KTH Logo

KTH strengthens its position

In English further down.

KTH stärker sin position

Årets antagning stängde 15 april och jag kan avslöja att KTH har stärkt sin ställning rejält för förstahandssökande till civilingenjörsprogram. Efter en svagt nedåtgående trend valde nu 28,8% av dessa KTH. För andra året i rad slår KTH också rekord i antal förstahandssökande till dessa program. Samtidigt är Chalmers minskning märkbar, på över tre procentenheter.

På den negativa sidan kan jag konstatera att andelen kvinnor som söker till KTH i första hand sjunker. Den ligger nu för första gången sedan 2014 under 31% (30,7%). Den här frågan finns det anledning att fundera över på KTH och dekanus har nu gett skolornas fakultetsnämnder i uppdrag att ta fram en handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande. Den ska vara klar vid årsskiftet och ITM-skolans fakultetsnämnd kommer strax påbörja arbetet.

Två andra trender inom våra femårsprogram är att arkitektutbildningen minskar medan civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi ökar. Hela 22% av alla som sökte civilingenjörsprogram på KTH i första hand sökte industriell ekonomi (mot 18,8% 2024 och 16,5% 2023 och 2022).

Statistik utbildning på grundnivå | KTH Intranät

Det finns mycket sagt och skrivet om dessa frågor. Det vi inte riktigt har kommit till är att fullt ut börja tillämpa all forskning och alla goda idéer. Så en del av handlingsplanen kommer behöva innehålla hur vi faktiskt tar arbetet från teori till praktik. Mer om detta i slutet av året.

Denna blogg bygger på ett material från Helena Leidebrant, Antagningen KTH.

/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

 

KTH strengthens its position

This year’s admissions closed on 15 April, and I can reveal that KTH has significantly strengthened its position in terms of first-choice applicants to its Master of Science in Engineering programmes. After a slightly declining trend, 28.8% of these applicants have now chosen KTH. For the second consecutive year, KTH is also setting a new record for the number of first-choice applicants to these 5-years programmes. At the same time, Chalmers’ decrease is noticeable, at over three percentage points.

On the downside, I must note that the proportion of women applying to KTH as their first choice has declined. For the first time since 2014, it has fallen below 31%, now standing at 30.7%. This is a matter that warrants reflection at KTH, and the Dean has now tasked the faculty boards of the schools to develop action plans for broadened recruitment and wider participation. The plans are to be completed by the end of the year, and ITM’s Faculty Board are just about to start the work.

Two other trends in our five-year programmes are a decline in applications to the architecture programme and an increase in those to the Industrial Engineering and Management programme. As many as 22% of all applicants to KTH’s Master of Science in Engineering programmes chose Industrial Engineering and Management as their first choice (compared to 18.8% in 2024 and 16.5% in both 2023 and 2022).

Application figures for first and second cycle education (intra.kth.se, Swedish)

There has been much said and written on these issues. What we haven’t quite achieved yet is fully implementing all the research and good ideas. So, part of the action plan will need to address how we actually move from theory to practice. More on this towards the end of the year.

This blog is based on material by Helena Leidebrant, Admission office KTH.

/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School

At last, we can shut down the Mechatronics programme!

In English further down

Äntligen kan vi lägga ned Mekatronikprogrammet!

Eller kanske inte, som före detta programansvarig för Mekatronik är det inte högst på min prioritetslista, men i min nya roll som vice grundutbildningsansvarig har jag påbörjat arbetet med att titta på ITM:s utbildningsportfölj. Och det handlar kanske inte så mycket om vad vi ska lägga ned eller starta upp, som att vi behöver komma fram till vad vi behöver förändra för att ”framtidssäkra” våra utbildningar. Det har hittills främst inneburit att jag pratat med de som bär upp verksamheten ute på institutionerna: program- och masteransvariga, studierektorer och prefekter. Det bekräftar den bild som jag redan har haft – att ITM är ganska bra på att erbjuda samhällsrelevanta utbildningar med KTH-unika, eftertraktade profiler.

KTH har centralt påbörjat ett parallellt arbete med att sätta tydligare övergripande ställningstaganden för hur våra utbildningar ska utvecklas och vi kommer, som skola, ha samlat våra tankar runt detta framåt sommaren. Som jag ser det, så behöver vi jobba mer systematiskt med vår utbildningsportfölj under flera år framåt. Inte bara på programnivå, utan också utifrån vilka (nya) färdigheter som våra studenter behöver ha med sig från varje enskild kurs.

