Navigating within the planetary limits
A prospective life cycle environmental sustainability assessment in support of the energy transition in Swedish aviation
Tid: Fr 2025-09-26 kl 09.00
Plats: Gradängsalen, Room 5703, Teknikringen 1, Campus, public video conference
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/61851386411
Språk: Engelska
Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Strategier för hållbar utveckling
Respondent: Yat Yin Lai , Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Opponent: Professor Andreas Schäfer, University College London, England, UK
Handledare: Professor Anna Björklund, Hållbarhet, utvärdering och styrning; Associate Professor Emrah Karakaya, Hållbarhet, Industriell dynamik & entreprenörskap
QC 20250819
Abstract
Den moderna luftfartens historia började den 17:e December 1903, när bröderna Wright genomförde världens första kontrollerade flygning. Sedan dess har utvecklingen inom flygindustrin tagit fart och i grunden förändrat hur människor rör sig, skapat globala nätverk, främjat handel över nationsgränser och möjliggjort kulturella utbyten. Dessa framsteg har haft en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen och den globala ekonomin. Samtidigt är flygindustrin starkt förknippad med betydande utsläpp och påverkan på klimatet. År 2023 stod flyget för cirka två procent av de globala växthusgasutsläppen. Om inga kraftfulla åtgärder vidtas riskerar dessa utsläpp att öka med två till fem gånger till år 2050, jämfört med nivåerna 2023.
Den här avhandlingen syftar till att bedöma den potentiella miljöpåverkan av framtida flygresor, särskilt de som baseras på alternativa flygbränslen och nya framdrivningssystem, i syfte att bidra till kunskap och riktlinjer för en hållbar energiomställning inom flygsektorn. Sverige används som fallstudie. Eftersom luftfarten är ett komplext och tvärsektoriellt system krävs ett sociotekniskt perspektiv för att förstå dess utveckling. Inom ramen för studien har framtidsscenarier tagits fram, som belyser samspelet mellan politik, ekonomi, teknik, samhälle och ekologisk hållbarhet. Med hjälp av framtidsinriktade livscykelanalyser och bedömningar av absolut miljöhållbarhet utvärderas hur olika framtida flygscenarier i Sverige kan påverka miljön. Målet är att undersöka om, och i vilken grad framtidens svenska flygresande kan bli mer miljöanpassat än dagens fossilbränslebaserade alternativ, och om detta resande kan rymmas inom planetens gränser.
Resultaten visar att även om alternativa bränslen och ny teknik kan minska klimatpåverkan jämfört med fossilt flygbränsle, kan de samtidigt leda till ökad belastning inom andra miljöområden. Studien påvisar tydliga risker för problemförskjutning - mellan miljöaspekter, sektorer, geografiska regioner och tidsperioder. När framtida flygresande bedöms i relation till absoluta miljögränser, tyder resultaten på att Sveriges beräknade flygaktivitet år 2050, trots teknologiska framsteg, riskerar att överskrida flera av planetens gränser. Överskridandena kan vara betydande, särskilt vad gäller klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald.
Även om denna studie präglas av osäkerheter kopplade till begränsningar i data, metodval och framtidsantaganden, ger resultaten vägledande insikter som kan bidra till att identifiera möjligheter för att styra svensk flygtrafik mot en miljömässigt hållbar nivå - samtidigt som flygets samhällsroll bevaras. För att leda energiomställningen inom flyget rekommenderas beslutsfattare och andra relevanta aktörer att anta ett systemperspektiv. Det innebär bland annat att formulera samordnade miljömål baserade på planetens gränser, och att säkerställa att dessa mål är i linje med utvecklingen inom både flyget och andra närliggande sektorer. Eftersom flygets miljöprestanda i allt högre grad påverkas av förändringar inom dessa sektorer, kan en bredare omställning som sträcker sig över flera branscher vara nödvändig. En sådan omställning kräver samordnad styrning för att undvika att miljöbelastningar förskjuts, samt sektorsövergripande samarbete för att stärka kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och investeringar i kritisk gemensam infrastruktur. Slutligen utgör efterfrågestyrning, vid sidan av teknologiska framsteg, en kompletterande strategi som kan stödja en hållbar energiomställning inom flyget.