Under EECS:s Research & Impact Day visades framstegen bakom vår digitala framtid

Målet med EECS Research & Impact Day är att presentera aktuell forskning som kan inspirera till nya idéer och samarbeten. Samtidigt som det ger EECS-skolans medarbetare möjlighet att mötas och lära sig mer om varandras områden. Halvdagen inleddes med en gemensam nätverkslunch och posterutställning.

Evenemanget har initierats av Lina Bertling Tjernberg, vice skolchef med inriktning mot forskningens förutsättningar samt impact, som välkomnade de strax under 200 deltagarna tillsammans med skolchef Ann Lantz.

– Research & Impact Day är en dag då vi kan träffas och lära känna varandra bättre, prata om vår forskning, och dela spännande resultat. En inspirerande heldag för nya samarbeten som i år hålls under temat Digital Futures, säger Lina Bertling Tjernberg, vice skolchef och professor i elkraftnät.

Inledningsvis berättade hon mer om projektmedlen EECS Small and Visionary Projects. En strategisk finansiering som ger EECS-anställda möjlighet att söka upp till 500 000 kronor för att samarbeta kring nya projektansökningar.

Outlook on Research and Science with Digital Futures

Research & Impact Day kretsade sedan kring fyra panelframträdande där 20 forskare och experter gav inblickar i sina områden och forskningsmiljöer. Ett flertal externa deltagare medverkade också, däribland Katarina Bjelke, generaldirektör för Vetenskapsrådet, som inledde den första panelen.

Hon gav en bred orientering kring VR:s roll genom att lyfta myndighetens insatser för att stödja och finansiera forskning och utveckling som stärker den digitala utvecklingen. Bjelke betonade behovet av väl organsierade och samverkande satsningar för att skapa nya forskningsgenombrott.

Hon beskrev Vetenskapsrådets satsningar som utvecklingen av fyra samverkande pelare: stärkandet av datorresurser och AI-kapacitet, ökad tillgång till högkvalitativa forskningsdata och infrastrukturer som SciLifeLab, MAX IV och ESS, säkrare system för dataöverföring och ett starkt användarstöd till forskare.

Genom koordinerade satsningar kan finansieringen främja vetenskapliga genombrott och stärka forskningens samhällsnytta, menade hon.

Därefter följde Monica Billger, Director vid InfraVis, National Research Infrastructure for Visualisation of data. Hon visade exempel på hur InfraVis kan hjälpa forskare att bättre förstå och sprida sina resultat. Genom olika visualiseringsmetoder kan stora datamängder göras enklare att förstå och använda. InfraVis kan bidra inom alla forskningsområden, betonade hon, och även öka förståelsen när data från olika forskningsområden kombineras samman. 

Verksamheten stöds av nio universitet och finns vid åtta olika noder i landet, varav en vid KTH. InfraVis arbetar mycket aktivt för att nå forskare, bland annat erbjuds användare av forskningsinfrastrukturen Max IV hjälp att visualisera sina resultat redan när de ansöker om tid vid anläggningen.

Nästa paneldeltagare var Hanifeh Khayyeri, Head of Computer Science vid RISE, och extern ledamot i EECS-skolans fakultetsnämnd. Hon betonade nyttan av den utbildning och forskning som görs vid EECS för att bidra till samhällsutvecklingen. Särskilt lyfte hon vikten av en god utbildning, något som ibland kommer i skymundan av forskningen, menade hon. När det gäller forskningen inom kraftelektronik, elektronik, telekommunikation, AI, och högpresterande databehandling ligger EECS i framkant, inskärpte hon. KTH spelar en central roll i samhällsutvecklingen genom att kombinera forskningens spets med utbildningens långsiktiga samhällsnytta.

Hon följdes av Björn Ottersten, professor både vid KTH och University of Luxembourg. Han leder forskningscentrumet Director of the Interdisciplinary Centre for Security, Reliability and Trust vid University of Luxembourg. Sedan 2012 är Ottersten rådgivare åt Europeiska kommissionen och medlem av vetenskapliga rådet vid ERC, European Research Council.

