Självständiga forskare når längre

Publicerad 2019-01-29

Trygghet eller självständighet – vilken strategi ska unga forskare välja? Den som går sin egen väg har större chanser att bli rikligt belönad, enligt en studie från KTH som hittat ett sätt att mäta forskares kreativitet och initiativförmåga.

Ulf Sandström, expert på forskningspolitik. (Foto: Allan Eriksson)

För forskare tidigt i karriären kan ett bra samarbete med handledaren öppna dörren för att utforska heta ämnesområden, samarbeta strategiskt och publicera artiklar. Men att bryta sig loss och bygga karriären på ett mer oberoende sätt ökar chanserna till mer innovativ forskning, enligt Ulf Sandström , expert inom forskningspolitik på KTH.

– Som ung forskare måste man välja väg. Antingen hålla sig inom handledarens hägn för en trygg och stabil karriär eller så tar man språnget ut och prövar sina vingar, vilket kan leda mycket längre, säger han och fortsätter:

– Vetenskaplig utveckling bygger på att bryta ny mark, vilket i sin tur kräver att man arbetar och tänker självständigt.

Behovet att hitta unga forskare med förmåga att utveckla egna idéer finns hos såväl forskningsfinansiärer som lärosäten. Men metoderna för att mäta kreativitet och originalitet är starkt begränsade. Bibliometriskt genomslag – att räkna publiceringar och citeringar – är inte tillräckligt, enligt Ulf Sandström, som forskar på Skolan för industriell teknik och management (ITM).

Identifiera oberoende

Tillsammans med en holländsk kollega, informatikforskaren Peter van den Besselaar, har han tagit fram en indikator som tittar på ytterligare en dimension i publiceringarna – forskares självständighet. Syftet är att identifiera de unga forskare som tagit klivet att utveckla egna forskningslinjer, oberoende av sina tidigare handledare.

Självständighetsindikatorn tar fasta på vilket inflytande handledaren har i forskarens nätverk och hur mycket deras respektive forskningslinjer skiljer sig åt. Höga värden för indikatorn antyder att forskaren byggt upp en egen plattform för utveckling och finansiering av en ny forskningsinriktning.

– Indikatorn kan användas för att bedöma forskarens kreativitet och initiativförmåga. I det avseendet är det inte alltid de med flest publiceringar och citat som är vinnarna, säger Ulf Sandström.

Han hoppas att mätinstrumentet, som är det första i sitt slag, kan vara ett stöd för dem som vill främja ett mer innovativt forskningsklimat.

Mer förnyelse

Nuvarande finansieringssystem med krav om att forskare i ansökan ska redogöra för förväntat forskningsresultat försvårar för unga forskare som vill satsa på egen, nydanande forskning. Mer riskabla projekt där utfallet är osäkert har mycket svårare att få gehör hos finansiärer, enligt Ulf Sandström:

– De som vill se mer av förnyelse och djärva projektansökningar får nu en indikator som talar för deras sak. Det kan också bidra till att öka medvetenheten om behovet av självständiga forskare.

Indikatorn kan med fördel användas när en forskare ansöker om att bli docent, säger han.

– Ungefär vid den tidpunkten bör det vara möjligt att se om forskaren väljer den ena eller andra vägen, självständighet eller trygghet.

Text: Christer Gummeson

Så fungerar indikatorn

  • Självständighetsindikatorn har i en studie använts för att analysera karriärerna hos två par forskare, det ena inom kemi och det andra inom life science. I studien analyseras forskarnas och handledarnas publiceringar under en 10-årsperiod – från tiden som doktorand tills att de nått ett vägskäl i karriären, mot en professorstjänst eller mot att lämna akademin, till exempel för näringslivet.
     
  • Studien visar att forskarna får lika utslag när det gäller vanliga publiceringsdata (antal publiceringar och citat) men skiljer sig dramatiskt med avseende på självständighet. I paren hade den ena av kemisterna utvecklat en egen forskningsinriktning, medan den andre fortsatt låg nära sin handledare. Även i det andra paret, life scienceforskarna, gav metoden ett tydligt utslag där den ena byggt en självständig karriär och den andra gått till industrin.
  • Undersökningen, Measuring researcher independence using bibliometric Data, är under granskning för att publiceras i tidskriften PLOS ONE och finns förpublicerad på bioRxiv