Ekonomiforskare: Investera mer i klimatet

– Jag skulle vilja se ett helhetsperspektiv där vi frågar oss vad som är vettigast att göra. Nästkommande generationer kan gynnas mer av om vi investerar idag för en hållbar utveckling än om vi sparar för framtiden. Under en tio-årsperiod kan vi behöva ha modet att acceptera ett underskott i finanserna, säger Cecilia Hermansson , en av klimatpolitiska rådets åtta forskare.

Det tvärvetenskapliga expertorganet har som uppgift att granska om regeringens politik är förenlig med klimatmålen och verkligen leder till att Sverige år 2045 inte längre bidrar till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Det kallas nettonoll-utsläpp. I sin senaste rapport konstaterade rådet att regeringens politik inte räcker till.

– Det finns utrymme för att göra en hel del mer. Just nu håller Sverige på och bygger upp en utsläppskuld – vi släpar efter när det gäller den nödvändiga takten i utsläppsminskningen.

Inför nästa rapport som släpps i mars nästa år är ett fokus frågan om vilka styrmedel och investeringar som behövs för att nå målen.

Skarpare politik

Den ekonomiska politiken är viktig och Cecilia Hermansson hoppas att statsbudgeten kan bli ett effektivare verktyg i klimatomställningen.

Hon vill ha en översyn av de regler som styr statsbudgetens utformning, det finanspolitiska ramverket. Bestämmelserna om hur stor statsskulden får vara och att statens finanser ska ge ett visst överskott kan behöva ändras för att ge möjlighet till större klimatinvesteringar under en tid, anser hon.

Hon pekar ut politiskt mod som en nyckel för att Sverige ska nå klimatmålen.

– Ofta kan det finnas målkonflikter i avgörande frågor. Dem kan man inte ducka för som politiker om vi ska komma framåt i klimatfrågan. Därför är det viktigt att inte låta frågor om till exempel skogsbruk eller bränslen vara olösta, utan något som man måste ta hand om, och ta tag i så snart som möjligt, säger Cecilia Hermansson.

I takt med att larmrapporterna om planetens tillstånd ökar undrar alltfler varför inte klimatkrisen möts av skarpare klimatpolitik. Hermansson anser att regeringen borde bli tydligare kring vilka åtgärder som behöver vidtas för att få omställningen att fungera. Inom näringslivet efterfrågar man regleringar för att företagen ska kunna möta samma konkurrensvillkor, poängterar hon.

– Jag tror också att det är viktigt att man är öppen med de klimatkonsekvenser som följer på de budgetförslag som läggs fram.

Fler laddstolpar

Frågan om biodrivmedel ligger högt på klimatrådets agenda. Cecilia Hermansson tycker att det finns för stor tilltro till den så kallade reduktionsplikten i persontrafiken, bestämmelserna om att bensin och diesel måste innehålla en viss andel biobränsle. Ett problem är att även andra sektorer, exempelvis godstrafik och industri, behöver använda bioenergin.

– Det finns en risk för att alltför många aktörer kommer att konkurrera om biobränslet, och då blir efterfrågan större än tillgången. 

I stället vill hon se en snabbare omställning till elektrifiering. Utbyggnaden av laddstolpar för elfordon längs landets vägar och i städer behöver komma igång snabbare än planerat, menar hon.

Inför FN:s kommande klimatkonferens, COP26 i Glasgow i början av november, har hon en rad önskemål i frågor som utsläppsrätter, flygtransporter och konkreta handlingsplaner.

– Det viktigaste är att målen ses över och att de kombineras med åtgärder som gör att vi når målen. Men man får inte ha för stora förväntningar. Samtidigt är det superviktigt att det är nu politikerna visar handlingskraft.

Text: Christer Gummeson