Ottersten betonade vikten av att rekrytera internationellt när man bygger upp en stark forskningsmiljö. Dessutom är det viktigt att prioritera bland forskningsatsningarna för att nå en stark impact. För att lyckas krävs också en nära samverkan med samhället och politiska aktörer betonade han.

Han lyfte även det nya forskningsprogrammet ERC+ som lanseras under 2026. Detta kan bli ett viktigt steg mot att öka ERC:s forskningsbudget med målet att ytterligare stärka Europas konkurrenskraft.

Nästa presentation gjordes av Karl Henrik Johansson, nätverksreglering och föreståndare för KTHs forskningscentrum Digital Futures. Han inledde med att be alla åhörare som på något sätt samarbetar med forskningscentrumet räcka upp handen. Det visade sig att närmare hälften på något sätt var engagerade i Digital Futures som i praktiken är KTHs största forskningscentrum.

Johansson betonade vikten av tvärvetenskaplig forskning och samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Han lyfte särskilt ett nytt projekt som syftar till att förvandla Stockholm till en digital sandlåda för en gränsöverskridande forskning och utveckling. Dessutom tog han upp arbetet med att skapa fler länkar mellan KTHs forskargrupper och KTH Innovation för att ytterligare öka antalet spinoff-företag från forskningen.

Han efterlyste fler satsningar för att öka insikterna kring vad nya material kan betyda för utvecklingen av informationssystem, -arkitekturer, och säkerhetslösningar. Helst i form av tvärdisciplinära samarbeten mellan lärosäten. Redan i dag har Sverige starka utbildningar med nära kontakter till industrin, menade han. Genom att vidga perspektivet från programmering till nya material kan vi tillsammans bygga fler starka företag.

Sist ut i den första panelen var professor Mikael Östling som tidigare också var prorektor för KTH. Han inledde med att gratulera till framgångarna för Digital Futures som inrättades under Östlings tid som prorektor. Samtidigt vred han fokus till betydelsen av utvecklingen av nya material för att forsätta bygga nya framgångsrika digitala lösningar.

Space Mission Data and Plasma Physics with High Performance Computing

Den andra panelen för dagen inleddes av Christer Fuglesang, professor i rymdfart och föreståndare för KTH Space Center. Han gav flera exempel på hur åratal av rymdfärder lett till förbättringar av vårt samhälle.

I dag drivs flera projekt, bland annat på KTH, för att minska mängden information som skickas från satelliter till jorden genom att låta själva satelliterna utvärdera och analysera data med hjälp av AI. Kompletterande projekt har målet att ge bland annat satelliter en mer robust energiförsörjning, bland annat med hjälp av kärnenergi.

Fuglesang lyfte även utvecklingen av KTH:s Space Robotics Laboratory där forskare från flera olika skolor kan samverka.

Fuglesang följdes av Tomas Karlsson, professor i rymd- och plasmafysik. Han berättade om sitt och KTHs deltagande i både småskaliga och stora internationella rymdprojekt. Bland de stora finns den europeisk-japanska BepiColombo-missionen till Merkurius, NASA:s Magnetospheric Multiscale mission, ESA/JAXA Bepi Colombo, ESA:s kommande uppdrag till Jupiter.

Målet är att ge en bättre förståelse av miljön runt jorden och andra planeter och hur den påverkar planeterna. Experimenten genererar enorma mängder data och för att analysera dem utvecklar forskarna nya metoder för att organisera och klassificera informationen med hjälp av AI. Ett arbete som helst av allt ska göras redan ombord på rymdfarkosterna, menade han.

Därefter gav Svetlana Ratynskaia, professor i plasmafysik, en inblick i utvecklingen av den internationella forskningsreaktorn ITER. Reaktorn är ett försök att återskapa några av solens kärnreaktioner på jorden. För att lyckas krävs metoder för att modellera reaktorn digitalt, varav flera utvecklas vid KTH.