Över lag efterlyser de som jag pratat med också lite tydligare processer från att definiera vad vi ska arbeta med för att genomföra förändringar. Det känns lite tungrott och kanske saknas lite framförhållning. Som program- och masteransvarig är det inte heller så enkelt att veta vilka bollar man ska springa på, eftersom man inte vet exakt vad man ska göra i sin roll. Mitt långsiktiga mål är därför att vi ska sätta strukturer för samarbeten och rollbeskrivningar tydligare på pränt.

Klarar vi det, att ta i de stora dragen runt grundutbildningen och arbeta ihop på ett strukturerat sätt, så tror jag att det finns flera stora frågor vi kan ta tag i tillsammans. Det kommer många, mer eller mindre kloka, verksamhetsplaner, strategier och beslut från KTH centralt, och ibland saknas den där konkreta länken ner till vår verksamhet. Ska vi tolka fram en sådan länk så behöver diskussionen förankras ute på institutionerna bland de som berörs av besluten. Ibland tror jag att man glömmer att en sådan förankring kan vara minst lika viktig som att ta fram vilka möjliga val det finns att välja mellan.

Så, jag tänker att alla de jag pratat med hittills behövs för att skapa en sådan förankring, och förhoppningsvis finns det fler ute på institutionerna som också är intresserade av att tänka längre fram än till nästa kursstart. Jag ska se vad jag kan göra för att skapa möjligheter för detta.

/Fredrik Asplund, Vice grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

At last, we can shut down the Mechatronics programme!

Well, maybe not, as a former programme director for Mechatronics it is not at the top of my priority list, but in my new role as Deputy Director of First and Second Cycle Education I have started to look at ITM’s education portfolio. And it is perhaps not so much about what we should close down or start up, as we need to find out what we need to change to “future-proof” our programs. So far, this has mainly involved speaking with those who carry the day-to-day operations at the departments: programme directors, directors of studies, and heads of department. These conversations have reaffirmed what I already suspected—that ITM is rather good at offering societally relevant programmes with KTH-unique, in-demand profiles.

KTH has also begun a parallel effort at the central level to define clearer overarching principles for how our education should evolve, and by summer, we as a school aim to have consolidated our thoughts on the matter. As I see it, we need to work more systematically with our educational portfolio over the coming years—not only at the programme level, but also in terms of the (new) skills our students should take away from each individual course.

Overall, those I’ve spoken with have also expressed a need for clearer processes—from defining what we should be working on, to actually implementing changes. Things can feel a bit sluggish at times, and perhaps there’s a lack of foresight. For programme directors it’s not always easy to know which initiatives to pursue, especially when the responsibilities of the role aren’t fully clear. My long-term goal is therefore to establish well-defined structures for collaboration and clearly documented role descriptions.

If we succeed in tackling the broader questions surrounding undergraduate education and work together in a structured way, I believe there are many significant issues we can begin to address collectively. There are plenty of (more or less clever) operational plans, strategies, and decisions coming from central KTH, and sometimes the concrete connection to our daily work is missing. If we’re to interpret and implement these decisions meaningfully, the discussion needs to be anchored within the departments—among those directly affected. I believe that such anchoring can, at times, be just as important as laying out the available choices.

So, my sense is that everyone I’ve spoken to so far is essential to creating this kind of anchoring—and hopefully, there are even more people across the departments who are interested in looking further ahead than the next course start. I’ll do what I can to create opportunities for that.

/Fredrik Asplund, Deputy Director of First- and Second Cycle Education

Strengthen Sweden’s future through STEM education

In English further down.

Stärk Sveriges framtid genom STEM-utbildning

24 februari presenterade regeringen en ny STEM-strategi för Sverige. Den första delen av denna blogg är en sammanfattning gjord med hjälp av några AI-verktyg.

En STEM-strategi för Sverige i korthet

Strategin, som omfattar hela utbildningskedjan från förskola till forskarutbildning, syftar till att öka intresset och kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM).

Ett av de ambitiösa målen är att minst 15% av svenska elever ska vara högpresterande i matematik enligt PISA-undersökningen år 2033. En central del av strategin är att öka andelen studenter på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan till 25% år 2035. För att stödja dessa insatser har regeringen inrättat en STEM-delegation under ledning av Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen och före detta ordförande i KTH:s universitetsstyrelse. Delegationens uppdrag är att stärka samordningen mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och offentliga aktörer för att fler ska välja och fullfölja STEM-utbildningar.

