men är samtidigt en kartläggning av en tusendels promille av arvmassan. Det som sedan säljs är en grov uppskattning av olika sjukdomsrisker, säger Joakim Lundeberg.
En ökad tillgänglighet till information om vilka sjukdomar människor kan drabbas av innebär inte bara ett uppsving för vården, den ställer också högre krav på etik och sekretess. Och det är frågor som Joakim Lundeberg och andra forskare världen över arbetar intensivt med just nu.
– Hur den stora informationsmängden, men framför allt säkerheten runt den, ska hanteras är saker vi aktivt jobbar med, säger Joakim Lundeberg.
När det gäller den enskilda individens förmåga att ta in och hantera information om riskerna för olika sjukdomar tror Joakim Lundeberg att det i framtiden kommer att råda någon form av konsensus.
– Någon form av enighet om en sätt att förhålla sig till informationen och kunskapen kommer att uppstå, säger han.
För mer information, kontakta Joakim Lundeberg på joakiml@biotech.kth.se eller 08 - 55 37 83 27.
Peter Larsson