Lätt att tappa bort skrivande och handledning av doktorander
Jag misstänker att många liksom jag känner att arbetsdagarna för tillfället fylls av otaliga möten och föreläsningar på Zoom och Teams, alltför ofta utan några längre pauser. Även om de flesta aktiviteterna online fungerar alldeles utmärkt rent tekniskt är det lätt att sakna den vanliga vardagens miljöombyten, tillfälliga avbrott och spontana möten med kollegor och studenter. Jag hoppas givetvis att vi om ett par månader ska ha tagit oss igenom den här pandemin och successivt återgå till en mer normal vardag, men tills vi är där får vi gemensamt göra det bästa för att hålla arbetsglädjen uppe och klara av våra uppgifter på bästa möjliga sätt.
Att få grundutbildningen att fungera väl trots omständigheterna kräver för tillfället en hel del tid och ansträngning och en konsekvens av det är att det just nu riskerar bli lite mindre tid än vanligt för annat. Från min egen forskning om innovationsledning känner jag igen att det som uppfattas som brådskande väldigt ofta tränger ut aktiviteter som har lite längre ledtid, som exempelvis forskning och innovation. Att se till att vår grundutbildning fungerar så väl det bara är möjligt är förstås av allra största vikt, men det är viktigt att vi i ivern att ge bra kurser inte tappar bort artikelskrivande och handledning av doktorander. En del av våra doktorander har just nu svårt att genomföra sin forskning enligt plan då de inte har möjlighet att utföra viss datainsamling. För att minimera de negativa effekterna av pandemin på forskarutbildningen är det därför viktigt att vi månar om att så långt det bara går hitta tillräckligt med tid för handledning och skrivande. Tydliga mål rörande artikelförfattande och reserverad tid för handledning är två enkla sätt att balansera kortsiktiga och långsiktiga aktiviteter, men givetvis måste det ske utan att den totala arbetsmängden fullständigt skjuter i höjden.
En del av forskarutbildningen som förhoppningsvis inte blir alltför lidande av pandemin är forskarutbildningskurserna. Dessa kan i många fall ges online med bibehållen kvalitet och distansundervisning gör det även enklare att följa kurser på andra lärosäten. För tillfället sker det en hel del arbete med dessa kurser på ITM, för att vi framöver ska ha både ett större kursutbud och högre regelbundenhet i deras genomförande. En viktig del i det arbetet är också att vi blir bättre på att utvärdera och förbättra forskarutbildningskurserna. I nuläget utvärderas inte alla kurser men för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete behöver vi göra det till rutin. Det underlag som skapas kommer att vara värdefullt för framtida utvärderingar, men först och främst ger det oss bättre möjligheter att lära och utveckla våra utbildningar.
/ Mats Magnusson, Forskarutbildningsansvarig på ITM-skolan
We tend to put aside writing and supervision of doctoral students
More time to get the first and second cycle education going and less time to other long-term activities. That can be the consequence for many researchers in the current pandemic, according to Mats Magnusson, responsible for ITM’s doctoral studies.
I guess that many, like me, feel that the working days are filled with countless meetings and lectures at Zoom and Teams at the moment, too often without longer breaks. Although most online activities work very well technically, it is easy to miss the usual everyday change of scenery, temporary interruptions and spontaneous meetings with colleagues and students. Of course, I hope that we in a couple of months are on the other side of this pandemic and gradually will return to a more normal everyday life; but until then, we can do our best together to keep the job satisfaction and manage our tasks in the best possible way.
Making the first and second cycle education work, despite the circumstances, currently requires a lot of time and effort, and a consequence of this is the risk that there will be a little less time for other things than usually. From my own research on innovation management, I recognize that what we perceive as urgent very often pushes out activities that have a slightly longer lead-time, such as research and innovation. Ensuring that our undergraduate education works as well as possible is of course essential, but it is important that we in the zeal to give good courses do not lose paper writing and supervision of doctoral students. Some of our doctoral students are currently finding it difficult to accomplish their research according to plan as they do not have the opportunity to carry out certain data collection. In order to minimize the negative effects of the pandemic on postgraduate education, it is therefore important to find enough time for supervision and writing as far as possible. Clear objectives regarding paper writing and blocked time for supervision are two simple ways to balance short-term and long-term activities, but of course, this must be done without the total amount of work completely skyrocketing.
