Diagnos av njursjukdomar blir enklare och säkrare med ny 3D-teknik från KTH
KTH-forskare har utvecklat en unik diagnosteknik för njursjukdomar. Här ger avancerad provpreparering och tredimensionell mikroskopi möjligheten till en tidigare och mer exakt diagnos.
I Sverige lever över en halv miljon människor med kronisk njursjukdom. Ytterligare 300 000-400 000 har en uttalad påverkan på sin njure och kroniska njursjukdomar ökar i hela världen. I många länder lider upp till 15 procent av befolkningen av kroniska njurproblem. Problemen ökar i takt med att vi lever längre och sjukdomar som diabetes och högt blodtryck blir allt vanligare.
"Kroniska njursjukdomar är ett växande folkhälsoproblem där forskningen kan bidra med viktiga lösningar. Det finns ett starkt behov av metoder att behandla och diagnostisera njursjukdomar. I Sverige har vi unika förutsättningar för att kunna göra en skillnad, inte minst genom de satsningar som görs inom ramen för KTH och SciLifeLab."
Prins Daniel
Nya metoder för avancerad provtagning
I dag diagnostiseras en njursjukdom med hjälp av en biopsi (ett vävnadsprov från njuren). Provet undersöks genom en kombination av elektronmikroskopi och vanlig mikroskopi. Ett prov kan kräva upp till fyra olika sorters preparering för att granskas av en erfaren specialistläkare.
Nu har KTH-forskare utvecklat en unik metod för avancerad provtagning och 3D-mikroskopi. Här behövs bara en enda preparering för att ge en superhögupplöst bild som kan granskas i tre dimensioner. Dessutom gör tekniken det möjligt att zooma in så långt att enskilda molekyler framträder i provet. Något som är omöjligt med dagens metoder.
Den nya tekniken gör det möjligt att optiskt visualisera olika sjukdomar innan de gett upphov till symtom eller syns i urin- eller blodprover. Sjukdomarna syns med andra ord för det blotta ögat som avvikelser i njurens vävnad. Något som gör att det i nästa steg kan bli möjligt att ge ännu bättre diagnoser med hjälp av artificiell intelligens. I dag utvärderas tekniken för användning inom klinisk forskning både vid Karolinska Universitetssjukhuset och Nephrolab, Kölns universitet. Nästa steg är att introducera och validera tekniken för 3D-diagnoser i hälso- och sjukvården.
Nyckelpersoner
Hjalmar Brismar, professor på institutionen för tillämpad fysik vid KTH, som sedan 1990-talet bedrivit världsledande forskning kring njuren.
Hans Blom, chef vid avdelningen för den nationella resursen för avancerad mikroskopi vid SciLifeLab, som arbetat med nobelprisade Stefan Hell kring utveckling av STED-tekniken.
David Unnersjö-Jess, Teknologie Doktor och utvecklare av optisk 3D njurpatologi som doktorand vid KTH, samt postdoc-forskare vid NephroLab i Köln, Tyskland.