Humaniora viktigt i en värld med klimatförändringar
Att skapa ett hållbart samhälle rör mer än jordartsmetaller, kärnkraft och smartare elnät. För Nina Wormbs, professor i teknikhistoria, handlar det också om humaniora och är extra viktigt i en värld med klimatförändringar.
– Begrepp som framsteg, hållbarhet och teknik kommer att omdefinieras. Då behövs den humanistiska kunskapens insikter om historia, idéer, värden och konflikter för att balansera och berika förståelsen av världen, säger hon.
Framstående forskningsmiljö
På KTH finns sedan länge forskning som studerar hur teknik och vetenskap produceras och tas emot i samhället och hur vi förhåller oss till den miljö som föder oss.
Inom den humanistiska forskningen pågår till exempel forskning kring hur diskussionerna om energi och resurser såg ut under Sveriges industrialisering där det går att dra paralleller till dagens diskussioner där olika energislag ställs mot varandra.
KTH:s historiker och humanister utgör en framstående forskningsmiljö med unika egenskaper. Under 2000-talet genomfördes breda tvärvetenskapliga samarbeten med en strategisk inriktning på forskning om tematiskt definierande utmaningar som klimat, miljö, energi, infrastruktur och naturresurser. Under 2010-talet växte miljöns internationella synlighet och KTH:s historiker tog en svensk ledarroll i den ”nya humaniora” som började ta form runt om i världen som ett svar på växande globala utmaningar och för att bidra till en ansvarsfull samhällsomställning.
En donation 2011 möjliggjorde en ny typ av plattform för integrativ experimentell och samhällsengagerad humaniora, KTH Enviromental Humanities Laboratory. Med hjälp av donationen kunde internationella samarbeten utvecklas ytterligare och sedan dess har humanistiska projekt med fokus på klimat, miljö och energi skapats med externa intäkter på mer än en kvarts miljard kronor. Finansiärer är förutom svenska forskningsråd och stiftelser även det prestigefyllda Europeiska forskningsrådet ERC, som har finansierat tre historiska projekt vid KTH; det är unikt för humanistiska miljöer i Sverige.
Nyligen har Center of Excellence for Antropocene History på KTH har möjliggjorts genom anslag från Vetenskapsrådet och är än så länge det enda i sitt slag i världen. Här kommer forskarna att utveckla en helt ny typ av grundläggande forskning som inriktas på elementen atmosfär, hydrosfär, klimat, snö och is, oceaner, skog och mineral, som håller på att bli en del av den mänskliga historien och än mer i framtiden.
Förståelse för sammanhang
Hållbarhet kräver förståelse för sammanhang, en förmåga till reflektion och en bred kunskap på många områden, inte minst historisk. Både forskning och utbildning behövs. I ett flerårigt projekt finansierat av Wallenbergstiftelsen, KTH Future Humanities Initiative, försöker därför forskarna att översätta den nyskapande humanistiska forskningen till användbara inslag i KTH:s utbildningsprogram och på sikt även för professionsutbildningar inom andra områden. Projektet har med avsikt byggts som en satsning under Agenda 2030 med sikte på att möta KTH:s tredje århundrade 2027 med utbildningsmöjligheter som motsvarar nya och större krav på teknikens och samhällsbyggnadens professioner som kan ge effektiva och ansvarsfulla bidrag till den samhällsomvandling som är nödvändiga för att Sverige ska klara de globala målen och bevara sin ställning som framtidsnation.
– Vi historiker talar ibland om vad vi gör under mottot ”klokare ingenjörer”. Hållbar kunskap förutsätter bildning, som tillsammans med ett utvecklat omdöme kan ge visdom. Det är egenskaper som kan sätta prägel på KTH:s tredje århundrade, säger Nina Wormbs.
