När hållbart blir det nya normala

Publicerad 2018-10-15

Hur kan det som några av oss gör redan i dag – äta vegetariskt, slopa flygresor, dela, reparera eller köpa begagnat i stället för nytt – bli det vanliga sättet att konsumera? Frågan ska få svar i ett nytt forskningsprojekt.

– I dag är det flestas konsumtionsvanor ohållbara, medan små minoriteter konsumerar hållbart. Vi vill vända på steken, och bidra till att de hållbara blir dominerande, säger Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier och en av ledarna för forskningsprogrammet Sustainable Consumption – från nisch till mainstream.

Fokus är på mat, heminredning och semestrande, områden som orsakar stora miljöbelastningar, och där det finns potential för förändring. Inledningsvis har forskarna kartlagt runt 500 exempel på hållbara sätt att konsumera, som ska gallras och utvärderas. Frågan är om de håller måttet även storskaligt.

Målet är att presentera en mångfald konsumtionsvanor som är hållbara ur flera aspekter – produktion, transporter, avfall, utsläpp och mark- och vattenanvändning, även i ett internationellt perspektiv för varor och tjänster som produceras i andra länder.

Forskarna ska även titta på hälsoaspekter, sociala och ekonomiska förhållanden: hur påverkas ekonomin av en övergång till minskad varukonsumtion, hur påverkas arbetstillfällen utomlands om hållbara konsumtionspraktiker skalas upp i Sverige?

Undersöka sidoeffekter

Redan i dag kan man slå fast att både köttkonsumtion och flygresande behöver minska.

– Men hur det ska gå till och vilken annan konsumtion som kan förändras i en hållbar riktning får utvärderingarna visa, säger Åsa Svenfelt.

Bland annat ska man undersöka sidoeffekter: ökar eller förändras konsumtion inom andra områden med påverkan på en hållbar utveckling som en följd av att vi spar in pengar på att dela tjänster och köpa begagnat?

Ansvaret för ändrade konsumtionsmönster kan inte bara ligga på individen, enligt Åsa Svenfelt. Det behövs också politik som tydligare tar ställning för att främja styrmedel – skatter och regleringar – som hanterar konsumtionens negativa effekter, understryker hon . Forskarna bidrar genom att undersöka hur acceptansen ser ut för olika styrmedel, som exempelvis att införa individuella utsläppskvoter.

Vegetariska alternativ

Roadmaps, färdplaner, ska tas fram för att bidra till planering av vem – näringsliv, politiker, civilsamhälle och organisationer – som ska göra vad, och när det behöver ske. Målet är att forskningen starkt bidragit till att hållbar konsumtion blivit mittfåran i Sverige år 2030.

Är det ett realistiskt mål?
– Ja, om man får rätt saker att hända. Om politiker och företag gör det som behövs för en omställning, säger Åsa Svenfelt och hänvisar till att flera stora företag och organisationer med möjlighet att påverka är partner i forskningsprogrammet.

– Om dominerande företag fokuserar på att sälja hållbara produkter och secondhand eller om det alltid finns vegetariska alternativ på restaurangerna har vi kommit en bit på vägen.

Text: Christer Gummeson

Sustainable Consumption– från nisch till mainstream är ett forskningsprogram finansierat av Mistra, som syftar till att stimulera en övergång till en hållbar konsumtion i Sverige och internationellt. Flera universitet deltar, bland annat Chalmers och Lund. Även partner inom näringsliv, organisationer och akademi medverkar. Programmet leds av Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier och Karin Bradley, forskare i samhällsplanering, båda vid KTH.

Forskningen ska undersöka vad hållbar konsumtion skulle kunna vara, och vad som kan skalas upp utan att orsaka negativa effekter på miljö och hälsa. Hållbar konsumtion kan både inriktas på att övergå till mer resurseffektiva produkter och tjänster och att minska konsumtionen av varor.

Fokus är på områdena mat, semester och heminredning. Inledningsvis har forskarna samlat in ungefär 500 hållbara konsumtionssätt. Exempel på sätt att konsumera inom de olika områdena är:

  • Mat: Minska matsvinn, äta mer växtbaserat, odla själv, laga och förvara egen mat, välja eko och närproducerat.
  • Heminredning: Köpa begagnat, reparera, välja hållbarare design och material, dela i stället för att äga, nöja sig med det man har.
  • Semestrande: Välja mer hållbara färdsätt, semestra virtuellt, göra och lära sig på semestern, välja närmare resmål.
Till sidans topp