Diasporiska välfärdslandskap
Transformativa historier om Miljonprogrammet
Tid: Fr 2025-09-12 kl 13.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Språk: Engelska
Ämnesområde: Arkitektur, Arkitekturens historia och teori
Respondent: Chero Eliassi , Arkitektur, kultur och miljö, chero@kth.se
Opponent: Professor Sonja Dümpelmann, Ludwig Maximilian University of Munich
Handledare: Associate Professor Jennifer Mack, Arkitektur; Professor Katja Grillner, Arkitektur
QC 20250818
Abstract
När det nationella bostadsprogrammet, känt som Miljonprogrammet, byggdes i svenska städer mellan 1965 och 1974, förblev utemiljöerna i många fall ofullständiga. Politiker föreskrev nationella riktlinjer och regler som formade visionerna för hur planerare, arkitekter och landskapsarkitekter rationaliserade och standardiserade utomhusmiljöers utformning. Dessa landskap stigmatiserades och ifrågasattes tidigt av media, kritiker, statliga tjänstemän, och en del lokalbor och blev därmed föremål för upprepade renoveringar och omvandlingar. Denna avhandling undersöker sådana förändringar och produktionen av rumsliga kulturer i miljonprogrammets flerbostadshusområden i Holma, Norrliden och Järvafältet från deras byggstart till idag.
Genom etnografiska och landskapsbaserade forskningsmetoder undersöker jag fallstudier genom forskning som utforskar rumsliga praktiker, transnationalism, diasporiska kulturer och hur människor förstår sina rättigheter till dessa svenska boendemiljöer. Dessutom arbetar jag med konceptet ”välfärdslandskap” vilket syftar till hur utemiljöer materialiserade välfärdsstatens politik för att sammanföra social välfärd och individuellt välbefinnande genom utformning. Jag erbjuder en ny syn på detta genom min föreställning om ”diasporiska välfärdslandskap” som belyser migranters interventioner i sina boendemiljöer. Vidare analyserar jag hur dessa landskap väcker frågor om materialitet, tillhörighet, ekologi och hälsa, och hur olika kommunala planerings- och regleringsprocesser fungerar med (eller utan) invånarnas engagemang. Forskningen bygger på feministisk och arkitektonisk teori samt metoder och tillvägagångssätt från kulturell och social antropologi.
Hur har planerare, designers, och lokalbor engagerat sig med växter, material, objekt och politik för att omvandla miljonprogrammets landskap från 1970-talet till idag? Och hur kan marginaliserade efterkrigsmiljöer, rum, och praktiker erkännas som en del av det svenska kulturarvet? Genom att analysera sociala, rumsliga, ekologiska, kulturella och materiella berättelser om dessa landskap, erbjuder denna forskning nya transformativa historier om efterkrigstidens landskap som svenskt kulturarv.