One part of the postgraduate education that hopefully does not suffer too much from the pandemic are the PhD courses. These can be given online in many cases with maintained quality; also, distance learning makes it easier to follow courses at other universities. At the moment, a lot of work is being done with these courses at ITM, so that we in the future will have both a larger range of courses and higher regularity in their delivery. It is also essential that we get better at evaluating and improving postgraduate courses. Right now, not all courses are evaluated, but in order to be able to conduct effective improvement work, we need to make it a routine. The data that is created will be valuable for future evaluations, but first and foremost it gives us better opportunities to learn and develop our educations.
/ Mats Magnusson, Director of Third-Cycle Education at ITM
Vi närmar oss slutet av året och det är dags att ägna sig åt lite självreflektion. Vad uppnådde vi under 2020? Vad lärde vi oss av de nya utmaningarna? Vilken samhällsnytta eller fotavtryck levererade vi? Vad ska vi förbättra till nästa år? Hatef Madani, Impactansvarig för ITM, sätter på sig sina impact-glasögon och reflekterar över ett speciellt år.
När det gäller samhällsnytta från vårt professionella arbete är utmaningen alltid att definiera korrekta nyckeltal (KPIs eller Key Performance Indicators). Vad kännetecknar en forskargrupp som har stor påverkan inom sitt ämnesområde? Hur kan vi mäta vår forskargrupps resultat på ett standardiserat sätt (om det finns något)?
Hur kan vi utforma strategier för att främja outreach och förbättra vår påverkan bortom våra begränsade forskargrupper? Det är svåra frågor att besvara och jag tror inte att det finns några enkla svar om rätt och fel. Flera institut har satsat mycket på att utveckla standardiserade metoder för att jämföra universitetens akademiska resultat och rangordna universitet från hela världen baserat på dessa metoder. THE (Times Higher Education), QS (Quacquarelli Symonds), ARWU (Shanghai) är förmodligen de mest kända exemplen på de så kallade universella akademiska rankningssystemen. De har satt upp flera nyckeltal för att mäta universitetens resultat globalt. Bland dessa nyckeltal spelar anseende (bland akademiska institutioner och arbetsgivare) och vetenskaplig publicering centrala roller.
Strax före sommaren fick jag i uppdrag att undersöka hur vi som ITM-forskare kan bidra till en högre ranking för KTH i de universella rankningssystemen. Det var intressant att på djupet gå igenom nyckeltal på ITM och se hur varje institution presterar. För oss alla finns det mycket att lära av den här lilla övningen och min ambition är att vi tillsammans granskar resultaten och lär oss mer om våra styrkor och svagheter. Det kan leda till smarta strategier för att utvecklas. Till exempel:
Hur mycket vikt lägger vi på kvantitet snarare än kvalitet vid vetenskaplig publicering? Varifrån kom detta beslut?
Är vi välinformerade om de bästa vetenskapliga tidskrifterna inom vårt ämnesområde? Vet vi hur vi kan öka vår forskningsimpact genom att publicera på rätt plats vid rätt tidpunkt?
Vilka är de viktigaste nyckeltalen som passar vår forskningsstil? Hur väl kommuniceras dessa nyckeltal mellan fakulteterna och ledningen?
Listan kan göras lång. Att hitta svar på denna ofullständiga frågelista kan sprida ljus i denna mörka tid på året, självklart med adventsljusen tända och med nyheterna om ett corona-vaccin i färskt minne. Njut av den här mysiga tiden på året!
/Hatef Madani, Impact-ansvarig på ITM-skolan
KPIs for higher societal impact
We are getting close to end of the year and it’s time to deal with the self-reflection process’ questions: What did we achieve during 2020? How much did we learn from the new challenges? What was our impact or footprint? What to improve next year? As Impact Leader of ITM, Hatef Madani, puts on his impact glasses when reflecting on a special year.