Efter henne följde Stefano Markidis, professor i datavetenskap, som specialiserat sig på högpresterande datorsystem, som superdatorer och kvantdatorer. I ett forskningscentrum vid KTH utvecklas metoder för att modellera fusionsreaktorer, särskilt sådana som ITER där plasman i reaktorn hålls på plats med magnetfält. Vägen dit går genom en fördjupad förståelse av fysiken bakom reaktionerna och nya sätt att få modellerna att fungera på några av världens kraftigaste superdatorer. Dessutom berättade Markidis om projekt för att bättre simulera vädret i rymden, som har en direkt påverkan på kommunikationen på jorden.

Under en avslutande kommentar från panelen påpekade flera av deltagarna att teknik som utvecklas för användning i rymden också har en stark impact i samhället. Istället för att tänka på rymden som något fjärran bör vi inse hur vi alla är en del av den.

AI for Scientific Discovery and Engineering and Society from 6G to Generative AI

Efter paus för gruppfotografering och tillfälle till nätverkande och mingel bland deltagarna tog nästa panel plats på scenen under temat: AI for Scientific Discovery and Engineering and Society from 6G to Generative AI.

Panelen inleddes av Alexandre Proutiere, professor i elektroteknik och föreståndare för KTH Center for AI. Det strategiska forskningsinitiativet samlar AI-forskare från hela KTH för ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som ska leda till nästa generations AI-metoder och tillämpningar. Vitt skilda områden, som matematik, datavetenskap, robotteknik, och reglerteknik, samlas för att stärka AI-utvecklingen men även bidra till nya genombrott inom fysik, matematik, naturvetenskap och livsvetenskap.

KTH Center for AI bildades i början av 2025 och utvecklas till att bli en nod i partnerskap och nätverk som sträcker sig över Europa.

Efter Proutiere tog Cicek Cavdar, nyligen utsedd till professor i kommunikationssystem, vid för att dela utvecklingen av nästa kommunikationsnätverk 6G. Vid det nya multidisciplinära forskningscentrumet MRC – 6G Satellite Communication, 6GSAT, utvecklas sätt att nyttja befintliga satelliter som en del av nästa generations mobila nätverk. Målet är att kunna täcka även de mest avlägsna delarna av världen. Vägen dit går via utvecklingen av mer energieffektiva system samt nya AI-algoritmer för morgondagens kommunikationsmetoder.

Nästa paneldeltagare var Paris Carbone, KTH-forskare och lärare i datasystem som också nyligen utsågs till årets lärare vid KTH. Han berättade om arbetet inom distribuerade system och förhoppningen att AI ska kunna användas för att automatisera systemen via nya ramverk. Han nämnde även dagens snabba utveckling av AI-agenter för att samla och presentera information på sätt som kan komma att helt ersätta dagens internetsökningar.

Carbone följdes av Thomas Winkler, forskare inom mikro- och nanosystem. Han gav en inblick i utvecklingen av forskningsinitiativet IMPreT där världsledande expertis vid KTH utvecklar avancerade mänskliga in vitro-modeller, som till exempel organoider och organ-on-chip. Målet är att stärka utvecklingen av läkemedel och precisionsmedicin, i första hand inom cancer, genom att skapa ett nytt forskningsnav i Sverige. AI har en central roll för att hantera de enorma datamängder som genereras och för att bidra i designen av bland annat cellmiljöer och flödeskamrar. AI används dessutom både som ett verktyg och som en slags utvecklingspartner av nya biotekniska plattformar.

Därefter gav Hedvig Kjellström, professor i datalogi, en presentation av forskningsinitiativet GAME med fokus på att bredda användningen av generativ AI. GAME samlar forskning som spänner från modellering av turbulenta flöden till simulering av kemiska och biologiska processer. En viktig del är att stärka det nationella samarbetet för att kunna utnyttja landets högpresterande datorresurser för att driva utvecklingen framåt. Initiativet har nära kopplingar till KTH Center for AI med målet är att bygga en gemensam plattform där olika forskningsgrenar kan dra nytta av varandras framsteg.

