Forskning och innovationer från KTH som har gjort avtryck i samhället

2000-tal

År 2003 startades forskningsprogrammet The Human Protein Atlas (HPA) på KTH. Elva år senare, år 2014 har forskarna under ledning av professor Mathias Uhlén kartlagt kroppens 20 000 minsta byggstenar. The Human Protein Atlas är världens största databas i sitt slag. Kunskaperna om hur proteinerna uttrycks i normal vävnad och i olika cancertyper används till att förstå människans biologi och sjukdomar och på så vis förbättra behandling av patienter. Projektet utförs bland annat på AlbaNova och SciLifeLab, KTH, Uppsala Universitet, Rudbecklaboratoriet och Lab Surgpath i Mumbai, Indien.

1990-tal

Ny teknik för mammografi har växt fram ur ett nära samarbete mellan sjukvården och KTH. Idén till Microdose mammography kom till i slutet av 1990-talet. Tack vare forskningen vid KTH under ledning av Mats Danielsson ger tekniken nu bättre bilder och undersökningen genomförs till en betydligt lägre stråldos än tidigare.

1980-tal

Nu läggs grunden för dagens mobiltelefoni och trådlösa teknik. Universitets- och industriforskning samordnas via Digitala Mobilradiogruppen. Den leds av mobilpionjärer som Sven-Olov Öhrvik och Östen Mäkitalo. De anser att det behövs en professur i radiosystemteknik på KTH och skramlar ihop en industridonation på fem miljoner kronor. En av forskarna, Jens Zander, bygger från grunden upp vad som idag är den starkaste svenska forskargruppen inom radiosystemteknik. Det är också nu som KTH etablerar sig i Kista.

1970-tal

Sedan energikriserna på 1970- och 1980-talet har värmepumpar stått i fokus för forskningen inom kyl- och värmeteknik på KTH. Arbetet sker i mycket nära samarbete med industrin. Vi är ett av få universitet i världen med professurer i ämnet. Sedan knappt tio år tillbaka leder KTH på uppdrag av Energimyndigheten de statliga forskningsprogrammen om kyl- och värmeteknik.

År 1970

KTH-professorn Hannes Alfvén tilldelades år 1970 ena halvan av Nobelpriset i fysik. Han tilldelades priset för ”grundläggande bidrag och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika delar av plasmafysiken.” Mest känd av Alfvéns upptäckter är de vågor som idag kallas just Alfvénvågor. Han gjorde denna upptäckt genom att kombinera två etablerade områden av fysiken – hydrodynamiken och elektromagnetismen. Därmed öppnades ett helt nytt område, magnetohydrodynamiken, som kommit att få utomordentlig betydelse inom plasmafysiken.

År 1954 - 1970

På femtiotalet sågs kärnenergi som den framtida energikällan. Under centrala Stockholm, cirka 30 meter ner i berget under nuvarande Q-Husen på KTH-campus, byggdes Sveriges första kärnreaktor, R1. Reaktorn var den första självunderhållande kärnreaktionen i Sverige och kördes från 1954-1970. Idag används KTH Reaktorhallen  som scen för opera, dans och teater.

År 1954

Från Klocktornet på KTH utgick Sveriges första officiella tv-sändning 1954. Den svartvita bilden kunde bara ses av en liten grupp tittare i Uppsala. Under ledning av Hans Werthén sändes programmet ”TV från Teknis”. Sändningen ägde rum i en trång provisorisk studio på KTH med en enda kamera. Fotot visar en tidig försökssändning till Riksdagen 1952.

1920-tal

När Carl Munters och Baltzar von Platen var färdiga med sitt examensarbete som resulterade i den första kylapparaten utan rörliga delar, lyckades de tack vare ett tidigt samarbete med Electrolux kommersialisera sin uppfinning. Electrolux, kunde snabbt nå ut på världsmarknaden med det nya helt explosionssäkra kylskåpet. KTH och Electrolux har än idag ett nära samarbete.