Här är några punkter regeringen skriver fram i strategin:

  1. Förbättra grundläggande färdigheter

Många studenter kämpar med de grundläggande färdigheter som krävs för att lyckas inom STEM-ämnen. Deras kunskaper i matematik och naturvetenskap behöver stärkas redan från början av deras utbildning. Genom att erbjuda stöd och resurser kan vi hjälpa fler studenter att nå sin fulla potential.

  1. Öka intresset för STEM

För att attrahera fler studenter till STEM-utbildningar måste vi göra dessa ämnen mer tillgängliga och intressanta. Genom att integrera praktiska tillämpningar och tvärvetenskapliga perspektiv i undervisningen kan vi visa hur STEM-ämnena är relevanta för att lösa verkliga problem, såsom klimatförändringar och digitalisering.

  1. Stödja kvinnor inom STEM

Det är viktigt att vi aktivt arbetar för att attrahera och behålla fler kvinnor inom STEM-områdena. Genom att skapa en inkluderande och stödjande miljö kan vi uppmuntra fler kvinnor att välja och fullfölja utbildningar och karriärer inom naturvetenskap och teknik.

  1. Främja forskning och innovation

Forskning av hög kvalitet är avgörande för att stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Vi bör fortsätta att investera i banbrytande forskning och innovation, och uppmuntra våra studenter att delta i forskningsprojekt och samarbeten med näringslivet.

  1. Samverkan med näringslivet

Genom att stärka samarbetet med företag och organisationer kan vi säkerställa att våra utbildningar är relevanta och möter arbetsmarknadens behov. Praktikplatser, gästföreläsningar och gemensamma projekt är några sätt att skapa värdefulla kopplingar mellan akademi och näringsliv.

Så långt den AI-genererade sammanfattningen. Vill du läsa hela strategin själv så finns den att ladda hem här:

En STEM-strategi för Sverige (Regeringen.se)

Hur kan strategin påverka KTH och ITM?

Jag vet inte om punkterna ovan beskriver något nytt eller pekar ut några aktiviteter som jag ser leder till önskade effekter. I dokumentet listas aktiviteter regeringen menar att de redan gjort.

En bärande tanke i strategin är att näringslivets behov av arbetskraft ska vara drivande. Många av satsningarna är också på utbildningsformer som inte leder till universitetsstudier utan just arbete.

Det ska också göras satsningar på att stärka STEM i skolsystemet från förskola till gymnasium. Det som kan ha direkt påverkan på ITM-skolan är att de kompletterande pedagogiska utbildningarna lyfts fram i syfte att få fler lärare i STEM till landets skolor.

Av de som faktiskt har förutsättningar att klara en utbildning på exempelvis KTH är det för få som väljer detta. Därför vill regeringen göra en satsning på att visa upp ”STEM-yrken” på ett positivt sätt. I detta arbete ska ett samarbete utvecklas med industrin med bland annat studiebesök för att visa vad arbetet innebär.

Strategin uppmärksammar också att många tjejer är duktiga på just det som gör att man klarar universitetsstudier men att för få väljer detta spår. Skolverket får därför ett särskilt uppdrag att ta fram sätt att få in fler kvinnor på STEM-spåret.

Ökad genomströmning med färre studieplatser

Avslutningsvis så finns det ett kapitel som handlar om högskolan och det står redan i rubriken att genomströmningen måste förbättras. Strategin skriver även fram att regeringen har höjt ”ersättningsbeloppet” och att det ska göra det möjligt med mer lärarledd tid. Det som inte framgår så tydligt är att den totala ersättningen till högskolorna har minskat. Det som höjts är beloppet per student. Sammantaget gör detta att KTH får mindre pengar totalt och behöver se över utbildningsutbudets omfattning de kommande åren.

En positiv effekt som kan komma ut av detta är att studenterna ska konkurrera om färre studieplatser och det leder till att de som kommer in har högre meritvärden. Goda studieresultat tidigare i livet brukar vara en indikator på att man också klarar högskolan vilket leder till bättre genomströmning.

Så om strategin blir framgångsrik kan vi se fram emot bättre studenter i framtiden som är motiverade och klarar våra utbildningar bra.

