KTH Logo

Our intensive development work takes shape

In English further down.

Vårt intensiva utvecklingsarbete tar form

Då kör vi i gång igen. Tempot under förra höstterminen var tydligen inte så ovanligt som jag trodde. Återigen behöver mycket hända på kort tid om nödvändiga förändringar i vår programportfölj inte ska försenas med ett år eller mer.

Den här hösten har vi dock principerna för grundutbildningen på ITM att luta oss mot, tillsammans med fakultetsnämndens färska beslut att fortsätta med Scenario 2, ett av de två scenarier som arbetades fram i våras.

Grundtanken med Scenario 2 är att skapa en så stor gemensam bas som möjligt under de tre första studieåren. Genom olika kurspaket inom specifika teknikområden ska studenterna få de förkunskaper som krävs för att kunna söka så många av ITM-skolans masterprogram som möjligt, helst alla.

Samtidigt skapar vi en gemensam struktur för att genomföra nödvändiga förändringar inom områden som AI, ingenjörsmässighet och hållbar utveckling. Målet är att stärka progressionen och skapa tydligare utbildningsvägar genom programmen.

Arbetet med att konkretisera vad Scenario 2 betyder för våra program har nu påbörjats, och all fakultet, kanske specifikt programansvariga, kommer att involveras under hösten för att spika förändringarna i detalj. Fakultetsnämnden har till exempel betonat vikten av att studenter tidigt får arbeta kreativt och projektbaserat, gärna tillsammans med studenter från andra program. Tanken är att kombinera detta med en stark teknisk och naturvetenskaplig grund och samtidigt ge studenterna en bättre förståelse för teknikens roll i samhället.

Ambitionen är att koppla samman resultaten från programgenomlysningarna i september med arbetet kring Scenario 2 och förhoppningsvis ha en tillräckligt tydlig väg framåt att diskutera under halvårsmötena och kvalitetsrådet i oktober.

Det finns dock många fler forum för utbildning på KTH, exempelvis PriU-grupper och Storträffen. Jag hoppas att ni tar tillvara de perspektiv och idéer som lyfts där, kopplar dem till ert eget arbete och hjälper oss att föra dem vidare i skolans utvecklingsarbete.

Jag tar som alltid gärna emot tankar och idéer kring hur vi bör gå vidare.

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Our intensive development work takes shape

Here we go again. It turns out that the pace of last autumn was not as unusual as I thought. Once again, a great deal needs to happen in a short period of time if the necessary changes to our programme portfolio are not to be delayed by a year or more.

This autumn, however, we have the ITM principles for first-cycle education to guide us, together with the Faculty Board’s recent decision to continue with Scenario 2, one of the two scenarios developed earlier this spring.

The core idea behind Scenario 2 is to create as large a common foundation as possible during the first three years of study. Through different course packages within specific engineering fields, students will gain the prerequisites needed to apply to as many of ITM’s master’s programmes as possible, ideally all of them.

At the same time, we are creating a shared framework for implementing necessary changes in areas such as AI, engineering practice and sustainable development. The goal is to strengthen progression and provide clearer pathways through our programmes.

Work has now begun to translate Scenario 2 into concrete changes for our programmes, and the entire faculty, particularly programme directors, will be involved throughout the autumn as we finalise the details. For example, the Faculty Board has highlighted the importance of giving students opportunities to work creatively and in project-based settings early in their studies, preferably alongside students from other programmes. The aim is to combine this with a strong technical and scientific foundation while also helping students develop a better understanding of the role of technology in society.

Our ambition is to connect the findings from the programme reviews in September with the work around Scenario 2 and, hopefully, have a sufficiently clear direction to discuss at the mid-year meetings and in the Quality Council in October.

There are, of course, many other forums for discussing education at KTH, including the PriU groups and Storträffen. I hope you will take the perspectives and ideas raised in those forums, connect them to your own work and help bring them into the school’s ongoing development efforts.

As always, I welcome your thoughts and ideas on how we should move forward.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Time to reboot engineering competence

In English further down.

Dags att ladda om ingenjörskapet

Nu har jag varit vice GA i en termin. Det har varit ganska rörigt att få koll på alla instanser, arbetsgrupper, nämnder, programkontor och kvalitetssystem som löper kors och tvärs – på kursnivå, i utbildningar och i utbildningsutbudet. Allt detta dessutom i en mängd olika dimensioner som hållbar utveckling (inklusive jämställdhet, mångfald och likabehandling), söktryck, genomströmning, studentservice, studiemiljö, studentinflytande, åtgärdsplaner, särskild behörighet… ja, listan kan göras lång.

