Trygghet som värdeskapare
Ny kunskap för ett hållbart samhällsbyggande
Genom att visa hur trygghet och förvaltning påverkar både människor och marknaden utvecklar KTH en modell för hållbart och långsiktigt värdeskapande i stadsbyggande.
Trygghet som en grund för hållbara bostadsområden
Trygghet är en central förutsättning för fungerande och hållbara bostadsområden. När människor känner sig säkra ökar trivseln, stabiliteten på bostadsmarknaden och de samhällsekonomiska värdena. Trots detta saknas fortfarande kunskap om hur förvaltning och investeringar konkret påverkar trygghet, drift och långsiktiga värden – särskilt inom den privata bostadssektorn.
Vid KTH utvecklas nu ny forskning av professorerna Vania Ceccato och Mats Wilhelmsson som knyter samman tre perspektiv som sällan möts: brottsprevention, platsförvaltning och fastighetsekonomi. Projektet analyserar hur trygghetsfrämjande insatser, till exempel förbättrad belysning, ökad närvaro, tillgångskontroll och underhåll, påverkar säkerhet och ekonomiska nyckeltal. Genom att kombinera data om brott, driftkostnader, vakansnivåer och boendestabilitet skapas en samlad bild av trygghetens samhällsekonomiska värde.
Från kunskap till praktiska verktyg
Målet är att ta fram evidensbaserade modeller som visar hur trygghet kan integreras i företagens förvaltnings- och investeringsstrategier. Det handlar om att ge fastighetsägare och bostadsutvecklare underlag för att prioritera rätt åtgärder, åtgärder som samtidigt stärker trygghet, lönsamhet och social hållbarhet.
I dag saknas motsvarande kunskapsbas i Sverige. Internationell forskning visar att platsförvaltning och miljödesign kan minska brott och öka trivsel, men ekonomiska effekter och långsiktig samhällsnytta är sällan analyserade. Genom att förena kriminologisk, planeringsmässig och ekonomisk kompetens bidrar Vania Ceccato och Mats Wilhelmsson med ny kunskap om hur trygghet faktiskt kan mätas, värderas och följas upp.
Projektet tar också sikte på att utveckla konkreta verktyg och beslutsstöd för aktörer inom bostadssektorn. Genom samarbeten med både privata fastighetsägare och kommuner ska forskningen testas i verkliga miljöer – från nybyggda stadsdelar till äldre bostadsområden med olika utmaningar. Resultaten kan bidra till bättre prioriteringar, minskad brottsutsatthet och starkare lokal identitet, vilket i sin tur ökar attraktiviteten och minskar risken för segregation.
Mot en nationell modell för trygghetsbaserad förvaltning
På sikt kan forskningen ligga till grund för nationella riktlinjer för trygghetsbaserad förvaltning. En sådan modell skulle ge svenska fastighetsägare bättre verktyg för att fatta informerade beslut och investera i åtgärder som både stärker trygghet och ekonomisk hållbarhet – en dubbel vinst för både samhälle och marknad.
