Till innehåll på sidan

Bitcoin kan växa i spåren av krisen

En datorskärm med Bitcoin-symboler.
Bitcoin skapades 2009 för att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan inblandning av tredje part. (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Publicerad 2020-08-24

Kryptovalutor kan få ett uppsving i länder med kraftig ekonomisk nedgång och inflationskriser till följd av pandemin. Det menar ekonomiforskare från KTH som kartlagt var och hur bitcoin används i världen.

Porträtt av Ed Saiedi
Ed Saiedi, forskare i industriell ekonomi.

– Nationer i ekonomiskt fall med inflationskriser kan bli mer intresserade av kryptovalutor. Det har hänt förr och kan hända igen som en följd av coronakrisen, säger Ed Saiedi , en av forskarna bakom studien.

Sedan bitcoin, den största digitala valutan, slog igenom i spåren av finanskrisen 2008–2009 har värdet på och handeln med kryptovalutor haft kraftiga upp- och nedgångar.

Misstankarna har länge varit starka om att transaktionerna, som sker anonymt och utan staters insyn, ofta rör kriminella affärer, inte minst penningtvätt i samband med narkotikahandel. Nyligen visade en undersökning att uppemot hälften av handeln med bitcoin kan vara illegal.

I en studie, den första i sitt slag, har forskare inom industriell ekonomi vid KTH undersökt i vilka nationer man handlar med bitcoin och hur kopplingen till brottslighet ser ut.

– Det är i de stater som har de starkaste rättssystemen och störst problem med penningtvätt som stödet för bitcoin är som mest utbrett, men kan också stämma för stater som uppfyller kriterier om ekonomisk nedgång. Om brottsbekämpningen är stark nog att göra det svårt att bedriva försäljning av narkotika på gatan kan det driva kriminella att flytta verksamheten till anonyma del av nätet i stället, säger Ed Saiedi.

Misstro mot banker

Eftersom handeln sker mestadels anonymt går det inte att få reda på vem som äger dagens Bitcoin, eller ens var i världen valutan används. Men genom att kartlägga i vilka regioner som datorer står till förfogande för att verifiera transaktioner och vilka detaljhandlare som accepterar e-valutan har forskarna ändå lyckats ge en bild av i vilka delar av världen bitcoin-nätverket är aktivt.

Förklaringarna till utbredningen i olika länder är flera, enligt studien. Avgörande är den tekniska utvecklingen och ländernas it-infrastruktur– exempelvis gäller det Sverige som är den nionde största nationen när det gäller att låna ut datorresurser för att verifiera och validera bitcoin-transaktioner.

Även benägenheten att ta risker och misstron mot banker främjar användningen av kryptovalutor. Bitcoins popularitet kan också kopplas till ekonomier i kris med svaga nationella valutor och till länder med stor penningtvättverksamhet.

Stora svängningar

Värdet på bitcoin har alltid genomgått stora svängningar. I slutet av 2017 åkte kursen berg- och dalbana, i dagsläget är priset på den högsta nivån sedan kraschen i början av 2018.

Kan ekonomisk nedgångar i spåren av corona få fler att anamma bitcoin som ett alternativ till traditionella valutasystem?
– Vår studie visar att höga inflationsnivåer, över 20 procent, i nationella valutor kan öka användningen av bitcoin. Precis som det har gjort tidigare i Venezuela och Iran. Så en ekonomisk kris till följd av coronapademin kan mycket väl få dessa följder i vissa länder, säger Ed Saiedi.

Däremot, påpekar han, finns det stora problem med kryptovalutor innan de kan bli ett reellt alternativ på bred front. Det handlar både om tekniska utmaningar, lagliga begränsningar, skandaler kring kryptokurser och det dåliga ryktet som kryptovalutor är förknippade med på grund av kopplingen till kriminalitet.

Text: Christer Gummeson

Så här fungerar kryptovalutor:
Det finns flera hundra så kallade kryptovalutor, men Bitcoin är den vanligaste och mest kända. Kryptovalutor använder en teknik som kallas blockkedja, som kan beskrivas som en extremt lång datakod där man bestämt att utvalda koder har ett ekonomiskt värde. Det gör själva transaktionerna lätta att spåra. Men man ser bara vilka så kallade virtuella plånböcker som har handlat med varandra. Personerna bakom dessa plånböcker syns inte, vilket gör det möjligt att föra över stora värden helt anonymt.

Kartläggningen av Bitcoin-nätverket:
För att studera användningen av Bitcoin har Ed Saiedi byggt upp databas över två variabler:

1) Bitnode-aktivitet, alltså förekomst i ett land eller region av de noder (datorer) som möjliggör Bitcoin som nätverk. Det handlar alltså om privatpersoner, företag eller organisationer som ställer en dator till förfogande för att verifiera transaktioner och spara blockkedjan.

2) Hur många detaljhandlare som accepterar bitcoins som betalningsmedel. I Stockholm kan man till exempel handla datorer på Webhallen för Bitcoin

Till detta lades en rad variabler som beskriver ekonomiska och sociala förhållanden världen över och som fångar olika aspekter av Bitcoins populäritet.

Dessa länder använder och stöttar bitcoin-nätverket mest:

  • När det gäller användningen av bitcoin för inköp är den störst i Nordamerika, centrala och södra Europa, Baltikum och Australien med några omkringliggande öregioner. Däremot är det it-tekniska stödet för bitcoin-nätverket som störst i Skandinavien, Baltikum, Västeuropa, Australien och dess närområden.
  • Det finns inga siffror på i vilken omfattning svenskar betalar med bicoin för inköp, till stor del för att mycket av handeln sker dolt. Det är också oklart hur många svenska handlare som accepterar bitcoin men på en sajt som listar sådan butiker och försäljningsplatser syns ett 40-tal handlare.
  • Anmärkningsvärt är också enligt Ed Saiedi att många små länder är stora användare av bitcoin. Det gäller exempelvis Monaco, Luxemburg, Belize, Litauen, San Marino, Slovenien och Malta.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-08-24