Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida
Den nyrenoverade fotbollsarenan Arena da Baixada i Curitiba har plats för 40 000 åskådare och är en av Brasiliens modernaste. (Foto: Gustavo Paolo)

Samarbete med VM-stad

Publicerad 2014-06-12

Curitiba är en av de tolv städer i Brasilien där VM-matcherna spelas. Staden har en av landets modernaste arenor och ingår i ett samarbete med KTH kring hållbar stadsplanering.

Semida Silveira

– VM har satt fart på städernas uppgradering och ökat fokus på stadsplanering, säger Semida Silveira, professor i energiteknik och ansvarig för samarbetet.

Inför fotbolls-VM och även inför de kommande Olympiska sommarspelen 2016 har det putsats och fejats rejält i de berörda städerna. Det handlar om upprustning och nybyggnad av arenor, flygplatser och kringliggande områden, utbyggnad av transporter som till exempel tunnelbanan i Rio. 

I många fall hade upprustningen av infrastrukturen redan påbörjats före VM, men tack vare mästerskapen har den snabbats på, enligt Silveira.

I Brasilien, som är världens femte största land till ytan, växer städerna snabbare än vad såväl stadsplanerare som befolkningen på 190 miljoner hinner med. Förutom transporter och logistik är avlopp, avfallshantering och energitillgång viktiga frågor som kräver systemlösningar när städer växer och utvecklas.

– Att få in energitänkandet i stadsplanering är långt ifrån självklart, men i Curitiba, undersöker man bland annat förutsättningar för elektrifiering av masstransporter och införande av hybridbussar inom ramen för vårt samarbete.

Curitiba, en av tolv matchstäder.

Kritiken mot ansiktslyftningen av städerna har funnits. I demonstrationer har människor krävt att pengarna till VM och OS 2016 ska gå till att bygga ut offentlig sektor och service i stället.

– Man säger att man vill ha VM-standard på sjukhus och skolor också, berättar Semida Silveira.

Även om Brasilien redan är den sjätte största ekonomin i världen och 35 miljoner människor har lyfts ur fattigdom under de senaste tio åren är klyftorna fortfarande stora och många lever i fattigdom.

– När man arbetar med utvecklingsfrågor är det hela tiden mot ett rörligt mål. Det ändrar sig i takt med utvecklingen; först handlar det om att alla ska ha tillgång till skolan, sedan handlar det om kvaliteten på skolan osv.

Vad tror du fotbolls-VM betyder för forskning och utveckling i Brasilien?
– Antagligen inte så mycket, men däremot ökar ju synligheten för landet som sådant- så jag hoppas man tar chansen – det finns så mycket mer än fotboll att visa upp. Man måste dessutom lyfta blicken och se bortom alla problem.

Kommer nybyggena stå öde som ett nöjesfält på vintern när VM och OS är över?
– Nej, det tror jag inte. Det är otroligt viktigt att uppbyggnaden fortsätter.

Om Semida Silveira får välja tre goda råd till stadsplanerarna i Brasilien efter en sådan här snabb modernisering är det:

  • Utvärdera hur upprustningen blev och dess konsekvenser
  • Tappa inte bort tankarna på staden och dess långsiktiga utveckling
  • Våga prova nya, alternativa, lösningar – det gäller både teknik och samverkansformer mellan olika aktörer

– När man ska göra saker fort tenderar man att göra det man redan kan. Men det finns undantag, säger Semida Silveira och nämner den nyrenoverade arenan i hemstaden Belo Horizonte där man byggt solpaneler på taket som även är kopplade till elnätet.

Kommer du att titta på matcherna?
– Ja, självklart. Det är ju en folkfest och jag kommer aldrig att glömma när jag var ung och Brasilien vann mot Italien i Mexico 1970. Det var enastående.

Text: Jill Klackenberg

Brasilien
Brasilien är och KTH har studentutbyten med fem universitet i Brasilien. 

Under VM 2014 spelas de 64 matcherna i städerna Rio de Janeiro, Sao Paulo, Belo Horizonte, Brasilia, Cuiaba, Fortaleza, Manaus, Natal, Porto Alegre, Recife, Salvador och Curitiba. I Curitiba finns en av Brasiliens modernaste fotbollsanläggningar Arena da Baixada och den tar 40 000 åskådare.

KTH:s samarbete med Curitiba  presenterades 11:e juni 2014 i Paris på Transports Publics.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2014-06-12