When it comes to the societal impact of our professional work, the challenge is always to define proper KPIs, Key Performance Indicators. What can define a research group as a high impact one in the subject area? How can we measure the performance of our research group in a standard way (if there is any)?
How can we devise strategies to foster growth and enhance our impact beyond our limited research groups? It is hard to answer this type of question indeed and I believe that there is no solely right answer to it. Several institutions put a lot of efforts to develop standardized methods to compare the academic performance of universities and rank the universities from all over the world based on those methods. THE (Times Higher Education), QS (Quacquarelli Symonds), ARWU (Shanghai) are probably the most well-known examples of those so called universal academic ranking systems. They set several KPIs to measure the performance of the universities globally. Among those KPIs, the reputation (among academic institutions and employers) and scientific publication play a pivotal role.
Right before summer holidays, I was assigned to investigate how we as ITM researchers can contribute more to a “higher-ranked” KTH in the universal ranking systems. It was quite interesting to go deeply through the KPIs for all the departments at ITM and see how each department performs. There are a lot to learn from this small exercise for all of us and our ambition is to go through this exercise all together and learn more about our strengths and weaknesses. That can lead to smart strategies for advancement. For example:
How much do we weigh the quantity rather than the quality of our scientific publications? Where was this decision originated from?
Are we well-informed about the best scientific journals in our subject area? Do we know how to increase our research impact by publishing in the right place and right time?
What are the Key Performance Indicators that fit our research style? How well are these KPIs communicated between the faculties and management?
The list can easily get long. Finding answers to this non exhaustive list of questions might bring more light to this dark time of the year, of course beside the Advent candles and News about vaccines. Enjoy the cozy time of the year!
Att vara chef, ledare och arbetsgivare kan vara komplext och svårt oavsett organisation och verksamheter. Akademisk verksamhet torde vara bland de mer svårbemästrade av en rad anledningar.
ITM-skolan utökar kompetensen inom HR-området, genom att bland annat utlysa en ny tjänst som HR-strateg. Funktionen skall aktivt utgöra det verksamhetsnära stödet som har löpande direktkontakt med chefer i deras arbetsvardag genom att coacha och handleda i situationer som kräver ett aktivt och förutseende chefs- och ledarskap.
Ett sådant verksamhetsnära stöd i direkt kontakt med chefer syftar både till att 1) handleda chefer i att ta ansvar, agera och vidta åtgärder så tidigt som möjligt, och att 2) parallellt initiera en lärprocess som utvecklar kompetens, självständighet och ett aktivt chefs- och ledarskap.
”Att kunna presentera sin forskning öppnar dörrar”
Det menar Anders Sahlman och Pontus Ströbäck, som är de första talarna i ITM:s satsning ”Sprid din forskning”. ITM:s kommunikatörer kommer utbilda och stötta våra forskare att kommunicera sin forskning bättre, dels genom att bjuda in till seminarier som detta och dels genom en ny webbsida med tips och tricks för att forskarna ska få stöd i själva lära sig att kommunicera sin forskning.
Den 19 november är det alltså dags för Anders Sahlman och Pontus Ströbäck att coacha ITM:s forskare i att prata om sin forskning. Vi var oroliga för att inte få gehör när inbjudan skickades ut till ITM:s lärare och forskare, men ack vad vi bedrog oss. Inom två timmar var samtliga platser uppbokade! Vi får hoppas att vi får anledning att planera ytterligare ett tillfälle framöver.
Anders Sahlman och Pontus Ströbäck ska coacha ITM:s forskare i att prata om sin forskning. Foto: Niklas Lindgren
KTH:s fem campus
Rektor har beslutat om översyn av KTH:s fem campus. Under vintern 2020/21 genomförs en översyn av KTH: samtliga campus. Översynen ska ta sin utgångspunkt i nuvarande verksamhet och diskutera hur respektive campus verksamhet förhåller sig till ambitionen att all verksamhet inom KTH ska bedrivas i kompletta akademiska miljöer. Verksamhetsstödets betydelse för förutsättningarna för verksamheten på respektive campus ska övervägas. Översynen skall utmynna i alternativa förslag på utveckling av verksamheterna vid KTH:s olika campus. Uppdraget skall slutrapporteras till rektor senast den 31 mars 2021.
