Från bil-telefon till mobil-telefon

Biltelefoni var i sig inget nytt när mobiltelefonen kom på 1950-talet. I USA fanns möjlighet att ringa till och från Chicagos polisbilar med hjälp av kommunikationsradio redan i slutet av 1920-talet. På 1930-talet började även svenska polisbilar utrustas på liknande sätt. Men den sortens biltelefoni byggde helt och hållet på radioteknik, användarna kunde alltså bara ringa till eller ta emot samtal från en annan radioenhet.

– På 1950-talet gifte man ihop radiotekniken med telefonisystemet. Nu kunde man även ringa till och ta emot samtal från vanliga telefoner, förklarar Jens Zander, professor i radiosystemsteknik på KTH.

De första mobiltelefonnäten fanns bara i Stockholm, Göteborg och Malmö och hade som mest 660 abonnenter. Men de näten var inte direktkopplade till det vanliga telefonnätet, kontakten med de fasta telefonerna måste gå via en växel. Utrustningen som krävdes var också tung och skrymmande.

Transistorerna som ersatte radiorören och annan teknikutveckling under 1960- och 1970-talet gjorde mobilerna något mer hanterliga. Men när Jens Zander fick sin första mobiltelefon i början av 1980-talet rörde det sig fortfarande om ett tämligen omfångsrikt paket.

– Det var en stor burk man satte i bakluckan, inget man kunde bära med sig, minns han. Priset var också rejält tilltaget, cirka 35 000 kronor. ett arbetsredskap som köptes av, eller möjligen via, något företag.

Men förändringen var på väg. Mikroprocessorn som kom på 1970-talet hade skapat nya tekniska förutsättningar. Ett gemensamt automatiskt nordiskt mobiltelefonsystem, NMT, bäddade också för mobilens genombrott.

Med NMT fungerade mobilen som en vanlig telefon och gick att nå utan att man behövde veta var bilen (mobilen var fortfarande huvudsakligen en biltelefon) befann sig. En nyhet var också att samtalet inte bröts när gränsen för ett täckningsområde passerades, utan det kopplades automatiskt över till en annan basstation. NMT infördes i Sverige och Norge hösten 1981 och året därpå i Danmark och Finland. Men namnet till trots blev inte de nordiska länderna först med NMT. En månad före debuten i Sverige startade NMT i Saudiarabien som också hade köpt 8 000 mobiltelefoner och ett antal axe-växlar från Ericsson. 

NMT hade gett Sverige ett försprång när det gällde mobiltelefoniteknik. Svenska Televerkets Thomas Haug blev ordförande i den europeiska arbetsgrupp som bildades 1982 med uppgift att skapa ett gemensamt system för hela Europa.

Sverige fick också stort inflytande över hur det europeiska systemet utformades. En drivande kraft var Östen Mäkitalo, chef för Televerkets Radiolaboratorium, som bland annat ledde ett forskningssamarbete med industrin och några universitet i Digitala Mobilradiogruppen.

Några år in på 1980-talet kunde elva europeiska länder enas om ett gemensamt system, Global System for Mobile Communication, GSM.

– På den tiden var telebolagen monopolister i sina respektive länder. Fördelen var att de inte konkurrerade med varandra utan kunde samarbeta om teknikutvecklingen, påpekar Jens Zander.

Nu tog utvecklingen fart. I slutet av 1980-talet kom de första bärbara telefonerna och i början av 1990-talet rymdes de i var mans ficka. GSM-systemet blev det mest framgångsrika mobiltelefonisystemet i hela världen.

– Senare system utgår fortfarande från GSM-arkitekturen. Men i dag är vi på väg att lämna telefonin. 3G är en hybrid mellan mobiltelefoni och mobilt bredband medan 4G är helt internetbaserat, konstaterar Jens Zander.

FAKTA

Tidernas mobil

Nordic Mobile Telephone. NMT var det första automatiska mobiltelefonisystemet. Det installerades i Sverige 1 oktober 1981. Men redan en månad tidigare, den 1 september hade systemet invigts i Saudiarabien.
Före NMT – manuella nät. I de manuella mobiltelefoninäten MTA, MTB och MTD gick det inte att slå telefonnumret själv, alla samtal måste kopplas vidare av en telefonist. Det tredje systemet, MTD, fick betydligt fler användare än sina föregångare och var i drift ända till 1987. Som mest hade MTD 20000 abonnenter och 700 anställda telefonister. MTD-telefonen på bilden är tillverkad av Mitsubishi.
Ficktelefonen. Sedan de första bärbara mobilerna lanserats krympte storleken snabbt.
 

Text Ursula Stigzelius

KTH Magazine 01 JULI, 2014

Först publicerad i tidningen KTH&Co 3, 2014