Fastigheters totala klimatpåverkan i fokus i ny studie
Fastighetsbeståndet har stor klimatpåverkan över tid. Det har forskare på KTH sett när de undersökte klimatpåverkan i nyproducerade bostäder i Hammarby Sjöstad i Stockholm och upptäckte att vissa fastigheter hade 50 procent högre utsläpp än andra.
Nu vill forskarna förändra hur man utvärderar klimatpåverkan från byggnadsbestånd under hela deras livstid, både kopplat till nyproduktion och befintlig drift.
– Vi vill flytta fokus från att som idag bara titta på driftens klimatpåverkan från byggnadsbestånd där man inte tittar på förändringar i beståndet över tid. Vi vill bland annat hitta verktyg för att integrera hur klimatpåverkan ser ut vid renoveringar och om det rivs och byggs nytt, säger Tove Malmqvist Stigell, docent på KTH.
Fokus i Järva
Fokus i projektet,Koldioxidbudgetering inklusive: byggd miljö och privat konsumtion,kommer att ligga på bostadsområden i Järva området i Stockholm där många av byggnaderna byggdes under miljonprogrammet men där det också planeras att byggas närmre 8 000 nya bostäder inom de närmsta åren. Genom att skapa en dialog med de olika parter som är involverade kring fastigheter i Stockholms stad hoppas forskarna hitta en modell för att beräkna klimatavtryck från ett helt fastighetsbestånd över tid.
I dag finns Lagen om klimatdeklaration av byggnader men den lagens syfte är att minska klimatpåverkan när en byggnad uppförs. Under en byggnads livstid finns också mycket annat som påverkar, allt från hur uppvärmningen ser ut till vilken klimatpåverkan en renovering har, hur ett fönsterbyte påverkar och om det är mer klimatvänligt att riva och bygga nytt.
– Det är viktigt att titta på helheten av klimatpåverkan både i nyproduktion och i befintlig bebyggelse och koppla det till beslutsfattandet. Hittills har man haft stort fokus på utsläppen från driftenergi men de andra delarna är minst lika viktiga. Vi vill skapa ett livscykelperspektiv, säger Oleksii Pasichnyi, forskare på KTH.
Bli lättare att se effekt
Genom att skapa kalkylmodeller utifrån befintlig data vill forskarna i en modell ge ett antal inbyggda val så att det i en beslutsprocess blir lättare att konkret se vilken effekt olika val får. Genom modellen hoppas forskarna kunna koppla på den i Järva-området för att få en bättre bild över de olika delarnas sammantagna påverkan, något som sedan ska kunna appliceras i vilket område som helst i Stockholm.
– Till en början är det viktigt att förstå vem som tar de olika besluten och vilka indikatorer de använder för att förstå vad som är bättre eller sämre i olika val som görs. Vårt mål är att skapa ett mer systemholistiskt perspektiv kring byggnader oavsett om det är befintligt bestånd eller nyproduktion, säger Tove Malmqvist Stigell.