Sensorerna säger hur du mår

Det är i skärningspunkten mellan teknik, medicin och ergonomi som professorerna Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz vid Skolan för teknik och hälsa på KTH, arbetar för att utveckla den nya metoden, som kan spara både pengar och lidande.

Att arbetsmarknaden kommer att förändras kraftigt de närmaste decennierna är helt klart. Bland annat uppskattas att ungefär hälften av alla jobb som finns i dag kommer att automatiseras eller digitaliseras och därmed försvinna. Men hur påverkar det arbetsmiljön för dem som år 2035 går till jobbet som vanligt?

– Det finns olika sätt att se på det. Att jobb automatiseras med hjälp av ny teknik är inget nytt. Det gjordes ju redan på 1800-talet när vävstolarna automatiserades. Robotar har till exempel använts länge i tillverkningsindustrin för tunga och/eller farliga moment i slutna system, säger Jörgen Eklund.

–  I framtiden kommer människor sannolikt i ökad omfattning arbeta ihop med robotar och det kan ju öka risken för olyckor, men ger också många möjligheter till utmaningar i jobbet där teknikern får möjlighet att serva och finjustera sin ”kollega”.

Jörgen Eklund påpekar att redan på 1970-talet blev ett socio-tekniskt tänkande alltmer utbrett eftersom människor i en arbetslinje med maskiner eller robotar kände sig isolerade. Då ställde man upp linjen som ett u med operatörerna på insidan för att de skulle få bättre kontakt med varandra.

–  Förtätningen av människor och hur man ställer upp maskinerna eller robotarna kommer sannolikt att bli en viktig fråga i framtiden. Robotar i sig är ju varken något ont eller gott givetvis, utan hur de används är det avgörande.

Kaj Lindecrantz håller med:

–  På 20 år hinner mycket hända. Vilka risker som kommer att finnas i de restarbeten som finns kvar är svårt att sia om. När till exempel sophämtare slapp de tunga lyften och i stället kunde styra soplastningen maskinellt ledde det till färre ryggskador, men ökade istället belastningen på skuldror och axlar till följd av joysticken som de använde.

Att en bra arbetsmiljö genererar god kvalitet på produkten eller tjänsten finns många studier som visar, bland annat från bilindustrin. Därför är både Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz övertygade om att god arbetsmiljö är en viktig konkurrensfördel i den globala kapplöpningen. Arbetsmiljön har också betydelse när höjd pensionsålder diskuteras.

–  Arbetsmiljö är inte en lyx att ta till när man har råd – utan måste finnas med hela tiden, säger Jörgen Eklund.

Att arbetsmiljöfrågan inte är ”hot stuff” på samma sätt som för 20 år sedan märks såväl på KTH där arbetsmiljökunskap som tidigare var en obligatorisk kurs numera är valfri och på att antalet anmälda arbetskador och arbetssjukdomar ökat under de senaste fyra åren.*

- Stendammslunga var till exempel utrotad för tio år sedan, nu är det på väg tillbaka, säger Jörgen Eklund.

I en låda har Kaj Lindecrantz exempel på utrustning som visar vad som i framtiden kan skapa en hållbar arbetshälsa genom att diagnosticera arbetsmiljön.

Genom sensorer och elektroder i våra arbetskläder, så kallade smarta textilier, mäts allt ifrån puls, svett, hjärtfrekvens till belastande arbetsställningar, muskelaktivitet och stress. Såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön avslöjas genom mätningar, signaler, datainsamling och analyser direkt i jobbvardagen – inte ett antal år och arbetsskador senare.

–  Redan idag används tekniken inom sportsfären och medicinen, säger Kaj Lindecrantz och berättar om mössan med inbyggd EEG-mätning för bebisar som ligger i kuvös, eller informationssystem som används i ambulanser vid hjärtinfarkt där informationen går till akuten direkt. Båda är exempel på den här typen av teknik som används redan i dag och som Kaj Lindecrantz varit med och utvecklat.

Genom att arbetsgivaren får siffror som svart på vitt visar olämpliga arbeten och belastande arbetsmoment ökar benägenheten att ändra arbetsmiljön, enligt Kaj Lindecrantz.

–  Sämre arbetsplatser kostar i slutändan mer. Kan du visualisera mätningarna och därigenom ringa in problemen, som man kanske inte kan se med blotta ögat, blir sambandet ännu tydligare.

I framtiden kan alltså den anställde registreras och analyseras till minsta svettdroppe och rörelsemönster. Men hur går det med den personliga integriteten?
–  Det är delvis en fråga för lagstiftarna. Allting kan ju missbrukas så det är viktigt att veta vad man frågar efter.

Kaj Lindecrantz tar travkusken som exempel. Han ville sätta sensorer på sin häst för att kunna bedöma om den var trött eller lat. Var det bara lättja skulle han kunna driva på den mer.

–  Till skillnad från kusken kommer vårt system att förebygga arbetsskador och ohälsa inte att öka kraven med den här teknikens hjälp, säger Kaj Lindecrantz och Jörgen Eklund.

Text: Jill Klackenberg

Fakta:
Belastningsskador och stressrelaterade problem är de vanligaste orsakerna till ohälsa på arbetsplatsen. Bara belastningsskadorna kostar samhället cirka 50 miljarder årligen till följd av sjukskrivningar och sjukersättning. (Källa: Buckle and Devereux, 1999, Work related neck and upper limb musculoskeletal disorders. European Agency for  Occupational Health and Safety at Work.)

Närmare var fjärde sysselsatt person hade enligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 under de senaste tolv månaderna haft besvär relaterade till jobbet.

Drygt 6 procent av de sysselsatta har varit sjukskrivna en dag eller mer till följd av besvären orsakade av arbetet. Detta motsvarar cirka 287 000 personer (164 000 kvinnor och 123 000 män). Om man även räknar med besvär som inte lett till någon sjukfrånvaro är det uppskattningsvis över en miljon sysselsatta som har besvär som har med jobbet att göra.

Den nedåtgående trend som pågått under många år är bruten. Jämfört med motsvarande undersökning 2012 är det en betydande ökning av andelen sysselsatta med arbetsorsakade besvär, framförallt bland kvinnor. 

KTH har planer på att starta ett Centrum för hållbar arbetshälsa där en kombination av ergonomi, arbetsmiljöforskning, sensorteknik och analysmetodik ska användas i tvärvetenskaplig forskning med olika samarbetspartners som Karolinska Institutet, Högskolan i Borås och Stockholms Läns Landsting. Tekniken med bärbara smarta textilier och andra mätverktyg kan användas för riskbedömning av olika arbetsplatser och även för att mäta belastningen på individen vid en viss typ av jobb. Utbildning och spridning av arbetsmiljökunskap är andra tänkta verksamhetsområden.