Och sist men inte minst!
Stort grattis till Malin Selleby som får utmärkelsen ”Årets lärare 2020”.
/ Christina Carlsson, Administrativ Chef på ITM
We are investing – in HR and communications
The HR area will be expanded at the ITM School
Being a manager, leader and employer can be complex and difficult regardless of organization and operations. Academic activities are probably among the more difficult to master for a number of reasons.
The ITM School expands its competence in the HR area, by, among other things, announcing a new position as HR Strategist. The function will actively constitute the business-related support that has ongoing direct contact with managers in their daily work, by coaching and supervising in situations that require active and foresighted management and leadership.
Such business-related support in direct contact with managers aims both to 1) guide managers in taking responsibility, acting and taking action as early as possible, and to 2) in parallel initiate a learning process that develops competence, independence and an active leadership.
“Being able to present your research opens doors”
That is the opinion of Anders Sahlman and Pontus Ströbäck, who are the first speakers in ITM’s initiative “Spread your research”. ITM’s communicators will train and support our researchers to communicate their research better, partly by inviting to seminars like this and partly through a new website with tips and tricks for researchers to get support in learning to communicate their research.
On November 19, it is time for Anders Sahlman and Pontus Ströbäck to coach ITM’s researchers in talking about their research. We were worried about not being heard when the invitation was sent out to ITM’s teachers and researchers, but alas, we were surprised. Within two hours, all seats were booked! We can only hope that we have reason to plan another opportunity in the future.
Anders Sahlman and Pontus Ströbäck will coach ITM’s researchers in talking about their research. Photo: Niklas Lindgren
KTH’s five campuses
The President has decided on a review of KTH’s five campuses. During the winter of 2020/21, a review of KTH’s all campuses will be carried out. The review will be based on current activities and discuss how each campus’ activity relates to the ambition that all activities within KTH will be conducted in complete academic environments. The significance of the operational support for the conditions of the activities on each campus will be considered. The review will result in alternative proposals for the development of the activities at KTH’s various campuses. The assignment will be reported to the President no later than 31 March 2021.
And last but not least!
Congratulations to Malin Selleby who receives the award “Teacher of the Year 2020”.
/ Christina Carlsson, Head of Administration at ITM
Så ser de kommande veckorna ut för KTH:s studenter, efter FHM:s senaste rekommendationer. Men hur blir det med vårens undervisning och examinationer?
Nu har vi genomfört en stor del av höstterminen och examinationen i period ett är precis avslutad, vilket haft sina utmaningar på grund av den pågående pandemin. Själv har jag för första gången testat dels att föreläsa både i klassrum och på zoom på samma gång, samt att genomföra kontrollskrivningar med hjälp av obevakade quizzar i canvas (essäfrågor). Det har varit otroligt lärorikt, stimulerande, frustrerande och roligt. 🙂
Inför kommande undervisningen finns det två väldigt aktuella frågor, dels hur undervisningen påverkas av de nya riktlinjerna som FHM kom med den 29/10 och dels hur vi tror att vårterminens undervisning kan genomföras. När det gäller den första frågan så specificerades på dagens grundutbildningsutskottsmöte att den största skillnaden i och med de förändrade riktlinjerna är att de studenter som inte har schemalagd undervisning på campus uppmanas att sitta hemma och plugga i stället för att åka in till campus.
Vad gäller vårterminens undervisning genomförs kurserna i alla programmens årskurser digitalt kombinerat med schemalagda träffar på campus. I så stor utsträckning som möjligt ska följaktligen alla studenter få möjlighet att fysiskt möta lärare och andra studenter i kurserna. Den del av undervisningen som är campusförlagd ska främst bestå av praktiska moment såsom laborationer, handledd undervisning eller undervisning med tydligt behov av interaktion mellan student och lärare eller mellan studenter.
