Panta mera gör hämtmat mer hållbart

Plastanvändningen i Sverige har fortfarande en lång väg att gå innan den är en del av den cirkulära ekonomin.

Endast tio procent återvinns, den största delen förbränns, och även nedskräpning och i förlängningen bildandet av mikroplaster är delar av plastens miljöpåverkan, konstateras i ett projekt  lett av Nils Johansson , forskare inom strategiska hållbarhetsstudier vid KTH.

Forskarna undersöker möjligheten att införa pantsystem för de engångsförpackningar som används för take away-rätter. Plastanvändningen har ökat de senaste åren och under pandemin ökade just plastförpackningar för hämtmat markant.

I undersökningen studeras flera scenarier. Forskarna förordar alternativet att förpackningarna återanvänds. Kunden betalar en pantavgift för plastmatlådan, exempelvis genom en app. Avgiften återbetalas när matlådan lämnas tillbaka till restaurangen, som i sin tur ansvarar för rengöring och disk.

Inom ett slutet flöde

– Detta är den bästa lösningen, både ekonomiskt och miljömässigt. Användarna får ett incitament att hålla plasten inom ett slutet flöde, säger Nils Johansson, som ändå ser flera utmaningar med att införa systemet:

– Att få med och övertyga hela branschen – restauranger, livsmedelsbutiker och foodtrucks – kommer inte göras i en handvändning. Det kan bli svårt för mindre aktörer att installera diskanläggningar i sina lokaler. Därför kan en central insamling av matlådor vara ett alternativ. Det är bland annat en avvägning mellan hur mycket ansvar som ska läggas på företag respektive kund.

Miljövinsterna är stora jämfört med hur vi hanterar det mesta av plastavfallet idag. Vid återbruk av matlådor minskas utsläppen av växthusgaser med cirka 75 procent om man jämför med engångsförpackningar som förbränns i dagens system, enligt en delstudies beräkningar.

Även att återvinna plasten som med PET-flaskornas retursystem är ett sämre alternativ, påpekar Johansson.

– Återvinningsprocessen som skapar nya plastgranulat för att bygga nya förpackningar ger större miljökonsekvenser och förluster. Skillnaden är ganska stor, återanvändningen har betydligt färre steg i processen och kräver därför mindre energi och resurser.

Ekonomiskt lönsamt

Införandet av ett pantsystem skulle enligt forskarna troligtvis vara samhällsekonomiskt lönsamt och till viss del även ekonomiskt fördelaktigt för företagen.

– Över tid är det troligtvis billigare för den enskilda restaurangen att bygga upp ett system med återbrukbara hämtmatlådor i stället för att köpa in engångsförpackningar.

Forskarnas studie går i linje med kommande lagstiftning om att minska plastavfallet. Redan nästa år blir svenska restauranger skyldiga att erbjuda sina kunder förpackningar och muggar som kan återanvändas i syfte att dra ned på engångsartiklar. Senast år 2026 ska användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor ha minskat med 50 procent.

– Om vi ska realisera en cirkulär ekonomi med minskade utsläpp behöver vi gå mot en ökad återanvändning. Systemet måste förändras. Att fortsätta som idag är inget alternativ, säger Nils Johansson.

Text: Christer Gummeson

Publikation

Cost-benefit analysis of two possible deposit-refund systems for reuse and recycling of plastic packaging in Sweden, ScienceDirect, doi.org/10.1016/j.clwas.2022.100048

Cirkulär ekonomi på gott och ont

Nils Johansson har även lett ett övergripande projekt  om cirkulär ekonomi och hittat några svaga punkter. Studien pekar på problemet att ökad återvinning och återanvändning utan eftertanke kan leda till att även farliga ämnen och kemikalier som vi önskar fasa ut ur ekonomin i stället blir kvar.

I takt med att produkter blir alltmer komplexa blir det också svårare för återvinningsprocesserna att ta hand om materialet och att rena avfallet. Det är också osäkert hur återvinning och återanvändning egentligen påverkar nyproduktionen av material och därmed nyköp, enligt forskarna.

De vill se en nyanserad diskussion om den cirkulära ekonomins effekter som är mer öppen för problem och konflikter:

• Hur kan produktutvecklarna gå avfallsbolagen till mötes om vad som är möjligt att återvinna?
• Vad är det bästa sättet att ta hand om matavfallet – som biogas eller som mat för behövande? 
• Hur kan man möta de som ”förlorar” på en ökad cirkulär ekonomi, exempelvis tillverkare av engångsmaterial, naturresursexploatörer – i syfte att undvika en ökande polarisering kring miljö och klimatfrågor?