Så jobbar KTH och industrin för att möta framtidens kompetensbehov
ABB
Industrins kompetensbehov förändras i takt med samhällsförändringar och teknikskiften som digitalisering och elektrifiering. Efterfrågan på kompetens är omfattande och för att Sverige ska hålla sig konkurrenskraftigt behöver utbildningsutbudet utvecklas för att matcha dessa behov. Hur säkerställer vi att utbildningarna utvecklas för kommande jobb och arbetsliv?
Förändringsprogrammet Framtidens utbildning på KTH initierades 2022 för att strukturera utvecklingsarbetet av utbildningarna utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Joakim Lilliesköld var med och startade förändringsprogrammet.
– Vi kommer ständigt tillbaka till att studenterna förväntas ha solida baskunskaper. Till det kommer nya kunskaper som till exempel hållbarhet och digitalisering. Vi ser också att förståelsen för hur man angriper just hållbarhetsfrågorna behöver höjas i hela samhället. Sen är AI och cybersäkerhet områden som växer starkt och kunskaper som många företag efterfrågar idag, säger Joakim Lilliesköld.
Viktigt träna på odefinierade problem
– Studenter idag får god träning i problem som är preciserade och avgränsade, men inte i problem som är odefinierade. Förmågan att klara den senare typen måste in i nya studenters DNA, menar han. Verktygslådan måste omfatta även att säga nej, att våga ifrågasätta problemet. Lösningen kanske inte är genom teknik. Viktig kompetens blir också kommunikationsförmåga, självkännedom, samarbetsförmåga och gruppdynamik – morgondagens ingenjör arbetar i team och med kollegor från andra discipliner. Sen behöver studenterna också bli beredda på att ställa om sin kompetens efter nya behov under hela sin karriär, ett livslångt lärande väntar, menar Joakim Lilliesköld.
Livslångt lärande nyckelfaktor
Åsa Granli, affärsområdeschef för ABB Motion i Sverige, är med i KTH:s externa råd Future Education External Advisory Forum där företrädare från olika företag får möjlighet att mötas och prata på djupet om kompetensbehoven tillsammans med KTH.
– Den svenska industrin spänner över många olika branscher, där behoven skiljer sig åt. En gemensam utmaning är den stora efterfrågan på kvalificerade ingenjörer, både i Sverige och globalt. På ABB behövs en bred kompetensbas, från klassiska ingenjörsdiscipliner till expertis inom nya teknikområden. För att ligga i framkant krävs också en satsning på kontinuerlig kompetensutveckling, där livslångt lärande blir en nyckelfaktor.
– Framväxande teknologier som digitalisering och AI förändrar snabbt spelplanen, vilket gör det avgörande att medarbetarna ständigt utvecklar sina färdigheter, säger Åsa Granli.
Upprätthålla intresset för teknik
– Genom att delta ännu mer i utbildningsarbetet kan industrin påverka. ABB är duktiga på det, studenterna får gästföreläsningar, studiebesök och har kurser där företaget medverkar. Sen kan man nog arbeta ännu mer systematiskt, säger Joakim Lilliesköld.
– Fokus ligger ofta på behovet av kunskap inom ny teknik, men en lika stor utmaning är att säkra återväxten inom ingenjörsyrket. Många erfarna ingenjörer närmar sig pension, och det är avgörande att fler unga ser teknikbranschen som en attraktiv karriärväg. Särskilt viktigt är det att locka fler kvinnor till yrket för att bredda kompetensbasen och skapa mer diversifierade team, säger Åsa Granli.
– Det krävs ett helhetsgrepp – från inspirerande undervisning i grundskolan till bättre stöd genom gymnasiet och vidare till universitet samt praktikplatser i industrin. Dessutom behöver arbetsgivare bli mer aktiva i att synliggöra ingenjörsyrkets möjligheter och den påverkan man kan ha på samhället genom tekniska innovationer.
Text: OTW/KTH