Vill åtgärda ojämlikheter i staden – för en tillgänglig och rättvis stad
Urban segregation och ojämlika livsvillkor är ett växande problem som riskerar att dra isär samhället. I projektet ”Shared City” vill Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad på KTH, och hennes forskningskollegor kartlägga ojämlikheter genererade av den byggda miljön och identifiera mer eller mindre synliga barriärer i staden.
– Projektet önskar initiera en transformation till en jämlik och tillgänglig stad, en stad som är kontinuerlig för att främja utbyte och främja högre grad av delande, säger Ann Legeby.
Projektet syftar till att utveckla kunskap om stadsrummets påverkan på social segregation och ojämlika livsvillkor. Det handlar om att forskarna ska studera hur den byggda miljöns rumsliga egenskaper driver, reproducerar eller motverkar segregation.
Tidigare forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan hur vi utformar och gestaltar våra städer och våra möjligheter att dela samhälleliga resurser. Det har också betydelse för i vilken grad vi kan dela det offentliga rummet och bli varse andra människor och sociala grupper, vilket i förlängningen har påverkan på social integration och social sammanhållning.
En stadstypologi som är hierarkiskt uppbyggd
Det svenska stadslandskapet präglas i hög utsträckning av en stadstypologi som är hierarkiskt uppbyggd och med ett segregerat offentligt rum som effektivt håller isär samhällsgrupper men också aktiviteter och olika funktioner. En sådan struktur ger även svagt stöd för lokala ekonomier och för olika typer av service.
– För att vi ska kunna nå nationella och globala hållbarhetsmål så behöver planering och byggande radikalt ställas om, så att den byggda miljön bidrar till att motverka segregation och social polarisering. Planerings- och stadsbyggnadspraktiken innebär en fördelning av resurser men frågor om jämlika livsvillkor eller social hållbarhet inte beaktats i tillräcklig utsträckning, , säger Ann Legeby.
Trots ambitiösa mål, som Sveriges nationella mål kring segregation och ojämlikheter (Regeringskansliet 2021) eller Politik för gestaltad livsmiljö (2017), är fortfarande stadsrummets och den byggda miljöns roll för sociala hållbarhetsfrågor understuderad.
– Det är allvarligt när det går att konstatera att omfattande investeringar i byggd miljö och infrastruktur resulterat i ökade ojämlikheter och att segregationen reproducerats eller stärkts. Därtill innebär klimatförändringar ett ökande behov av att generera integrerade stadsbyggnadslösningar där både sociala och ekologiska utmaningar hanteras, säger Ann Legeby.
Stor nytta för flera aktörer
I forskningsprojektet ”Shared City” vill Ann Legeby och hennes forskarkollegor utveckla kunskap om hur den byggda miljön och relationer mellan stadsrum påverkar förutsättningarna för sociala processer. Den byggda miljöns egenskaper med potential att motverka segregation och som erbjuder motståndskraft mot klimatförändringar ska också identifieras. Modellerna och analysmetoderna som vidareutvecklas är till nytta för kommuner, regioner, fastighetsägare, investerare och i förlängningen stadsinnevånarna.
Redan idag har KTH skapat ett nätverk med flera kommuner som utvecklar sitt arbete med stadsrumsanalyser, konsekvensanalyser samt måluppfyllelseanalys. Men det behövs ännu mer arbete för att vidareutveckla teorier och en förfining av metoder. Det behövs ett arbete för att få fram användbara och pålitliga standarder för dels stadsformsmodeller men också för hur man ska hantera data och säkerställa ändamålsenlig kvalitet.
– Samverkan med praktiken är avgörande för att stötta implementeringsprocesser och för att kunna identifiera och utvärdera eventuella hinder och svårigheter. Samverkan ger även värdefull information tillbaka till forskningsverksamheten och bidrar till kontinuerlig vidareutveckling.
