Har flygskammen gett effekt? Svenskarnas flygande minskar för första gången på över tio år, enligt ny statistik. (Foto: Pixabay)

Vad har du på klimatkontot?

Publicerad 2019-08-22

Valde du bort flyget på semestern med tanke på utsläpp och klimathot? Eller tänker du att dina val inte spelar någon roll – en droppe i havet gör ingen skillnad. Nina Wormbs, teknikhistoriker, undersöker hur vi resonerar för att leva klimatsmart i vardagen.

Nina Wormbs, teknikhistoriker.

Studien, som genomförs tillsammans med Maria Wolrath, retorikforskare vid Södertörns högskola, tar fasta på hur vi motiverar våra handlingar i situationer som påverkar miljön negativt.

Trots ett starkt engagemang i klimatkrisen hör svenskarna till de värsta miljöbovarna i världen. Växthusgasutsläppen baserat på konsumtion motsvarar 10 ton per person och år – om vi ska nå Parisavtalet bör det ligga på mindre än 2 ton.

– Tekniken finns för att skapa ett smart och hållbart samhälle, och Sverige är ett land med hög kunskap inom klimatfrågan. Många av oss är bekymrade över utsläpp och klimatförändringar och det finnas goda förutsättningar för att ställa om – ändå händer det alldeles för lite. Vi vill med vår studie bidra till att förstå varför, säger Nina Wormbs .

Forskningsprojektet fokuserar på glappet mellan individers kunskap och beteende. En enkätstudie med 500 personer visar att många motiverar sina klimatskadliga val genom argument som hjälper dem att försvara sitt beteende, i studien kallas de legitimerings-strategier.

– Vi vill fånga upp de tankestrukturer och rationaliseringar som människor gör för att kunna leva med sina val. De flesta står inte ut med motsägelser, säger Nina Wormbs.

Ett exempel på ett argument är att det inte spelar så stor roll vad jag som individ gör, om inte politikerna agerar eller systemet ändras. Det är också vanligt att vi pekar på dem som är värre än vi, någon bekant, andra grupper eller länder. Många tänker sig även att man har ett klimatkonto där man kan kompensera för till exempel en flygresa genom att källsortera, äta vegetariskt, cykla till jobbet och liknande.

En del strategier kan enligt Nina Wormbs vara rena självbedrägerier. Om enskilda personer gör miljövänliga val har det betydelse på en mängd olika sätt, det kan skapa socialt tryck, påverka politiken och skapa opinion och förutsättningar för systemskiften.

Att hänvisa till ett klimatkonto kan medföra problem eftersom det oftast inte tar hänsyn till proportionerna – det tar många decennier att sopsortera ihop till en Thailandsresa, påpekar hon. Och utsläpp får man ju likväl.

– Vi vill synliggöra hur människor reagerar och i förlängningen få folk att ändra beteenden. Det verkar som en del genom att bli medvetna om hur de tänker börjar överväga att göra förändringar.

Början på en förändring kanske redan börjar synas. För första gången på över tio år minskar svenskarnas flygande.

Nina Wormbs tror att minskningen av både inrikes- och utrikesflyget i juli månad med 10 respektive 2 procent jämfört med förra året kan kopplas till debatten om flygskam. Flygandet första halvåret i år är det lägsta på drygt tio år, enligt siffror från Swedavia.

– Flygskamsdebatten som är en unik svensk företeelse har säkert haft betydelse. Många har fått upp ögonen för flygets utsläpp vilket påverkat deras resvanor, säger Nina Wormbs.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-08-22