Jag forskar inom komplexa sociotekniska system, och där är det sällan tekniken som gör något komplext. Det är den mänskliga komponenten och sociala aspekterna och processerna som styr beteenden hos individer, grupper och organisationer – som driver komplexiteten. I komplexa sociala och omedgörliga problem existerar flera upplevelser av verkligheten samtidigt. I varje gruppering jag deltagit i under hösten har alla haft sina egna världsbilder, vilket är helt mänskligt. Och det är väl också det som gör det kul!

I min världsbild saknas ändå ett par dimensioner i kvalitetsdiskussionerna på KTH. Den första är: Vad gör en ingenjör?
Jag har skapat ett moment i en introduktionskurs i CITEH-programmet med just den titeln. Där får teknologerna hålla en kort presentation om varför de valde att bli ingenjörer, och därefter intervjuar de en ingenjör och redovisar för gruppen. Det visar sig att ingenjörer förstås gör en mängd olika saker. Men då uppstår nästa fråga: Vad gör en bra ingenjör? Och då tänker jag inte på arbetsplatsen, utan: vad i våra utbildningar gör en ingenjör bra?

Allt det ovan nämnda bidrar säkert. Men har vi pratat tillräckligt mycket om ingenjörsmässighet? Vad betyder det för en ingenjör på KTH i stort – eller på ITM?
En sak studenterna nästan alltid frågar de ingenjörer de intervjuar är om de använder matten från utbildningen. Och svaren blir typiskt: “Nej, nej… jag har inte räknat sedan sista tentan.”

Nu är jag kanske ute på hal is när jag påstår att matteblocket i våra äldsta program i princip sett likadant ut i 100 år. Men kanske är det dags att kritiskt utvärdera hur det integreras i program och kurser? Är det absolut nödvändigt för varje ingenjör att ha denna matte? Är det där vi tränar ingenjörsmässighet? Eller har vi detta av något annat relevant skäl? Är det kanske läge att introducera och tillämpa det på nya sätt?

Den andra dimensionen är: Vad är kvalitet?
Det återkommer jag till i ett annat blogginlägg.

Under våren kommer vi att rikta resurser och undersöka hur vi kan förstå vad vi menar med ingenjörsmässighet och hur progressionen ser ut i våra program och kurser. Jag ser framför mig många världsbilder – och spänstiga, konstruktiva och roliga diskussioner!

/Pernilla Ulfvengren, vice grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Time to reboot engineering competence

I’ve now been Deputy GA for one term. It has been quite a challenge to get an overview of all the committees, working groups, boards, programme offices and quality systems that run in every possible direction – at course level, across programmes, and throughout the programme portfolio. All of this also spans a wide range of dimensions, such as sustainable development (including gender equality, diversity and equal treatment), application pressure, throughput, student services, study environment, student influence, action plans, specific entry requirements… the list goes on.

I conduct research on complex socio‑technical systems, and in such systems it is rarely the technology that creates complexity. It is the human component – the social aspects and processes that shape behaviours among individuals, groups and organisations – that drives complexity. In complex social and intractable problems, multiple perceptions of reality coexist. In every group I’ve taken part in this autumn, everyone has brought their own worldview, which is entirely human. And in many ways, that’s what makes it fun!

In my own worldview, however, a couple of dimensions are missing from the quality discussions at KTH. The first is: What does an engineer do?

I’ve developed a module in an introductory course in the CITEH programme with exactly that title. The students first give a short presentation on why they chose to become engineers, and then they interview an engineer and report back to the group. Unsurprisingly, engineers do a wide variety of things. But this naturally leads to the next question: What makes a good engineer? And I don’t mean in the workplace, but rather: what elements in our education actually make a good engineer?

All of the aspects mentioned above undoubtedly contribute. But have we talked enough about engineering competence, or ingenjörsmässighet? What does it mean for an engineer at KTH as a whole – or within ITM?

One thing students almost always ask the engineers they interview is whether they use the mathematics from their studies. And the answer is typically: “No, no… I haven’t done any calculations since my last exam.”

I may be stepping out onto thin ice when I say that the mathematics block in our oldest programmes has looked essentially the same for roughly a hundred years. But perhaps it is time to critically evaluate how it is integrated into programmes and courses? Is it absolutely necessary for every engineer to have this maths? Is this where we train engineering skills? Or do we have this for some other relevant reason? Is it perhaps time to introduce and apply it in new ways?