/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Strengthening Sweden’s future through STEM education

(Translated with DeepL AI tool)

On February 24, the government presented a new STEM strategy for Sweden. The first part of this blog is a summary made with the help of some AI tools.

A STEM strategy for Sweden in brief

The strategy, which covers the entire education chain from preschool to postgraduate education, aims to increase interest and competence in science, technology, engineering and mathematics (STEM).

One of the ambitious targets is that at least 15% of Swedish students should be high achievers in mathematics according to the PISA survey by 2033. A key part of the strategy is to increase the share of students in science and technology programs in upper secondary schools to 25% by 2035. To support these efforts, the government has set up a STEM delegation under the leadership of Pia Sandvik, CEO of Teknikföretagen and former chair of the KTH University Board. The delegation’s mission is to strengthen the coordination between educational institutions, business and public actors to ensure that more people choose and complete STEM programs.

Here are some points the government outlines in the strategy:

1. Improving basic skills

Many students struggle with the basic skills needed to succeed in STEM subjects. Their math and science skills need to be strengthened from the very beginning of their education. By offering support and resources, we can help more students reach their full potential.

2. Increasing interest in STEM

To attract more students to STEM education, we need to make these subjects more accessible and interesting. By integrating practical applications and interdisciplinary perspectives into teaching, we can show how STEM subjects are relevant to solving real-world problems, such as climate change and digitalization.

3. Supporting women in STEM

It is important that we actively work to attract and retain more women in STEM fields. By creating an inclusive and supportive environment, we can encourage more women to choose and pursue education and careers in science and technology.

4. Promoting research and innovation

High-quality research is crucial to strengthen Sweden’s position as a leading knowledge nation. We should continue to invest in cutting-edge research and innovation, and encourage our students to participate in research projects and collaborations with industry.

5. Collaboration with the business community

By strengthening cooperation with businesses and organizations, we can ensure that our courses are relevant and meet the needs of the labour market. Internships, guest lectures and joint projects are some ways to create valuable links between academia and industry.

So far the AI-generated summary. If you want to read the full strategy yourself, you can download it here:

A STEM strategy for Sweden (Swe, Regeringen.se)

How can the strategy affect KTH and ITM?

I do not know if the points above describe anything new or point out any activities that I see leading to the desired effects. The document lists activities the government says they have already done.

A fundamental idea in the strategy is that the business community’s need for labor should be the driving force. Many of the investments are also in forms of education that do not lead to university studies but to work.

Efforts will also be made to strengthen STEM in the school system from preschool to upper secondary school. What may have a direct impact on the ITM school is that the supplementary pedagogical training is highlighted with the aim of getting more teachers in STEM to the country’s schools.

Of those who actually have the prerequisites to complete an education at, for example, KTH, too few choose this. The government therefore wants to make an effort to showcase “STEM professions” in a positive way. In this work, cooperation will be developed with industry, including study visits to show what the work involves.

The strategy also notes that many girls are good at the very things that make it possible to study at university, but that too few choose this path. The National Agency for Education is therefore given a special assignment to develop ways to get more women into the STEM track.

Increasing throughput with fewer places

Finally, there is a chapter on higher education, and the title already states that throughput must be improved. The strategy also states that the government has increased the “compensation amount” and that this will enable more teacher-led time. What is not so clear is that the total compensation to higher education institutions has decreased. What has been increased is the amount per student. All in all, this means that KTH receives less money in total and needs to review the scope of the educational offering in the coming years.

One positive effect that may come out of this is that students will compete for fewer study places and this will lead to those who are admitted having higher merit values. Good academic performance earlier in life is usually an indicator of success in higher education, which leads to better completion rates.

So if the strategy is successful, we can look forward to better students in the future who are motivated and do well in our programs.

/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School

The role of a GA – looking to the future

In English further down.

En GA:s roll – att spana mot framtiden

Uppdraget som Grundutbildningsansvarig (GA) på en av KTH:s skolor är spännande! En GA ingår i många olika sammanhang vilket betyder att jag får vara en del av mycket av det som händer framöver på KTH. De så kallade ”reformagendorna” ska ge oss ramverk för de närmaste årens utveckling.

ITM:s Reformagenda

Rektors inriktningsbeslut avseende KTH:s utbildningsutbud

Mycket av GA-arbetet de kommande åren handlar om att omvandla innehållet i de båda planerna till aktiviteter vi gör tillsammans för att ta oss till framtiden.

