Sveriges viktigaste växt ska kartläggas
När du snart dansar kring julgranen kan du tänka på att det vackert pyntade trädet är vårt lands viktigaste växt. Utan barrträdens ved som gav bränsle till lägereldarna och byggnadsmaterial till bostäder skulle största delen av Sverige med största sannolikhet aldrig ha befolkats. Nu får forskare vid KTH, KI, SLU och Umeå universitet 75 miljoner för att kartlägga granens gener.
Skogsindustrin är den bransch som mest bidrar till Sveriges bytesbalans och välstånd, och granen är idag det viktigaste trädslaget för svenskt skogsbruk.
– Forskningen kommer till exempel att ge oss möjligheter att ta fram gentester för trädens olika egenskaper, till exempel vedens bränslevärde, samt torktålighet och motståndskraft mot sjukdomar. Det sker på precis samma sätt som kartläggningen av människans arvsmassa gjort detta möjligt inom medicin, säger Stefan Jansson, professor vid Umeå Plant Science Centre.
Forskarkollegan Jan Stenlid, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, håller med.
– Till exempel får vi helt nya möjligheter att förstå och därmed bekämpa de två största gisslen för svenskt skogsbruk, rotrötan och snytbaggen, säger Jan Stenlid.
Professor Joakim Lundberg, genforskare på KTH, tillägger att det är först nu som kartläggningen av granen är aktuell. Det är nämligen så att alla barrträd har tolv kromosomer men de är oerhört stora; en cell från gran eller tall har sju gånger så mycket DNA som en cell från en människa.
– Att starta detta projekt bara för ett år sedan hade varit omöjligt. Budgeten skulle ha behövt vara många gånger högre, och förutsättningarna att verkligen lyckas med projektet skulle trots detta ha varit mycket sämre. Ny DNA-sekvenseringsteknik utvecklas dock oerhört snabbt, och vi får tillgång till den genom regeringens stora anslag till Science for Life Lab som är tänkt att bli norra Europas största center för genomforskning, säger Joakim Lundeberg.
Barrträden har dominerat jordklotet i hundratals millioner år och överlevt flera geologiska katastrofer. Därmed önskar forskarna reda ut om barrträd och då i synnerhet grannen bär på den "perfekta genetiska sammansättningen".
För att lyckas med detta är det alltså tänkt att ett omfattande svenskt forskarteam, bestående av forskare från Umeå Plant Science Centre, ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, samt forskare från KTH och Karolinska insitutet, äntligen ska ta sig an denna gigantiska utmaning. Detta med hjälp av ett anslag på 75 millioner kronor från Knut och Alice Wallenberg stiftelse.
För ytterligare information kontakta:
Joakim Lundberg på 070 – 458 23 46 eller joakiml@biotech.kth.se.
Pär Ingvarsson på 070 – 848 59 77 eller pelle@wallace.emg.umu.se.
Stefan Jansson på 070 – 677 23 31 eller stefan.jansson@plantphys.umu.se.
Ove Nilsson på 070 – 286 90 82 eller ove.nilsson@genfys.slu.se.
Peter Larsson