Bättre ledarskap – på vetenskaplig grund
Tvärdisciplinär forskning för vetenskapsbaserat ledarskap
Bättre ledarskap avgörande för vår framtid
Våra samhällen – såväl nationellt som globalt – står inför stora utmaningar. Klimatförändringar, åldrande befolkningar, ett osäkert geopolitiskt läge, krig och konflikter ställer högre krav på ledarskap, långsiktighet och effektivt resursutnyttjande.
Flera pågående teknikskiften utmanar samtidigt såväl etablerade industristrukturer som privat och offentlig tjänstesektor.
Teknikutvecklingen inom AI, digitalisering och elektrifiering innebär att många idag framgångsrika företag behöver utveckla nya produkter, affärsmodeller och innovativa arbetssätt. Detta gäller inte minst den välfärdssektor som traditionellt hanterats av det politiska systemet men som nu kompletterats med verksamhet från privata företag.
Behovet av kompetent ledarskap – som är holistiskt och har förmågan att integrera teknik, människor, processer och verksamheter – ökar. Ett framgångsrikt ledarskap handlar inte bara om individens egenskaper, utan om ledningssystem för att utveckla, styra och leda verksamheten.
Idag är kunskapen om sambandet mellan effektivitet i ledarskap och organisation och dess inverkan på resultat och utfall begränsad. Etablerade idéer om ledarskap baseras istället vanligen på anekdotiska resultat från enstaka fall eller på generaliserande attitydmätningar. Alternativt på tillbakablickande efterhandskonstruerade bedömningar av framgångsrika företag eller misslyckade exempel. Det finns ett behov av en systematisk framåtriktad kontrollerad forskning i likhet med det som skett inom naturvetenskaperna under de senaste århundradena.
Ett forskningsprogram för vetenskapsbaserat ledarskap
Vår tids utmaningar kräver ett framsynt, effektivt och tillitsskapande ledarskap. För att möta detta behov vill KTH etablera ett ”Center of Excellence” i vetenskapsbaserat ledarskap. Syftet med forskningsprogrammet är att bygga en vetenskaplig och praktisk grund för det ledarskap som krävs idag och i framtidens komplexa förändringsprocesser i industriell verksamhet samt tjänsteverksamhet i såväl privat som offentlig sektor.
Leif Östlings livsverk som språngbräda
Leif Östlings framgångsrika ledarskap under tiden som VD för Scania är ett exempel på hur systematiskt, ansvarstagande och tydligt ledarskap kan skapa långsiktig framgång och exceptionella resultat. Hans idéer om effektivitet, samverkan och helhetsperspektiv är en viktig inspiration till programmet – som nu ska vidareutvecklas i en akademisk miljö och komma fler till del.
Forskning om ledarskap som system – mot mätbarhet, effektivitet och helhet
Ledarskap ska kunna preciseras i termer av hur effektivt man tar vara på och leder personella och övriga resurser samt hur detta påverkar inte bara ekonomi och lönsamhet, utan även kvalitet, sjuktal, effektivitet och produktivitet. Detta perspektiv var en nyckel till Scanias framgång under Leif Östlings ledning.
Den digitaliseringsrevolution som samhället befinner sig i ger nya möjligheter att utöva ledarskap, men också nya möjligheter till att studera ledarskapets effekter. AI är också en teknologi som kommer att öka vår kunskap om vad som konstituerar ett effektivt ledarskap.
Ledarskap handlar om att vara tydlig med vad man vill åstadkomma. Genom att optimera organisationen såväl horisontellt (produktivitet och att ”göra saken rätt”) som vertikalt (tydlig ledning och att ”göra rätt sak”) är kunskap om hur uppgifter och anställda förhåller sig och fungerar tillsammans avgörande för att få verksamheten som helhet att fungera effektivt. Detta är en del av ledarskapet som system, och väcker många intressanta forskningsfrågor.
Ett nytt kunskapsområde med stöd i vetenskaplig metodologi
I programmet kommer KTH att arbeta nära universitet, akademier, framgångsrika företag och offentliga strukturer inom och utanför Sverige för att bygga vidare på – och förstärka – vår internationellt ledande position.
Ambitionen är att lyfta den vetenskapliga nivån även inom området ledarskap – i likhet med vad som åstadkommits inom de naturvetenskapliga områdena. Ledarskap har nära anknytning till industriell ekonomi, produkt- och produktionsutveckling, digitalisering och AI, projektledning och systemutveckling samt robotisering som utgör kärnkompetenser inom KTH.
Satsningen organiseras där som ett forskningsprogram under ledning av en senior professor med uttalade syftet att inkludera företrädare från olika ämnesområden.
Exempel på forskningsteman inom ramen för programmet:
- Ledarskaps- och verksamhetseffektivitet: Hur arbetar framgångsrika organisationer med systematisk problemlösning och långsiktig effektivitetsutveckling?
- Ledarskap och innovation: Hur skapas organisatoriska förutsättningar för framgångsrik innovation och utveckling?
- Ledarskap och AI: Hur påverkar AI ledarskapet – och hur kan organisationer framgångsrikt implementera AI med hjälp av ett effektivt ledarskap?
- Ledarskapets påverkan på personalomsättning och sjukfrånvaro – jämförelser inom och mellan företag och offentliga organisationer samt analys av samhällseffekter
- Ledarskapets påverkan på kostnader och kvalitet inom tjänste- och vårdsektorn
KTH – en miljö där framtidens ledarskap kan formas
KTH är Sveriges ledande tekniska universitet och är en av topp 100 bland runt 2000 rankade universitet i världen. KTH bedriver forskning och utbildning inom majoriteten av existerande teknikområden och även inom ledarskap, ledning och organisering. KTH har en lång tradition av att utbilda ledare inom industri och samhälle.