Arbetet som vice GA de senaste åren har ofta handlat om ITM:s (och KTH:s) kvalitetsarbete. I denna första blogg tar jag mig friheten försöka ge en överblick av hur de olika delarna i vårt kvalitetsarbete hänger ihop. Ni som läser detta får gärna ge mig feedback på om ni ser att det fungerar på ett annat sätt från ert perspektiv.

Internt på ITM

På ITM har Fakultetsnämnden ett övergripande ansvar för kvalitetssystemet i utbildningen medan FA och GA har ansvaret att tillämpa systemet på ett genomtänkt sätt.

Under hösten har vi genomfört programanalyser som sammanställts och kompletterats till en skolrapport för GRU. Tack alla PA, SR, programhandläggare och andra som bidrog till att allt underlag kom fram och sammanställdes. Utan era insatser hade vi inte kunnat lämna in en genomtänkt skolrapport.

Till skolrapporten fogas en handlingsplan som visar vilka prioriterade aktiviteter för GRU-utveckling ITM planerar att genomföra de närmaste två åren. Dessa aktiviteter landar under de olika delarna av ITM:s reformagenda.

I handlingsplanen som vi lämnade in finns följande punkter:

  • Fortsatt utveckling av hur vi arbetar med målmatriser i syfte att komma djupare in i den konstruktiva länkningen av examensmål över hela programmet. Målmatriserna är bra om de fungerar men det blir lätt en övning där man sätter kryss i rutor. Det fulla värdet kommer när vi går djupare in i vad kryssen betyder i form av kursers genomförande i programmen.
  • Stöd till fakultetsnämnden i form av utvecklade underlag för inrättande och revidering av kurser. I dagsläget får fakultetsnämnden ett mycket begränsat underlag för sitt beslutsfattande. Det gör att det blir nästan omöjligt att avgöra om kurser kommer möta kriterierna i KTH:s styrande dokument vad gäller kvalitet i grundutbildningen.
  • Programutvecklingsråd i samverkan med SCI. Många av kurserna på programmen ITM förvaltar ges av SCI-skolan. Så en samverkan kring programutveckling bör bli ganska naturligt.
  • Verktyg och processer för kursutveckling. Under 2025 kommer det nya, mer automatiserade, IT-verktyget för kursvärdering och kursanalys tas i drift. Med det kommer också former för att flagga kurser för krav på åtgärdsplaner. Den flaggningen kan ske både av studenter och oss själva. Formaliseringen av kravet på åtgärdsplanen kommer kräva ett genomtänkt arbetssätt på institutionerna för att minimera risken för att kravet på åtgärdsplanen upplevs som ett hinder snarare än ett stöd.
  • Utvecklad förmåga att arbeta med ”konfliktrika problem”. Vi vet alla att det finns många målkonflikter i vår vardag. Om vi prioriterar ett perspektiv är risken stor att vi missar ett annat. Frågan om ekonomi i balans v. hållbar arbetsmiljö är bara ett exempel. Här behöver vi tänka igenom vilka sorters målkonflikter som finns i vår egen vardag, sätta ord på dessa och börja leta former för att ta oss igenom situationen trots målkonflikterna. Ju duktigare vi blir på detta själva desto enklare blir det sedan att ta med sig erfarenheterna in i undervisningen.
  • Kompetensutveckling inom JML. Enhetscheferna började och alla PA har fortsatt med en JML-kurs i syfte att arbeta med dessa frågor på ett bra sätt. Denna kompetens behöver sedan spridas vidare så att det i slutändan leder till att även våra studenter blir duktiga på att agera JML-positivt.

Många av oss som är involverade i grundutbildningen på olika sätt kommer att bli delar av arbetet med punkterna ovan. Det går kanske inte att säga exakt hur i dagsläget men målbilden är att vi ska genomföra detta arbete på ett så kollegialt (inklusive studentsamverkan) sätt som möjligt. Delar av det har redan startat.

Gemensamt på KTH

Parallellt med att vi gör aktiviteter på ITM så pågår ett arbete på KTH-nivå. Fakultetsrådet har ett övergripande ansvar för att KTH:s forskning och grundutbildning håller rätt kvalitet. Men fakultetsrådet har inga egna resurser för att utföra arbete. Arbetet sker i andra sammanhang:

  • Ett sådant sammanhang är Framtidens utbildning där det drivs ett antal projekt som alla syftar till att utveckla KTH:s förmåga att möte omvärldens krav på oss på ett genomtänkt och hållbart sätt.
  • Nästa sammanhang där samordning sker är Grundutbildningsutskottet. Där diskuterar Dekanus och GA-gruppen kvalitetsfrågor som sedan kan tas vidare till aktiviteter i andra sammanhang. Främst är det på skolorna som dessa aktiviteter sedan genomförs med även verksamhetsstödet kan bli involverat.