Det sker också mycket spännande och intressant strategisk utbildningsutveckling på KTH och för alla oss anställda finns det ju många möjligheter att delta i nätverkande kring olika frågor som berör utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå. Under läsperioderna sedan covid-19-pandemin nådde Sverige har KTH:s nätverks- och storträffar genomförts via zoom, vilket möjliggjort ökat deltagande, och till stora delar fokuserats på erfarenhetsutbyten om digitalisering av utbildningen. Om du är intresserad av en beskrivning av de olika arenorna kan du läsa mer om det här:
Emellertid vill jag särskilt marknadsföra möjligheten för alla oss anställda att delta i kommande Storträff. Någon gång per termin bjuder vicerektor för utbildning in utbildningsledare, övrig personal och studeranderepresentanter till storträffar som tar upp aktuella och prioriterade frågor för KTH:s utbildningar. Upplägget är främst i rundabordsformat där man kan välja på flera olika teman att nätverka och diskutera kring. Datum för höstens storträff är preliminärt satt till eftermiddagen den 3 december 2020. Delta gärna i den! Vårens digitala storträff blev en succé vad gäller antalet deltagare och totalt genomfördes 39 diskussionsrundor med olika ämnen som rör utbildning och utbildningsutveckling.
En annan rolig möjlighet att nätverka är genom att komma till PriU-gruppernas möten. PriU är kollegiala grupper öppna för alla anställda med fokuserad diskussion kring olika teman. I förra veckan deltog jag i det första uppstartsmötet för en ny PriU-grupp som ska fokusera på vilka olika examinationsformer vi ser i och med den utbildningsutveckling som digitalisering medför.
I och med det vill jag också påminna om att perioden för inlämning av bidrag till KTH:s fjärde Scholarship of Teaching and Learning-konferens snart stänger. Konferensen äger rum den 10 mars, 2021 och perioden för submission är mellan 21 september och 20 november, 2020. (Obs! Fullständigt paper krävs inte för denna konferens). Huvudtemat för konferensen är Learning Spaces: de fysiska, virtuella och sociala rum för lärande som du eller andra har skapat och deltagit i. Konferensen bjuder på gästföreläsare, rundabordsdiskussioner, workshops, postersession och presentationer.
Avslutningsvis hoppas jag att ni läser rektors och vicerektorernas bloggar, eftersom dessa ger en bra överblick över vad som händer på KTH. Den blogg som skrivs av vicerektor för utbildning fokuserar på både möjligheter och utmaningar, i alla KTH:s utbildningar, från behörighetsgivande, grund-, avancerad och forskarnivå till det livslånga lärandet.
/ Anna Jerbrant, Vice skolchef och grundutbildningsansvarig
More studies from home
That is the main consequence for KTH students, following the latest recommendations from the The Public Health Agency. What about the spring semester and its teaching and examinations?
We have now completed a large part of the autumn semester and the examination in period one is just over, which had its challenges due to the ongoing pandemic. Personally, I have for the first time tried to lecture both in the room and on zoom at the same time, as well as to carry out partial exam (KS) with the help of unattended quizzes in canvas (essay questions). It has been incredibly educational, stimulating, frustrating and fun. 🙂
Looking ahead, there are two very current issues. One is about how the new guidelines from The Public Health Agency (FHM) on October 29 affect our teaching, and the second is about how we believe that teaching can be conducted this spring. With regard to the first question, the largest difference is that students who do not have scheduled teaching on campus are encouraged to study at home instead of going to campus. This was specified at the meeting in the Education Committee for first and second cycle, earlier this week.
As for the teaching in spring, the courses in all study year’s will be carried out digitally combined with scheduled gatherings on campus. Consequently, all students should, as far as possible, have the opportunity to physically meet teachers and other students in the courses. Teaching located on campus shall mainly consist of practical elements such as lab sessions, supervised teaching or teaching with an obvious need for interaction between student and teacher or between students.
