Om
På Media Lab arbetar vi med tvärvetenskapliga forskningsprojekt som förenar avancerad teknik med filosofi, konst, estetik och andra humanistiska discipliner. Vårt mål är att skapa banbrytande medie- och interaktionsteknik som radikalt kommer att förändra inte bara hur människor underhåller sig, utan också hur de lever, arbetar och tänker.
AI kommer helt klart att få en allt större inverkan på vår vardag. Vilken roll kan det humanistiska tänkandet spela för AI:s framtid? De stora utvecklingsvågorna inom framtidens AI drivs av maskininlärning, automatisering, big data, kognitiv databehandling, djupinlärning och andra tekniker. Allt detta är vågor av teknisk utveckling, som vi kallar ”Engineering AI”. Därför är det viktigt att vi också utvecklar en stark humanistisk hållning gentemot AI för att undvika en situation där den tekniska intelligensen tar överhanden över humanismen. Detta är konceptet ”Humanistisk AI” som vi utvecklar vid KTH Media Lab. Vi måste studera och omforma sätten på vilka människor interagerar med AI-system och se till att vi utvecklar tekniker som är förenliga med kärnvärdena i vårt fria, liberala och demokratiska samhälle, samt undersöka hur vi kan bygga och utforma system som gynnar och skapar verkligt värde för verkliga människor. Men en humanistisk hållning kan inte bara erbjuda ett kritiskt perspektiv. En humanistisk hållning kan också vara en källa till innovation inom AI. AI har mycket att lära av forskningen inom humaniora, vilket kan vara till stor nytta vid utvecklingen av framtida AI-teknik.
Humanistisk AI närmar sig AI både ur ett (1) kritiskt/etiskt perspektiv och (2) ett innovationsperspektiv. Dessa perspektiv betraktas som två delar av en helhet och som delar som står i dialog med varandra.
1. Den kritiska/etiska inriktningen
Den kritiska inriktningen behandlar frågor som rör allt från etiken kring big data och maskininlärning till påverkande teknik och hur AI beskrivs i medierna. Humanistisk AI har ett brett perspektiv på AI och relaterade tekniker för att kunna ge en helhetsbild och en omfattande analys av AI i dagens samhälle, dess historia och dess möjliga framtid. Den är normativ på samma sätt som politisk teori är ett område för normativ forskning. Den försöker ge riktlinjer och vägledning snarare än att bara beskriva hur saker och ting är. Som sådan strävar humanistisk AI efter att vara både kritisk och progressiv.
2. Innovationsinriktningen
Traditionellt sett, ända sedan AI:s begynnelse, har forskningen inom artificiell intelligens betraktats som självständig. En stor del av den ”ortodoxa” forskningen inom artificiell intelligens – låt oss kalla den den första vågen fram till slutet av 1950-talet – bedrevs ur ett ingenjörsperspektiv som i många fall ansågs ersätta forskningen inom psykologi, filosofi och övriga humanistiska ämnen. Denna första våg följdes sedan av en andra våg under den kognitiva revolutionen på 1960-talet och kognitionsvetenskapens födelse. AI-forskare tenderade då att betrakta AI-forskningen som hörnstenen i kognitionsvetenskaperna, men hämtade ändå inspiration från övriga delar av kognitionsvetenskaperna. Under en tredje våg som inleddes på 1980-talet, i samband med ett förnyat intresse för neurala nätverk, hämtade AI alltmer inspiration från övriga delar av kognitionsvetenskaperna. Mycket forskning var till exempel inspirerad av neurala nätverk och fortsätter att vara det. Idag befinner vi oss i en situation där det pågår en fjärde våg, genom vilken AI och den etablerade kognitionsvetenskapen har utvecklat ett mycket starkare ömsesidigt inflytande än tidigare. Vad vi föreslår med humanistisk AI är en femte våg av AI-forskning som går bortom ett sådant ömsesidigt förhållande mellan den etablerade kognitionsvetenskapen och AI.
Inom humanistisk AI går vi bortom den etablerade kognitionsvetenskapen för att undersöka den humanistiska forskningen som ännu inte har blivit en del av den etablerade kognitionsvetenskapen. Vi strävar efter att direkt koppla samman humanistisk forskning med forskning inom AI. Sådana direkta kopplingar har inte utforskats i någon större utsträckning tidigare, kanske eftersom sådana undersökningar kräver ett verkligt tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Oavsett vilka orsakerna må vara ser vi inom humanistisk AI stora möjligheter i att försöka förstå hur AI kan utvecklas genom att koppla samman forskning inom områden som t.ex. fenomenologi, perceptionsfilosofi och medvetandefilosofi med forskning inom AI, och hur AI i sin tur kan påverka fenomenologi, perceptionsfilosofi och medvetandefilosofi. Genom humanistisk AI kan vi påskynda utvecklingen av AI och utforska idéer som kanske aldrig kommer att integreras i den etablerade kognitionsvetenskapen.
Media Lab-teamet ansvarar för flera kurser inom medieteknik och interaktionsdesign vid KTH. De flesta av våra teammedlemmar arbetar tillsammans på översta våningen i huvudbyggnaden vid KTH Valhallavägen, Lindstedtsvägen 5.
För mer information eller för att boka ett besök, vänligen kontakta vår teamledare professor Haibo Li, haiboli@kth.se. För aktuell information om våra aktiviteter, besök gärna vår teamblogg.
Adress
Kungliga Tekniska Högskolan
Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap
Institutionen för Media teknologi och interaktionsdesign
Lindstedtsvägen 5, 6 våningen
114 28 Stockholm
Sweden
Team