Vid KTH pågår forskning inom områden som hållbar utveckling, framtidens transporter samt digital transformation. Vid KTH finns en bred teknik- och naturvetenskaplig miljö med starka forskningstraditioner och många områden där lärosätet har spetskompetens.
Genom KTH Innovation och andra inkubatormiljöer bedrivs start-up och inkubatorverksamheter, vilka direkt kan tillämpa forskningsresultat från programmet. Därutöver har KTH strategiska partnerskap med många centrala företag och organisationer inom industri och offentlig förvaltning som kan bidra till och dra nytta av kunskap om vad som konstituerar effektivt ledarskap.
Forskningsprogrammets effekter
Samhällseffekter som programmet bidrar till:
- Fler framgångsrika företag med förmåga att utveckla ledarskapet
- Mer framgångsrika och kostnadseffektiva offentliga verksamheter
- Ökad kunskap om vad effektivt ledarskap är och hur ändamålsenliga organisationer byggs upp Ökad insikt om vilka ledningsprinciper som behöver tillämpas
- Effektivare och mer givande utbildningar i ledarskap på vetenskaplig grund
- Ökad träffsäkerhet vid rekryteringar och investeringar
- Förbättrade möjligheter för verksamheter och medarbetare att ta vara på sin fulla potential
- Ökad långsiktighet och bättre beslutsfattande inom privat och offentlig sektor
- Bättre psykosocial arbetsmiljö med effekter både för individer, organisationer och samhället
- Förbättrade möjligheter att förstå, förklara, och förutsäga verksamheters framtida utveckling
Direkta effekter som programmet bidrar till:
- En stark global akademisk position som en av ledarna inom vetenskapligt ledarskap
- Vetenskapligt genomslag och vetenskapliga upptäckter med ny kunskap och nya analysmetoder
- Publikationer i ledande vetenskapliga tidskrifter
- Tillkommande extern finansiering
- Akademiska samarbeten med internationellt ledande lärosäten
- Partnerskap med privata och offentliga organisationer
- Bidrag till innovationer, patent och nyföretagande
- Uppbyggnad av en ledande utbildning i vetenskapsbaserat ledarskap
- Bidrag till ett gemensamt språk inom ledarskap med tydliga definitioner av begrepp
Organisation
Programmet är planerat att etableras som ett tvärdisciplinärt ”Center of excellence” som via projekt, utlysningar, doktorand-, post docs, gäst-professorer och andra gästforskartjänster engagerar experter inom olika ämnesområden samt initierar arrangemang och utbildningsinsatser. En strävan är att programmet på sikt ska generera ytterligare externa medel och bli självfinansierande.
Den administrativa överbyggnaden skall vara liten och utnyttja redan etablerade system vid KTH.
Organisationsstrukturen kan beskrivas på följande sätt:
Styrgrupp (möten 3-4 ggr per år): bestående av representanter från KTH:s ledning samt centrala partners/finansiärer. Ansvarar för programmets överordnade strategiska styrning, uppföljning och ekonomi.
Vetenskapligt råd (möten 1-2 ggr per år): bestående av akademiska forskare inom och utanför KTH. Rådgivande beträffande programmets forskningsinriktning, strategi och kvalitetsuppföljning.
Industriellt råd (möten 1-2 ggr per år): bestående av representanter från industriella partners. Rådgivande beträffande programmets industriella relevans, förmedling av forskningsresultat och praktiska påverkan.
Programledning: bestående av en föreståndare (professor) samt en mindre ledningsgrupp med forskare från KTH. Ansvarar för programmets praktiska genomförande – till exempel avseende olika projekt och utlysningar eller olika arrangemang kopplade till programmet.
Programmet kopplas till forskningscentret Digital Futures, som under 15 år på ett framgångsrikt sätt byggt upp en tvärdisciplinär forskningsmiljö kring digital transformation som inkluderar forskare med olika bakgrund och specialintressen. Huvuddelen av programmet ligger i de olika forskningsprojekt, gästforskartjänster, forskningssamarbeten, implementeringssatsningar, utbildningsinitiativ, outreach-aktiviteter med mera som görs inom programmets ramar. En viktig aspekt är att genom forskningen också bygga och förstärka internationella nätverk och kontakter med framstående akademiska miljöer i andra länder. De rådgivande grupper som knyts till programmet är viktiga för att löpande värdera insatsernas kvalitet och relevans samt för att skapa en tät integration med programmets intressenter i näringsliv och offentlig sektor.
Budget och tidplan
För programmet budgeteras 50 miljoner kronor för de inledande sex årens finansiering. Från år tre och framåt är ambitionen att ytterligare minst 25 miljoner kronor ska tillföras i externa konkurrensutsatta medel. Genom att placera professuren hos en redan på KTH etablerad professor, Mats Engwall professor i Industriell Ekonomi, ges programmet en mycket snabb start och kan redan år ett starta upp projekt.
Medlen avses användas för projekt som bygger upp kunskapen på ett systematiskt sätt via utlysningar för forskare och forskargrupper vid KTH, för gästforskare, doktorander och samarbeten med andra universitet samt industridoktorander hos partnerföretagen.
KTH finansieras via statsanslag för grundutbildning och forskning. Statsanslaget för forskning utgör cirka 1/3 av KTH:s samlade intäkter för forskning. 2/3 av forskningsmedel kommer från offentliga eller privata bidragsgivare. Användningen styrs av kontrakt som specificerar KTH:s åtagande gentemot varje finansiär.
För donationer gäller att det gåvobrev som upprättas beskriver KTH:s åtagande. Staten kan inte styra i utformningen av åtagandet eller hur donationer används.