Evaluating the effects of an improved timetable compression model for railway capacity calculations
Tid: Fr 2025-09-26 kl 14.15
Plats: E2, Lindstedtsvägen 3, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/61918936661
Språk: Engelska
Ämnesområde: Transportvetenskap, Transportsystem
Licentiand: Elin Hellblom , Transportplanering, Järnvägsgruppen, JVG
Granskare: Reader John Armstrong, University of Southhampton, United Kingdom
Huvudhandledare: Docent Oskar Fröidh, Järnvägsgruppen, JVG, Transportplanering; Tekn.dr Ingrid Johansson, Transportplanering, Järnvägsgruppen, JVG; Dr Anders Lindfeldt, Järnvägsgruppen, JVG
QC 20250903
Abstract
Intresset för järnväg är stort och eftersom det är dyrt att bygga nytt är det viktigt att vi använder de resurser vi har på ett så effektivt sätt som möjligt. Att kartlägga kapaciteten och kapacitetsutnyttjandet av vårt järnvägsnät är en del i detta arbete mot att kunna erbjuda mer miljövänliga transporter. För att beräkningarna ska komma till nytta, behöver vi se att det vi räknar fram representerar verkligenheten på ett rimligt sätt och att vi är medvetna om vad den metod vi valt innebär.
I den här licentiatuppsatsen undersöks hur olika förbättringar av en modell kan göra resultaten mer realistiska och spegla verkligheten bättre. Metoden som används är tidtabellskomprimering, vilken används för att estimera en tidtabells utnyttjade av kapaciteten på en linjedel eller station. Arbetet har mer specifikt tittat på vilka detaljer som behövs för att kunna modellera aktiviteter så som samtidighet på mötesstationer på enkelspår och större stationer.
I Paper I förfinas indata till modellen för att kunna fånga och studera effekterna av möten på enkelspår både för mötesstationer med och utan samtidighet. Resultaten jämförs med två andra etablerade metoder; Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet och UIC 406 kompressionsmetod. Resultaten visar att det finns en poäng i att inkludera mötesstationer i beräkningar på grund av dess komplexitet men att den ytterligare tiden för möten beror på om ett möte faktiskt sker och huruvida samtidighet erbjuds.
I Paper II undersöks hur, förutom genom förfinade indata, tillägg till modellen kan göra stationskapacitetsberäkningar mer realistiska jämfört med tidigare modell när kopplade tågvändningar inkluderas och alternativa tågvägar genom stationen möjliggörs. Studien visar att stationers och tidtabellers utformning påverkar kapacitetsutnyttjandet och att de implemnterade tilläggen på modellen har en effekt.
Sammanfattningsvis har arbetet visat att en högre datadetaljeringsgrad och beskrivna tillägg kan vara nödvändigt för att förstå operativa förhållanden vid tidtabellskomprimering men att en ökad detaljeringsgrad och komplexitet ställer högre krav på kvalitet och tillgänglighet av indata. Förhoppningsvis kan resultaten från de två studierna användas för att ge förståelse för vad som är viktigt i framtida mer storskaliga kapacitetsberäkningar.