Till innehåll på sidan

KTH-fysiker berömmer nobelpristagare Giorgio Parisis inflytande

Illustration av de tre nobelpristagarna i fysik: Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgi Parisi.
En ”renässansmänniska”, så beskriver KTH professorn Erik Aurell nobelpristagaren Giorgio Parisi, avbildad till höger i illustrationen tillsammans med de två fysiker som delar priset med honom: Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann. Illustration: Niklas Elmehed, Nobel Prize Outreach.
Publicerad 2021-10-06

Det var på tiden att Giorgio Parisi fick Nobelpriset, tycker KTH-fysikern Erik Aurell.
– Det är ett viktigt pris och många av oss har väntat länge på detta, säger han.

En av tre fysiker att få 2021 års Nobelpris är Giorgio Parisi, som tilldelas priset för hans upptäckter om dolda mönster i oordnade komplexa material. Erik Aurell , professor i teoretisk biologisk fysik, har jobbat med oordnad fysik och kvantaspekter av oordnade system, två grenar av Giorgio Parisis forskning. 2018 var han värd för ett av Giorgio Parisis kollokvium, en mindre vetenskaplig konferens, på KTH .

Erik Aurell, professor på KTH

– Giorgio Parisi blev känd för en extraordinär, exakt lösning på ett problem rörande spinnglas (en speciell typ av legeringar vars strukturer är en kompromiss mellan motverkande krafter). Något som sannolikt är den mest kända lösningen av sitt slag, säger han.
– Den krävde en mängd matematisk litteratur för att bevisas.

Erik Aurell säger att genomslaget av upptäckten når långt förbi spinnglasen.

– Giorgio Parisis upptäckter utvecklade forskningen på flera plan och i många olika system.

De senaste 15 åren har Erik Aurell periodvis jobbat med att hitta samband mellan processer som har praktisk eller industriell användning och dynamiska processer av spinnglas.

Han säger att Giorgio Parisis arbete har haft minst lika stor påverkan utanför som inom fysikens värld.

– Min mest citerade forskningsrapport är i biologi, men den kan spåras tillbaka till Parisis metoder. Jag citerar inte honom i den men de intellektuella strömmarna kommer därifrån.

Erik Aurell säger att det senaste halva seklet har forskning inom fysik handlat om att hitta samlade naturlagar och fundamentala samspel. Giorgio Parisi har upptäckt en ny forskningsgren, där det också finns lagar.

– Det har matematisk subtilitet, överraskningar, skönhet och framför allt en känsla av samhörighet. Saker som tidigare varit oförenliga kan nu ses genom samma lins, säger han.

– Giorgio Parisi är en av de ledande fysikerna sedan andra världskriget som har upptäckt något helt nytt.

David Callahan

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-10-06