Nytt liv på sjöbotten sparar CO₂ i betongen
Framtidens byggmaterial för både klimat och havsmiljö
Vid KTH får Östersjöns bottensediment nytt liv, som en klimatsmart komponent i
framtidens betong. Ett unikt projekt där teknik, miljö och cirkulärt byggande möts.
Vid KTH utvecklas nu ett nytt sätt att tillverka betong som samtidigt kan bidra till att återuppliva Östersjöns bottnar. Genom att använda silt, det finkorniga sediment som samlas på havsbotten, som tillsats i betong kan mängden cement minskas betydligt. Resultatet blir ett material med hög hållfasthet och lägre klimatpåverkan, samtidigt som havsbotten får nytt liv när sedimentet lyfts upp och syresätts.
Bakom projektet står Annika Gram, lektor i betongbyggnad vid KTH:s skola för arkitektur och samhällsbyggnad. Hon kombinerar lång industriell erfarenhet med forskning inom materialteknik och cirkulära byggprocesser. Projektet tar sin utgångspunkt i en global utmaning – betongens stora koldioxidavtryck – men erbjuder en lokal lösning med rötter i svensk miljöteknik.
En dubbel klimatvinst
Östersjön är ett av världens mest övergödda hav, där över 70 000 kvadratkilometer av bottnen är syrefri, ett område nästan dubbelt så stort som Danmark. De syrefria bottnarna bidrar till utsläpp av växthusgaser som metan, samtidigt som havets ekosystem förlorar sin balans. Genom att använda silt, det finkorniga sediment som samlas på havsbotten, som tillsats i betong kan mängden cement minskas betydligt. Resultatet blir ett material med hög hållfasthet och lägre klimatpåverkan, samtidigt som havsbotten får nytt liv när sedimentet lyfts upp och syresätts.
Silten, som består av naturliga mineraler som kvarts och fältspat, fungerar som en förtätare i cementpastan och kan därmed ersätta en del av cementen, den komponent som står för det största klimatavtrycket i betongtillverkningen. Metoden kan minska både CO₂-utsläpp och behovet av andra råvaror, samtidigt som den ger havsbottnen nytt syre och biologiskt liv.
Projektet är unikt genom att det kombinerar marin restaurering och byggmaterialutveckling i ett cirkulärt flöde. Medan andra metoder enbart fokuserar på syresättning av havsbotten eller cementsubstitution, förenar detta initiativ båda perspektiven i en lösning som gynnar både miljö och industri.
KTH visar vägen mot grön betong
Genom nära samverkan mellan forskare, industri och myndigheter utvecklas en modell för hur miljövård och infrastrukturbyggande kan samverka i praktiken. Det handlar om att förvandla ett miljöproblem till en hållbar resurs, där sediment som idag är en belastning i stället blir en värdeskapande del av byggprocessen.
Sverige har här en möjlighet att ta ledarskap i utvecklingen av klimatneutral betongproduktion och visa hur ingenjörskonst kan bidra till att läka havens ekosystem. På sikt kan metoden skalas upp till storskaliga insatser för att minska utsläpp av metan och fosfor och samtidigt bidra till återställning av stora marina områden i Östersjön.