Cyber Security and Privacy and Safety Critical Systems

Den sista panelen under årets Research & Impact Day hade rubriken Cyber Security and Privacy and Safety Critical Systems. Även förra året låg delar av fokus på cybersäkerhet med en presentation av Cybercampus Sweden som ett nationellt initiativ för att stärka Sveriges cyberförsvar.

Mathias Ekstedt, professor i industriella informations- och styrsystem, gav en översikt av all den forskning inom cybersäkerhet som bedrivs vid KTH. Ett centralt initiativ i forskningen är CDIS, Center for Cyber Defense and Information Security som drivs tillsammans med Försvarsmakten. Dessutom ger KTH en mycket uppskattad sommarskola i cybersäkerhet sedan cirka tio år tillbaka.

Den tekniska forskningen omfamnar allt från datasäkerhet, programvarusäkerhet och kryptografi till säkerhet i hårdvara, kommunikationsnätverk och stora IT-system. Samtidigt betonade han att ämnet inte bara handlar om teknik, även innefattar mänskliga, organisatoriska och samhälleliga aspekter.

Ekstedt gav även en inblick i sin egen forskning kring hur “attacksimuleringar” hjälper organisationer att hantera och stärka sin cybersäkerhet.

Efter honom följde Cyrille Artho, lärare i teoretisk datalogi, som berättade om forskningen för att öka tillförlitligheten i komplex programvara. Dagens mjukvara består av hundratals miljoner rader kod och är därför omöjlig att kontrollera manuellt. Men genom att skapa nya former av kontroller ska det bli möjligt att skapa bättre garantier för att systemen beter sig som förväntat. Kontrollerna ska även vara synliga och verifierbara för användare, till exempel vid hantering av känslig data i hälsoappar eller vid banktransaktioner.

Artho betonade behovet av ett globalt samarbete under utvecklingen, särskilt med tillväxtländer, för att säkerställa en säkrare digital framtid för alla.

Sedan följde Tobias Oechtering, professor inom kommunikationsteori med inriktning mot samarbetande kommunikation, som lyfte personlig integritet som en av de största utmaningarna i ett datadrivet samhälle. I dag delar vi våra data utan att förstå de långsiktiga konsekvenserna, menade Oechtering. Visserligen ger GDPR ett starkt skydd men lagstiftningen bromsar även innovation. Nya tekniska och teoretiska lösningar kan ge bättre alternativ än dagens regler och standarder. Allt med målet att skapa modeller som både skyddar individens data och möjliggör teknisk utveckling.

Sist ut av dagens paneldeltagare var Henrik Sandberg, professor i reglerteknik med inriktning mot storskaliga reglersystem. Han gav en inblick i forskning som ska stärka till exempel drönares försvar mot cyberattacker. Extremt tidskritiska system kräver nya sätt att hantera cybersäkerheten, bland annat genom att använda AI. Forskarna vid KTH använder bland annat testbäddar för att simulera attacker genom att manipulera positionsdata eller skapa tidsförskjutningar. Målet är att utveckla metoder som kan säkra framtidens autonoma system mot riktade cyberhot.

Efter panelpresentationerna tog Sten Ternström, professor i musikakustik, scenen för en lustfylld och underhållande presentation av området Tal, musik och hörsel. Med hjälp av inspelande ljud men framförallt sin egen röst gav han nya insikter i vilka möjligheter som ryms i det som kallas röstens akustik.

EECS Research & Impact Day avslutades med en prisutdelning till bästa poster under dagen. Vinnaren var Parag Khanna vars poster bar titeln "Adapting robotic explanations for robotic failures in human-robot collaboration”. I juryn som delade ut priset fanns Olle Bälter, Saikat Chatterjee och Jörg Conradt.

Här hittar du hela programmet för EECS Research & Impact Day tillsammans med samtliga presentationer.