There is also very exciting and interesting strategic educational development at KTH. For all of us there are many opportunities to participate in networking on various issues that affect education at undergraduate, advanced and postgraduate level. During the study periods since the pandemic reached Sweden, KTH networks and “Storträffar” were conducted via zoom, which enabled increased participation, and were largely focused on exchanges of experience on digitization of education. If you are interested in a description of the different arenas, you can read more here:
I would like to market one opportunity specifically: The upcoming “Storträff”. Once per semester, the Vice President for Education invites education leaders, other employees and student representatives to large meetings that address current and prioritized issues for KTH’s educations. The set-up is mainly in round table format where you can choose from several different themes to network and discuss. The date for this autumn’s “Storträff” is tentatively set for the afternoon of December 3, 2020. Feel free to participate in it! This spring’s digital “Storträff” was a success in terms of the number of participants and a total of 39 discussion rounds were conducted with various topics related to education and training development.
Another fun opportunity to network is by joining the PriU groups’ meetings. PriU are collegial groups open to all employees with a focused discussion on various themes. Last week, I participated in the first start-up meeting for a new PriU group that will focus on the different forms of examination that we see as a result of the educational development that digitalization entails.
With that, I would also like to remind you that the period for submitting to KTH’s fourth Scholarship of Teaching and Learning conference will soon close. The conference will take place on March 10, 2021, and the submission period is between September 21 and November 20, 2020. (Note: Full paper is not required for this conference). The main theme of the conference is Learning Spaces: the physical, virtual and social spaces for learning that you or others have created and participated in. The conference offers guest speakers, roundtable discussions, workshops, poster sessions and presentations.
Finally, I hope you read the President’s and Vice Presidents’ blogs, as these give a good overview of what is happening at KTH. The blog written by the Vice President for Education focuses on both opportunities and challenges, in all KTH’s educations, from preparatory level, first and second cycle and postgraduate level to lifelong learning.
Hur känns det att ligga i innerfilen på den digitala motorvägen?
Kära kollegor!
Just nu ser vi på nära håll hur saker i vår närhet förändras – både hur vårt universitet fungerar och hur det dagliga livet gestaltar sig. Detta drivs naturligtvis på av den rådande pandemin. Vi är vana vid att prata om digitaliseringen och dess betydelse i framtidens akademiska miljö. Men vårens plötsliga förändring av våra liv har prejat oss alla ut i höghastighetsfilen på den digitala undervisningsvägen. För många av oss har detta inneburit en stor förändring av hur vi utför våra uppgifter.
Jag älskar att föreläsa i ett klassrum och kunna interagera med studenterna. I undervisningen av kandidatstudenter ligger fokus på undervisningsprinciper – och naturligtvis att försöka inspirera dem till vidare studier. Att undervisa masterstudenter är ännu roligare, eftersom jag stegvis fått lära mig att gå från envägskommunikation till undervisning som bygger på att vara diskussionsledare. Här har jag och mina kollegor också kunnat slussa in studenterna till olika branscher och fått dem att tillämpa sina nya, teoretiska kunskaper för att lösa utmaningar som kan stödja en hållbar produktion.
Min egen omställning till nya digitala sätt att undervisa har hittills varit mindre framgångsrik, enligt mig själv. Jag försöker hitta det bästa sättet att anpassa mig till de nya situationerna. Bland annat har jag deltagit i några seminarier vid Institutionen för lärande och lyssnat på presentationer av pedagogiska experter som Arnold Pears. Men jag behöver fortfarande arbeta med att förbättra dessa färdigheter så att jag kan nå upp till den standard – eller bättre – som jag kan erbjuda i ett klassrum. Du som är lärare kan säkert känna igen dig i min beskrivning.
Denna nya situationen har också förändrat andra delar av vårt arbete utöver undervisningen. Som vi alla vet, sker de flesta möten idag i zoom. Ett år tillbaka i tiden hade de flesta av oss knappt hört talas om zoom, plötsligt är det en integrerad del av våra liv. Vi har sett många fördelar med det nya sättet att arbeta: vi reser exempelvis mindre och deltagande vid informationsmöten, doktorsavhandlingar etc är större.