The second dimension is: What is quality?
I’ll return to that in another blog post.

During the spring, we will allocate resources and explore how we can better understand what we mean by engineering competence, and how progression is manifested across our programmes and courses. I foresee many different worldviews – along with lively, constructive and enjoyable discussions!

/Pernilla Ulfvengren, Deputy Head of First and Second Cycle Education at ITM

Change on the horizon – what do KTH’s new principles mean for us?

Students at Osquars backe, KTH

In English further down.

Förändring i sikte – vad betyder KTH:s nya principer för oss?

Det är höst och förändringarna hänger i luften, såväl bokstavligen som bildligt talat.

Förtydligandet av KTH:s principer för utbildningsportföljen landade i september, och sedan dess har det diskuterats intensivt vad detta de facto betyder för de olika skolorna. Det definitiva beskedet om detta väntas komma inom kort från rektorn, och efter det kommer vi ha en tydligare bild över vad vi behöver göra på kort sikt. Gissningsvis kommer vi behöva fokusera vår programutveckling på detta under våren, så att vi kan genomföra riktade förändringar i kursutbud och studieplaner under nästa höst för att möta de nya krav vi får på oss.

Samtidigt fortsätter vi vår egen genomlysning av ITM:s utbildningsportfölj, där vi är framme vid att definiera konsekvenserna av de principer vi fick ner på pränt i oktober. Jag hoppas vi kan dela med oss av detta under januari. Förhoppningsvis kan vi höja blicken lite från hanteringen av kortsiktiga förändringar, så vi inte bara reagerar utan rör oss framåt strategiskt.

Ja, ni märker, det är en hel del att hantera (gemensamt) nu.

Sist, men inte minst, så för de som inte vet det så har Sandra Tibbelin blivit utsedd till Vice GA med ansvar för lärarutbildningarna. Jag välkomnar henne in i rollen, som bara kommer bli än mer relevant nu när diskussioner pågår med Stockholms universitet om hur vi kan arbeta tillsammans runt dessa utbildningar.

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Change on the horizon – what do KTH’s new principles mean for us?

Autumn brings change, both literally and figuratively.

The clarification of KTH’s principles for the education portfolio was finalised in September, and since then there has been intense discussion about what this actually means for the different schools. A definitive decision from the President is expected shortly, and after that we will have a clearer picture of what needs to be done in the short term. Most likely, we will need to focus our programme development on this during the spring, so that we can implement targeted changes in course offerings and study plans next autumn to meet the new requirements.

At the same time, we are continuing our own review of ITM’s education portfolio, where we have now reached the stage of defining the consequences of the principles we documented in October. I hope we can share this in January. Hopefully, we can raise our perspective beyond managing short-term changes, so that we are not just reacting but moving forward strategically.

As you can see, there is quite a lot to handle together right now.

Last but not least, for those who may not know, Sandra Tibbelin has been appointed Vice GA with responsibility for teacher education programmes. I warmly welcome her to the role, which will only become more relevant now that discussions are underway with Stockholm University on how we can collaborate around these programmes.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

Here we go – a hectic term ahead

In English further down.

Vi kör igång och ett hektiskt halvår väntar

Tillbaka efter sommaren, och höstterminen startar som vanligt med ett ryck. För de som missat det har jag nu tillträtt som grundutbildningsansvarig, och vi har en ny Vice GA med fokus på kvalitet (Pernilla Ulfvengren, som kommer blogga om några veckor).

Det övergripande arbetet med KTH:s utbildningsportfölj fortsätter, och den 15 september ska ett förtydligande av KTH:s principer runt denna finnas på plats. Det förtydligandet kommer sedan användas för att göra en genomlysning av ITM:s utbildningsportfölj. Samtidigt så fortsätter arbetet med ITM:s egna principer och konsekvensanalys för att uppdatera ITM:s utbildningsportfölj. (Nästan) varje institution har en representant som deltar i den arbetsgruppen, som ni kan kontakta om ni vill diskutera detta. Det är också bestämt att CING, Masterutbildningarna och Lärarutbildningarna kommer ha egna halvårsmöten i november, i anslutning till ett kvalitetsråd för alla utbildningar. Mer detaljer om det kommer inom kort.

Kort sagt så genomförs en hel del aktiviteter det här halvåret som kommer påverka våra utbildningar under flera år framåt. Jag kan bara uppmana er alla att hålla er informerade och engagera er för att göra skillnad.”

