Nya behandlingsmetoder för Parkinsons och Alzheimers
Gemensamt för sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers sjukdom är att hjärnans signaler inte når fram till sina målceller. KTH-forskare är först i Europa med att ta sig an detta genom att efterlikna hjärnans kommunikation mellan områden för att kunna korrigera problemet.
Resultatet kan leda till nya metoder för återställa den elektriska balansen i hjärnan. Något som skulle förbättra många människors liv. Enbart i Europa kostar hjärnsjukdomar samhället cirka 800 miljarder euro per år, vilket motsvarar en tredjedel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård.
Som grund finns ett ifrågasättande av hur vi idag ser på hjärnans sjukdomar. Dagens farmakologiska behandlingsmetoder tar ofta sikte på vad som gått fel på den molekylära nivån i cellerna. En förändrad funktion på denna nivå orsakar i sin tur förändringar av nervcellernas aktivitet samt signaleringen mellan cellerna. Ett alternativ är därför att söka sig upp en nivå, till nätverksnivån, för att mer direkt rätta de fel som uppstår i hjärnans elektriska aktivitet.
Redan i dag finns djup hjärnstimulering som en etablerad och effektiv behandlingsmetod för motoriska sjukdomar i hjärnan, som exempelvis Parkinsons sjukdom. De senaste åren har metoden även använts vid psykiatriska sjukdomar, som svåra tvångssyndrom, djupa depressioner och Tourettes syndrom.
Pacemaker för hjärnan
Tekniken bakom djup hjärnstimulering, eller deep brain stimulation, går att likna vid en pacemaker för hjärnan. Kirurger fäster elektroder i speciella områden i hjärnan som sedan påverkas av elektriska impulser från en pulsgenerator.
Trots att tekniken gett goda resultat så vet man inte riktigt varför den fungerar. Dessutom fungerar den långtifrån för alla patienter.
KTH har inrättat ett nytt labb för att studera hjärnans kommunikation vid olika sjukdomstillstånd med datormodeller. Målet är bland annat att skapa förståelse för hjärnans sätt att samordna sin aktivitet för hitta fram till bättre behandlingsmetoder, exempelvis att förbättra tekniken för djup hjärnstimulering.
Resultatet kan bli helt nya behandlingsmetoder för att ge patienter med till exempel Parkinsons och Alzheimers sjukdom chansen till ett bättre och rikare liv. Modellerna kan även användas för att utveckla nya, bättre läkemedel som löser problemet genom att återupprätta normal kommunikation mellan hjärnområden.
Nyckelpersoner
Arvind Kumar, forskare vars beräkningsmodeller gett ny och fördjupad kunskap kring beslutsfattande, inlärning och olika motoriska funktioner.