Basutbildningen ger dig en garantiplats på något av KTH:s ingenjörsprogram

Anders Clenander, programansvarig för teknisk basutbildning berättar om utbildningen.

Programansvarig Anders Clenander

Intervju med programansvarig lärare

Anders Clenander är programansvarig.

Vilket program ska man välja, hela basåret eller basterminen?

– Basterminen, eller Tekniskt basår termin 2 som det heter egentligen, riktar sig till de studenter som redan har läst matematik 3, kemi 1 och fysik 1, och som har färska eller goda kunskaper i dessa kurser. Om du inte har detta rekommenderas hela basåret. Garantiplats gäller för båda programmen. Basår och bastermin söker i olika grupper när det gäller garantiplatsval.

Utbildningarna ges på KTH:s campus i Stockholm, Flemingsberg och Södertälje. Vilket campus ska jag välja?

– Välj det campus som passar bäst för dig. Kurser och tentor är desamma oavsett ort. Det är ett nära samarbete mellan programmen. Det finns ingen fördel att välja något campus framför ett annat när det gäller programmens innehåll.

Vad innebär garantiplatsen?

– Alla som har klarat sina studier på basåret eller basterminen erbjuds en garantiplats på KTH:s ingenjörsprogram, treårigt eller femårigt beroende på hur man väljer. Garantiplatsen gör att du som student konkurrerar i en egen kvotgrupp som inte påverkas av gymnasiebetyg. Arkitektutbildningen har andra urvalsprocesser. Där gäller inte garantiplatsen.

– Vissa KTH-program är populärare än andra, vilket gör att konkurrensen om garantiplatserna där är större. Alla sökande får inte sitt förstahandsval men alla garanteras en plats. Urvalet baseras på betygen som den sökande har uppnått på basårets kurser.

Kan basårsstudierna på KTH göra att jag blir behörig på andra högskoleutbildningar som inte finns på KTH, exempelvis läkarprogrammet?

– Behörigheten i form av matematik, fysik och kemi som du får i och med basåret kan allt som oftast användas på andra högskolor. Du som student bör dubbelkolla behörighetskraven om du tänkt söka till en annan högskola. Betygen du får vid dina basårsstudier kan dock endast – som betyg betraktade - användas till en garantiplats på KTH. Du kan alltså inte läsa upp gymnasiebetyg i matematik, kemi och fysik och få ett bättre betygssnitt.

Om en student tidigare har läst delar av eller all matematik, kemi och fysik som lärs ut på basåret, kan då studenten läsa en basårsutbildning?

– Ja, det finns olika skäl till att studenterna läser programmen. Vissa vill göra det för att bli behöriga. Andra har redan läst ämnena, men vill fräscha upp kunskaperna. Basåret ger utöver ämneskunskaperna en god studieteknik som passar den höga takten och nivån som KTH-utbildningar har.

Om man som student känner att takten är för hög och väljer att exempelvis spara något moment till året efter – kan man göra det utan problem?

– Har man tentor kvar vid läsårets slut kan man återkomma nästkommande läsår för att skriva dessa. För att kunna anmäla sig till dessa tentor krävs att man registrerar sig på aktuell kurs. Detta görs vid kursexpeditionen.

– Har man laborationer kvar kan dessa göras efteråt - i mån av plats. En prioritering av just laborationer rekommenderas därför om man känner att man har svårt att få ihop sina studier under det läsår som basåret utgör.

– Påpekas bör att studietakt och nivå på basåret är anpassade efter studietakt och nivå vid kommande KTH-studier.

Hur klarar sig generellt studenter efter att ha läst basår?

– Undersökningar visar med stor tydlighet att det generellt sett går bra för basårsstudenter. De får bra teoretisk grund och är redan inne i hur det är att studera på KTH, exempelvis vad gäller studietakt och eget ansvar för sina studier.

Var hamnar basårsstudenterna?

– De hamnar på alla möjliga KTH-program. Var har att göra med intressen och ibland tidigare arbetslivserfarenhet. Vissa basårsstudenter kan tidigare ha jobbat inom exempelvis byggbranschen, och fortsätter därefter till program som samhällsbyggnad eller byggteknik och design. Andra är intresserade av kemi eller IT och hamnar på sådana utbildningar.

Hur arbetar studenterna? Är det mycket självständigt arbete, grupparbeten eller en kombination?

– Studenterna utför laborationer i par, och till och från skrivs rapporter parvis. I övrigt bestämmer studenterna själva hur de vill lägga upp sitt arbete. Många studenter blir goda vänner – ibland för livet – som resultat av att man pluggar tillsammans i grupp. Det är bra, för studierna är intensiva. Att ha god närvaro och plugga i grupp har en påvisbar och tydlig koppling till bra studieresultat.

Hur nära har jag som student till lärarna, exempelvis om jag behöver hjälp med uppgifter?

– Vi lärare försöker ha en tät kontakt med våra studenter, så att de får hjälp så ofta de behöver. Utöver föreläsningar och övningar finns oftast möjlighet att titta förbi och ställa frågor. Närheten till oss lärare är något som tidigare studenter ofta nämner som något väldigt positivt när de ser tillbaka på sin basårsutbildning.

Vad är roligast med att vara lärare?

– Studentkontakten och att se den utveckling som studenterna genomgår under basåret. De börjar som något annat än naturvetare, men hinner under året bli naturvetare i sitt sätt att arbeta och resonera. Framför allt är det kul att se den självsäkerhet som ofta växer fram, att de klarar sina uppgifter.

Läs mer

Teknisk basutbildning

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2020-03-12