/Fredrik Asplund, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

Here we go – a hectic term ahead

Back after the summer, and as usual, the autumn term kicks off with a jolt. For those who may have missed it, I have now taken up the role of Director of First and Second Cycle Education (GA), and we also have a new Deputy GA focusing on quality (Pernilla Ulfvengren, who will be writing a blog post in a few weeks).

The overarching work on KTH’s educational portfolio continues, and by 15 September a clarification of KTH’s principles in this area will be in place. This clarification will then serve as the basis for a review of ITM’s educational portfolio. At the same time, work is progressing on ITM’s own principles and impact analysis for updating our portfolio. (Almost) every department has a representative in this working group, whom you are welcome to contact if you wish to discuss the matter. It has also been decided that CING, the Master’s programmes and the Teacher Education programmes will each hold their own half-yearly meetings in November, in connection with a quality council for all programmes. More details on this will follow shortly.

In short, a great many activities are being carried out this term that will shape our education for years to come. I can only encourage you all to stay informed and to get involved in order to make a difference.

/Fredrik Asplund, Director of First- and Second Cycle Education

KTH strengthens its position

In English further down.

KTH stärker sin position

Årets antagning stängde 15 april och jag kan avslöja att KTH har stärkt sin ställning rejält för förstahandssökande till civilingenjörsprogram. Efter en svagt nedåtgående trend valde nu 28,8% av dessa KTH. För andra året i rad slår KTH också rekord i antal förstahandssökande till dessa program. Samtidigt är Chalmers minskning märkbar, på över tre procentenheter.

På den negativa sidan kan jag konstatera att andelen kvinnor som söker till KTH i första hand sjunker. Den ligger nu för första gången sedan 2014 under 31% (30,7%). Den här frågan finns det anledning att fundera över på KTH och dekanus har nu gett skolornas fakultetsnämnder i uppdrag att ta fram en handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande. Den ska vara klar vid årsskiftet och ITM-skolans fakultetsnämnd kommer strax påbörja arbetet.

Två andra trender inom våra femårsprogram är att arkitektutbildningen minskar medan civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi ökar. Hela 22% av alla som sökte civilingenjörsprogram på KTH i första hand sökte industriell ekonomi (mot 18,8% 2024 och 16,5% 2023 och 2022).

Statistik utbildning på grundnivå | KTH Intranät

Det finns mycket sagt och skrivet om dessa frågor. Det vi inte riktigt har kommit till är att fullt ut börja tillämpa all forskning och alla goda idéer. Så en del av handlingsplanen kommer behöva innehålla hur vi faktiskt tar arbetet från teori till praktik. Mer om detta i slutet av året.

Denna blogg bygger på ett material från Helena Leidebrant, Antagningen KTH.

/Gabriel Montgomery, Grundutbildningsansvarig på ITM-skolan

 

KTH strengthens its position

This year’s admissions closed on 15 April, and I can reveal that KTH has significantly strengthened its position in terms of first-choice applicants to its Master of Science in Engineering programmes. After a slightly declining trend, 28.8% of these applicants have now chosen KTH. For the second consecutive year, KTH is also setting a new record for the number of first-choice applicants to these 5-years programmes. At the same time, Chalmers’ decrease is noticeable, at over three percentage points.

On the downside, I must note that the proportion of women applying to KTH as their first choice has declined. For the first time since 2014, it has fallen below 31%, now standing at 30.7%. This is a matter that warrants reflection at KTH, and the Dean has now tasked the faculty boards of the schools to develop action plans for broadened recruitment and wider participation. The plans are to be completed by the end of the year, and ITM’s Faculty Board are just about to start the work.

Two other trends in our five-year programmes are a decline in applications to the architecture programme and an increase in those to the Industrial Engineering and Management programme. As many as 22% of all applicants to KTH’s Master of Science in Engineering programmes chose Industrial Engineering and Management as their first choice (compared to 18.8% in 2024 and 16.5% in both 2023 and 2022).

Application figures for first and second cycle education (intra.kth.se, Swedish)

There has been much said and written on these issues. What we haven’t quite achieved yet is fully implementing all the research and good ideas. So, part of the action plan will need to address how we actually move from theory to practice. More on this towards the end of the year.

This blog is based on material by Helena Leidebrant, Admission office KTH.

/Gabriel Montgomery, Head of First and Second Cycle Education at the ITM School