Värdet av rörelse - hur rörelsemönster formar stadsutvecklingen
KTH utvecklar ny kunskap om hur människors rörelsemönster påverkar handel, fastighetsvärden och stadens struktur, vilket ger beslutsfattare bättre verktyg för att forma framtidens hållbara och livskraftiga städer.
Nya rörelsemönster förändrar stadens ekonomi
Svenska städer befinner sig i en snabb och genomgripande förändring. Digitalisering, distansarbete och förändrade konsumtionsmönster har på kort tid ritat om kartan för hur vi rör oss, handlar och möts. Efter pandemin har många stadskärnor tappat fotfall och omsättning, samtidigt som nya lokala centrum vuxit fram i bostadsnära områden, en utveckling som ofta beskrivs som en donut-effekt.
Dessa skiften påverkar inte bara handeln, utan också fastighetsvärden, investeringsbeslut och den långsiktiga stadsplaneringen. Ändå saknas verktyg för att förstå och mäta dessa samband på en tillräckligt detaljerad nivå. Dagens statistik fångar sällan hur människors rörelser faktiskt förändrar stadens ekonomi och struktur. KTH:s forskning vill fylla denna kunskapslucka genom att kvantifiera effekterna och skapa ny kunskap som kan vägleda både kommuner, företag och investerare mot mer välgrundade beslut.
Data som visar var värde skapas
Herman Donners och Cecilia Hermanssons forskningsprojekt, som planeras vid KTH i samarbete med Mårten Lindberg, VD vid analysföretaget Infostat, utvecklar nya metoder för att analysera dessa samband. Genom att kombinera anonymiserad mobildata med geografiska, handels- och fastighetsekonomiska data skapas en ny kunskapsbas om hur värde skapas och förändras i stadens olika delar. Denna metod gör det möjligt att på en mycket detaljerad nivå visa var människor rör sig, när de gör det, och hur dessa mönster påverkar ekonomin i olika stadsdelar.
Forskningen bygger vidare på internationella metoder men anpassas till svenska förhållanden, där tillgången till långsiktiga data möjliggör analyser över tid. Genom att koppla rörelse till faktorer som hyresnivåer, omsättning och befolkningssammansättning kan forskarna identifiera mönster och trender som tidigare varit osynliga. Resultaten bidrar till att förstå hur stadens olika delar samspelar ekonomiskt och socialt, från innerstadens butiker till lokala handelsplatser i ytterområden.
Kunskap för framtidens hållbara stad
För fastighetsägare och investerare innebär projektet nya verktyg för att förstå hur efterfrågan, hyror och värden påverkas av förändrade rörelsemönster. Kommuner och stadsplanerare får tillgång till beslutsunderlag som bättre speglar hur människor faktiskt rör sig, kunskap som kan vägleda investeringar i handel, kollektivtrafik och samhällsservice. För forskarsamhället öppnas ett nytt tvärvetenskapligt fält i skärningspunkten mellan urban ekonomi, dataanalys och samhällsplanering.
På sikt kan projektet bidra till en mer detaljerad förståelse av hur städer fungerar som ekonomiska och sociala system och därmed ge beslutsfattare helt nya möjligheter att planera hållbara, livskraftiga och inkluderande urbana miljöer. Med rätt stöd kan projektet etablera Sverige som en ledande aktör inom datadriven stadsutveckling där kunskap om människors rörelser blir en nyckel till framtidens hållbara och attraktiva städer.