Fakultetsrådet genom Dekanus, GA-gruppen och kollegorna inom Framtidens utbildning samverkar om hur vi tillsammans kan underlätta arbetet med att förverkliga KTH:s utvecklingsstrategier.

Den stora utmaningen

Det är relativt lätt att rita upp ett teoretiskt kvalitetssystem på papper: några rutor som beskriver steg i en process och sedan lite feedback-pilar så har de flesta fattat principen. Att skapa ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete i vår komplexa verksamhet som upplevs som ett stöd av oss, och inte en belastning, är en helt annan sak.

I dagsläget har vi utvecklade verktyg och metoder för att möta de legala krav vi har på oss som statlig myndighet som bedriver högre utbildning. Det vi har kvar att åstadkomma är att skapa arbetsformer som vi själva upplever gör det enklare för oss att göra ett bra arbete.

Denna senare del ser jag fram mot att arbeta fram tillsammans med alla duktiga medarbetare på ITM-skolan under det kommande året.

/ Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

 

The role of a GA – looking to the future

Being a Director of First and Second Cycle Education (GA) at one of KTH’s schools is an exciting assignment! The role involves participating in various contexts, allowing me to be part of much of KTH’s future development.

The so-called “reform agendas” will guide our work over the coming years.

ITM’s Reform agenda

The President’s Orientation decision regarding the design of KTH’s programme offerings (Swe)

Much of the GA’s work in the coming years will involve translating these reform agendas into tangible actions that move us toward our goals.

In recent years, the Deputy Director of First and Second Cycle Education’s focus has often been on quality work at ITM and KTH. In this first blog post, I’ll try to provide an overview of how the various parts of our quality work fit together. Please feel free to share any feedback or perspectives you may have.

Internally at ITM

At ITM, the Faculty Board holds overall responsibility for the educational quality system, while the FA (Director of doctoral education) and GA are responsible for applying it thoughtfully. This fall, we’ve conducted programme analyses, which we’ve compiled and supplemented into a school report for GRU (undergraduate education). Many thanks to all the program directors, directors of studies, program administrators, and others who contributed; your efforts made a comprehensive report possible.

An action plan accompanies the school report, detailing the priority GRU development activities ITM intends to implement over the next two years. These activities are aligned with ITM’s reform agenda and include:

  • Goal Matrices Development: Further improving how we use goal matrices to link program objectives more constructively across programs. While the matrices are useful if done well, they can sometimes become simple box-ticking exercises. Real value comes when we interpret what these checks mean for course completion within the programs.
  • Faculty Board Support: Enhancing documentation for course establishment and revision. Currently, the Faculty Board’s limited information makes it difficult to assess whether courses meet KTH’s quality standards.
  • Program Development Council Collaboration with the SCI School: Working closely with the SCI school, which provides many courses in ITM’s programs, to foster program development.
  • Tools and Processes for course development: Launching a more automated IT tool in 2025 for course evaluation and analysis, with options to flag courses needing action plans. Both students and faculty will contribute to this. Action plan requirements need thoughtful departmental approaches to ensure they are seen as supportive rather than burdensome.
  • Working with “conflictual problems”: Managing conflicting objectives, such as balancing economic goals with a sustainable work environment, is a common challenge. The more we practice handling these tensions in our daily lives, the more we can bring that experience into our teaching.
  • JML competence development: JML training has begun for unit managers and PAs to improve handling these issues. This expertise will then extend to students, equipping them to act in JML-positive ways.

Many of us involved in first and second cycle education will contribute to this work. While exact roles are still being defined, the goal is to proceed in a collegial way that includes student collaboration. Some parts are already underway.

Together at KTH

Parallel to ITM’s activities, KTH is also working on quality improvements. The Faculty Council holds overall responsibility for ensuring the quality of KTH’s research and first and second cycle education but does not carry out the work itself. Instead, this happens in different contexts:

  • Future Education: Projects within this initiative are focused on developing KTH’s capabilities to meet external demands sustainably.
  • First and Second Cycle Education Committee: The Dean and GA group discuss quality issues here that are then implemented primarily within the schools, sometimes with the support of operational units.

