Fysikundervisning – med drivkraft att vara annorlunda

Publicerad 2015-08-06

Kan man påverka elevers intresse för naturvetenskap genom nya sätt att tänka kring de naturvetenskapliga ämnena? Vad har naturvetare för uppfattning om det övergripande syftet med undervisning och vad som är centrala ämneskunskaper för lärare i skolan? Vad har lärarutbildare för syn på sina ämnesdiscipliner och hur manifesteras den i lärarutbildningen? Projektmålet i detta projekt finansierat av Vetenskapsrådet är att synliggöra föreställningar om naturvetenskapliga ämnen och de kulturer som förs vidare via lärarutbildningen till skolämnena. Forskare på KTH är Susanne Engström och Per Norström, båda lektorer och verksamma vid Lärande i STEM på KTH.

I korthet

Forskningsområde: Utbildningsvetenskap: Fysikdidaktik

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

Projektperiod: 4 år, startade hösten 2015

Projektdeltagare:

  • Susanne Engström , KTH Lärande
  • Per Norström , KTH Lärande
  • Kristina Andersson (project manager)
  • Anna Danielsson
  • Anita Hussénius
  • Maja Elmgren
  • Annica Gullberg
  • Marta Blomqvist

Om projektet

Projektet utgör en del av det större projektet Lärarutbildares naturvetenskap under lupp - en studie av gränslandet mellan ämnesdiscipliner och skolämnen.

På många lärosäten i Sverige läser lärarstudenter naturvetenskap på de naturvetenskapliga institutionerna, vilket betyder att lärarutbildarna i dessa fall är naturvetare och ofta forskare inom sina ämnen. Dessa naturvetares uppfattning om det övergripande syftet med undervisning och vad som är centrala ämneskunskaper för lärare i skolan, är något som inte i någon nämnvärd utsträckning har studerats. Vårt föreslagna forskningsprojekt vill bidra med sådan kunskap.

Projektsyfte

Projektet syftar till att belysa lärarutbildares syn på sina ämnesdiscipliner och hur denna syn manifesteras i lärarutbildningen. Målet är att synliggöra föreställningar om naturvetenskapliga ämnen och dess kulturer som förs vidare via lärarutbildningen till skolämnena. Hur framställer biologer, fysiker och kemister sina respektive akademiska discipliner i tal och handling beroende på sammanhang? Vilka föreställningar om ämnet och dess praktiker förmedlas i mötet med studenter?

Genom projektet kan en ökad förståelse erhållas för hur den inomvetenskapliga synen på kunskap, ämnesinnehåll och praktik förmedlas när biologer, fysiker och kemister deltar i lärarutbildning. En mer visionär betydelsen av projektet är att det kan bidra med nya sätt att tänka kring de naturvetenskapliga ämnena, något som på längre sikt också kan påverka elevers intresse för naturvetenskap.

Metod

I det 4-åriga projektet kommer data att samlas via tre metoder; observation, tvärdisciplinära fokusgruppsamtal samt individuella intervjuer. Lärarutbildare i ämnena biologi, fysik och kemi som undervisar både på lärarprogrammets ämneskurser och på ämneskurser för andra målgrupper av studenter (t.ex. naturvetenskapliga kandidatprogram och/eller ingenjörsprogram) kommer att observeras.

Observationerna följs upp med tvärdisciplinära fokusgruppssamtal, där varje grupp är sammansatt av biologer, fysiker och kemister. Dessa två metoder kompletteras med individuella intervjuer för att öka validiteten och undersöka resultatens generaliserbarhet.

Aktiviteter

2016 och 2017 ägnas åt observation, "skuggning" och intervjuer. Skrivandet påbörjas under 2017.

Projektet presenterades på ett flertal konferenser under 2016, bl.a. ECER  och FND nov 2016. Under 2017 presenteras ett abstract på ESERA -konferensen i Dublin.

Läs om Vetenskapsrådets genusforskningsprojekt

Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Institutionen för lärande
Senast ändrad: 2015-08-06