Bortom oförberedd och Hållbarhetens formativa moment - Formas-medel till två nya projekt

Bortom "oförberedd": Till en integrativ expertis om torka

Den övergripande hypotesen i det här projektet är att förståelsen för vad beredskap innebär förändras radikalt i Antropocen. I Sverige har nutida händelser såsom coronapandemin och extremvädret under 2018 blottlagt brister i den offentliga beredskapen. Det här projektet fokuserar på torka som tidigare var ett marginaliserat problem men som numer är en prioritet för den svenska regeringen. Både myndigheter och forskare understryker betydelsen av ”integrativ expertis” och samarbeten som kombinerar naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Humanioras potential i arbetet med att bygga beredskap och hållbara samt säkra samhällen inför framtiden är dock underbeforskad. Betydelsen av humanistisk kunskap och expertis blir relevant i nya sammanhang när problem och potentiella lösningar faller utanför den dominerande expertisens områden. Målsättningen med projektet är att bidra till expertisen för att förbättra den offentliga beredskapen. Syftet med projektet är att studera: Den bristande beredskapen för torka i Sverige som identifierades i den offentliga diskussionen i förhållande till extremvädret år 2018, de historiska processer som har skapat den bristande beredskapen, och formeringen av en framtida beredskap med fokus på betydelsen av humanistisk kunskap och expertis. Projektet utförs i kontakt med aktörer inom offentliga sektor, NGOs, akademiska forskningsmiljöer och konst- samt kultursektorn.

Hållbarhetens formativa moment: Hur berättelsen om gränser uppstod och blev en del av ’människans miljö’

Detta projekt undersöker uppkomsten av ”berättelsen om gränser” 1968-1974 i anslutning till FNs miljökonferens 1972. ”Miljön” som problem var välkänt men det fanns 1968 ingen internationell politik för hur den skulle hanteras. Varken utvecklingsländerna eller näringslivet hade intresse av att ålägga sig själva begränsningar för miljöns skull. I denna dragkamp mellan vetenskapligt och ideologiskt motiverade krav på återhållsamhet och ekonomiskt och politiskt motiverade krav på fortsatt expansion uppstod idén att tillväxt kunde förenas med miljö, det som senare skulle bli känt som hållbar utveckling. Vi ska studera i detalj hur samspelet såg ut mellan olika expertkulturer, från regeringar via vetenskapliga konstellationer av specialister från olika discipliner, till mindre grupper av individer som kunde vara affärsmän, forskare, diplomater, aktivister, ekonomer och andra intellektuella. Vi intresserar oss särskilt för tre nyckelpersoner och deras nätverk: den kanadensiske affärsmannen Maurice Strong, ekonomen Barbara Ward, samt Carroll Wilson, professor vid MIT och rådgivare. Vi kommer både att ifrågasätta den en tidigare periodiseringen av hållbarhetsberättelsen och att utveckla ny förståelse av dess vetenskapliga och politiska bas. Projektet är av potentiellt stor betydelse för hållbarhetsberättelsens legitimitet i en tid av växande konspirationsteorier och då världen samtidigt kan vara på väg in i avgörande transformation under FN:s Agenda 2030.