The Faculty Council, together with the Dean of Faculty, GA group, and colleagues in the Future Education, collaborate on realizing KTH’s development strategies.

The Big Challenge

It’s easy enough to outline a quality system on paper, with boxes for steps and arrows for feedback. But creating a functional quality system that supports rather than burdens us in our complex environment is quite another task.

Currently, we have tools and methods to meet our legal requirements as a government higher education institution. But we still need to establish working methods that we feel genuinely help us do our best work.

I look forward to focusing on this latter goal together with all the talented employees at the ITM School in the coming year.

/ Gabriel Montgomery, Director of First and Second Cycle Education at ITM

 

More students at ITM and success for TINTE

In English further down.

Fler studenter på ITM och succé för TINTE

Välkomna till ett nytt studieår! KTH campus är fyllt med liv igen nu när KTH-studenter och personal är tillbaka på campus. Våra nya studenter har haft sina mottagningsveckor och undervisningen har börjat. Denna termin välkomnar ITM-skolorna fler nya studenter än tidigare. För de 5-åriga civilingenjörsprogrammen (CING) och de 3-åriga högskoleingenjörsprogrammen (HING) tar ITM-skolan emot nästan 1,110 nya studenter. Det är en ökning med drygt 17 % jämfört med höstterminen 2023 (data från den 26 augusti 2024). Antagningsstatistiken för masterprogrammen offentliggörs inom de närmaste dagarna. När all data är inne kan du hitta den på intranätet här.

Cirka 110 studenter har börjat det första året på Högskoleingenjörsprogrammet i industriell teknik (TINTE). Det är en stor framgång för det nya programmet som är ett samarbete mellan olika institutioner vid ITM. Programmet ska kombinera teori med praktisk träning, arbeta nära industrin och innefattar utbildning relaterad till digitalisering och gröna omställningar.

Nyhetsartikel om det nya programmet från i fjol

De ökade studentantagningarna är positiva för ITM-skolans ekonomi, men samtidigt innebär det också utmaningar när det gäller personalresurser och tillgång till undervisningslokaler på campus. ITM-skolan påverkas av campusflytten från Södertälje till campus Valhallavägen. En arbetsgrupp undersöker lärmiljöer i samband med campusflytten och deras rapport föreslår bland annat:

  • Gör befintliga lokaler flexibla för att möjliggöra olika former av interaktion
  • Se till att en student kan komma till campus närhelst på dagen och hitta en studieplats
  • Balansera antalet studieplatser med undervisningslokaler
  • Ge studenterna tillgång till experimentella lärmiljöer (t.ex. labb eller maker spaces, både fysiska och digitala)
  • Öka möjligheten för lärare att boka lokaler efter undervisningens form.

/Frauke Urban, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

 

More students at ITM and success for TINTE

Welcome to a new academic year! The KTH campus is filled with life again as KTH students and staff are back on campus. Our new students had their welcome weeks and teaching has started. This term the ITM schools welcomes more new students than in previous years. For the 5-year MSc engineering programs and the 3-year BSc engineering programs we are welcoming nearly 1,110 new students to the ITM school this year. This is an increase of more than 17% new students compared to the autumn term 2023 (data from August 26, 2024). The admission figures for Master programs will be released in the coming days. Once all data will be available, it can be found on the intranet here.

It is the first year for the BSc Program in Industrial Engineering (TINTE) and about 110 students have started. This is a great success for the new program which is a collaboration between various departments at ITM. The program has the guiding principle to combine theory with practical training. It is working closely with industry and incorporates education related to digitalization and green transitions.

News article from 2023 about the new programme

 

The increased student numbers are positive for the ITM school’s economy, at the same time this also poses challenges regarding staffing capacity and availability of teaching rooms on campus. ITM school is being affected by the campus move from Södertälje to campus Valhallavägen. An extra group was formed to investigate the study environment for the campus move. Their report suggests the following:

  • To make existing facilities flexible to accommodate different types of teaching activities
  • To ensure that students can come to the campus at any time of the day and find a place to study
  • To balance the number of study places and teaching rooms
  • To give all students access to experimental learning environments, which can be labs or maker spaces (either physical or digital)
  • To increase the possibility for teachers to book premises according to teaching design.

/Frauke Urban, Director of First and Second Cycle Education at the ITM School