Juridiska aspekter kring forskningsdata

Översikt av juridiken kring forskningsdata

Det är vanligt att många olika parter samarbetar inom ett forskningsprojekt. Viktigt att tänka på när det gäller datahanteringen är att det i samtliga avtal tydligt ska framgå vem som är huvudman för projektet och vem som ansvarar för datahanteringen. En datahanteringsplan  (Data Management Plan) bör även klargöra vem som ansvarar för hantering och lagring av data.

Det blir allt vanligare att finansiärer ställer krav på att en datahanteringsplan upprättas samt att all data ska vara öppen. KTH är ett statligt universitet och omfattas av Offentlighetsprincipen. Det innebär att forskningsdata är allmän handling förutom när skäl för sekretess finns enligt offentlighets- och sekretesslagen. Skäl för sekretess kan exempelvis vara känsliga personuppgifter. I ett samarbetsavtal mellan olika parter i ett forskningsprojekt bör det tydligt anges när vissa skäl för sekretess föreligger för data som samlas in eller framställs inom forskningssamarbetet.

Vidare bör kontrolleras vem som har rätt till eventuell IP och om upphovsrättsligt tillstånd till viss forskningsdata behövs. Beroende på vilken typ av data som genereras i forskningsprojektet kan även andra avtal och bedömningar, som t.ex. personuppgiftsbiträdesavtal bli aktuella att upprätta.

Den som ska hantera forskningsdata bör också fundera kring om den forskning som ska genomföras kräver en etikprövning.

Om du vill veta mer om dessa juridiska aspekter kan du läsa mer här nedan.

Support på KTH & kontaktinformation

Om du har fler frågor kring hantering av forskningsdata, kontakta researchdata@kth.se .

Innehållsansvarig:biblioteket@kth.se
Tillhör: KTH Biblioteket
Senast ändrad: 2019-05-09