Men att inte kunna träffas personligen för att diskutera och lösa konflikter har också skapat vissa arbetsmiljöproblem. Vi är medvetna om detta och vår HR-grupp arbetar aktivt med institutionerna, ibland tillsammans med experthjälp utifrån. Naturligtvis diskuterar vi också hur man löser arbetsmiljöfrågor i vår samverkansgrupp, där fackföreningen och skyddsombuden är med. Här vill jag nämna att vi även fokuserar på framtida förbättringar. Vi arbetar nu tillsammans för att utveckla förslag på vad som ska omfattas vid de obligatoriska arbetsplatsmöten som varje enhetsledare ska ha med personalen. Förslagen baseras på KTH:s årscykel, och det övergripande fokuset är att systematiskt förbättra arbetsmiljön på ITM. I november har vi en workshop för att göra ett första utkast. Vi kommer givetvis att informera mer om det.
Slutligen vill jag fråga hur det känns för dig, i ditt dagliga arbete, där i det snabba körfältet på den digitala motorvägen? Det här är kanske något du kan diskutera vid enhetsmötena? Oavsett vad vi som individer tycker är det bara en sak vi kan vara säkra på om framtiden: att det inte kommer att vara som idag – en anledning god nog att anpassa oss till de förändringar som behövs för att utföra vårt arbete så bra det går.
// Pär Jönsson, ITM:s skolchef
How does it feel to be in the fast lane on the digital highway?
Dear colleagues,
We are experiencing a transformation in our way our university works and how our daily life is. This has, of course, been fueled by the corona situation. We used to talk about digitization and its importance in a future academic environment. However, this abrupt change in our lives that took place this spring has thrown all of us in the high speed lane in the digital teaching highway. This has meant a transformation of how we carry out our tasks for most of us.
I love to lecture in a classroom and to have active interactions with the students. In teaching bachelor students, the focus is in teaching principles and of course to try to inspire them to further studies. Teaching master students is even more fun, since I have learned little by little to transform my teaching from a one-way communication to being a discussion leader. Here, I and my colleagues have also been able to bring them to industries and to let them apply their newly obtained theoretical knowledge to solve relevant challenges that can support a sustainable production.
My transformation to a teacher that master the new digital way of teaching has so far been less successful, according to myself. I am trying to find the best way for me to adapt to the new situations. I have attended some seminars at the Department of Learning and listened to presentation by pedagogic experts such as Arnold Pears. I still needs to work on improving these skills so that I can reach a standard that is the same or better than that I can offer in a class room. Overall, think many of you teachers can recognize themselves in my description.
This new situation has also changed other parts of our work besides teaching. As all of us know, today most meetings takes place in a zoom room. One year back, most of us had hardly heard about zoom but suddenly, it’s an integrated part of our lives. We have seen many advantages with the new way of operation such as less travel as well as a larger attendance at information meetings, PhD dissertations etc.
However, not being able to meet in person to discuss and to solve conflicts has also created some working environment problems. We are aware of this and our HR group is actively helping departments using both their own and external expert help. Of course we also discuss how to solve working environment issues in our group (samverkansgrupp) with the trade union and Health and Safety representatives. Here, I should point out that we also focus on future improvements. Specifically, we work together to develop a set of suggestions what to cover at the obligatory working place meetings, that each unit leader needs to have with the personnel. Here, we base the suggestions on the yearly cycle of events that takes place here at KTH, and the overall focus is to systematically improve the working environment at ITM. We will meet in a workshop in November to make a first draft and we will inform you more about it.
Finally, I want to ask you how you feel to be in the fast lane on the digital highway in your daily work? This is maybe something you can discuss at your unit meetings? No matter what we as individuals think, there is only one thing that is sure about the future, and that is that the situation will not be the same as today! Thus, we need to adapt ourselves to transformations with respect to how we carry out our work duties.
Author
