KTH:s historia

KTH har en intressant historia med forskning och innovationer som förändrat samhället. Här är några exempel.

2010-tal

KTH-forskaren Jonas Strandberg är medlem i ATLAS-experimentet och har varit delaktig i de datanalyser som ledde fram till upptäckten av Higgspartikeln vid CERN-laboratoriet. Upptäckten bekräftar den teori för hur partiklar får sin massa som gav François Englert och Peter Higgs Nobelpris i fysik 2013.

2000-talet

KTH professorn Christina Moberg har utvecklat en metod inom asymmetrisk katalys som innebär att man slipper problemet med spegelbilder vid exempelvis läkemedelstillverkning. Vid kemisk syntes finns nämligen ett övergripande problem med att de tillverkade molekylerna kan uppstå i två versioner, två spegelbilder. Vid tillverkning av läkemedel är det dock inte helt ovanligt att spegelbilden av en verksam läkemedelssubstans är giftig. Det är således av största vikt att fel form av molekylen inte förekommer i läkemedlet. Ett sorgligt exempel är det läkemedel som orsakade neurosedynskadan på 1960-talet.

2003-tal

År 2003 startades forskningsprogrammet The Human Protein Atlas (HPA) på KTH. Elva år snare, 2014 har forskarna under ledning av professor Mathias Uhlén kartlagt kroppens 20 000 minsta byggstenar. The Human Protein Atlas  är världens största databas i sitt slag. Kunskaperna om hur proteinerna uttrycks i normal vävnad och i olika cancertyper används till att förstå människans biologi och sjukdomar och på så vis förbättra behandling av patienter. Projektet utförs bland annat på AlbaNova och SciLifeLab, KTH, Uppsala Universitet, Rudbecklaboratoriet och Lab Surgpath i Mumbai, Indien.   www.proteinatlas.org

1990-tal

Ny teknik för mammografi har växt fram ur ett nära samarbete mellan sjukvården och KTH. Idén till Microdose mammography kom till i slutet av 1990-talet.  Tack vare forskningen vid KTH under ledning av Mats Danielsson ger tekniken nu bättre bilder och undersökningen genomförs till en betydligt lägre stråldos än tidigare.

1980-tal

Nu läggs grunden för dagens mobiltelefoni och trådlösa teknik. Universitets- och industriforskning samordnas via Digitala Mobilradiogruppen. Den leds av mobilpionjärer som Sven-Olov Öhrvik och Östen Mäkitalo. De anser att det behövs en professur i radiosystemteknik på KTH och skramlar ihop en industridonation på fem miljoner kronor. En av forskarna, Jens Zander, bygger från grunden upp vad som idag är den starkaste svenska forskargruppen inom radiosystemteknik. Det är också nu som KTH etablerar sig i Kista.

1970-tal

Sedan energikriserna på 1970- och 1980-talet har värmepumpar stått i fokus för forskningen inom kyl- och värmeteknik på KTH. Arbetet sker i mycket nära samarbete med industrin. Vi är ett av få universitet i världen med professurer i ämnet. Sedan knappt tio år tillbaka leder KTH på uppdrag av Energimyndigheten de statliga forskningsprogrammen om kyl- och värmeteknik.

År 1970

KTH-professorn Hannes Alfvén tilldelades år 1970 ena halvan av Nobelpriset i fysik. Han tilldelades priset för ”grundläggande bidrag och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika delar av plasmafysiken.” Mest känd av Alfvéns upptäckter är de vågor som idag kallas just Alfvénvågor. Han gjorde denna upptäckt genom att kombinera två etablerade områden av fysiken – hydrodynamiken och elektromagnetismen. Därmed öppnades ett helt nytt område, magnetohydrodynamiken, som kommit att få utomordentlig betydelse inom plasmafysiken.

År 1954 - 1970

På femtiotalet sågs kärnenergi som den framtida energikällan. Under centrala Stockholm, cirka 30 meter ner i berget under nuvarande Q-Husen på KTH-campus, byggdes Sveriges första kärnreaktor, R1. Reaktorn var den första självunderhållande kärnreaktionen i Sverige och kördes från 1954-1970. Idag används den före detta reaktorhallen som scen för opera, dans och teater.

År 1954

Från Klocktornet på KTH utgick Sveriges första officiella tv-sändning 1954. Den svartvita bilden kunde bara ses av en liten grupp tittare i Uppsala. Under ledning av Hans Werthén sändes programmet ”TV från Teknis”. Sändningen ägde rum i en trång provisorisk studio på KTH med en enda kamera. Fotot visar en tidig försökssändning till Riksdagen 1952.

1920-tal

När Carl Munters och Baltzar von Platen var färdiga med sitt examensarbete som resulterade i den första kylapparaten utan rörliga delar, lyckades de tack vare ett tidigt samarbete med Electrolux kommersialisera sin uppfinning. Electrolux, kunde snabbt nå ut på världsmarknaden med det nya helt explosionssäkra kylskåpet. KTH och Electrolux har än idag ett nära samarbete.

1917

KTH flyttar in på nuvarande campusområdet. Den 19 oktober firades de nya byggnaderna med pompa och ståt.
 

År 1877

Vi får namnet Kungliga Tekniska högskolan 1877. Så småningom började forskningsverksamhet bedrivas. Samtidigt ställs krav på studenterna om examensarbete för att säkerställa den akademiska utbildningsnivån.

År 1827

Teknologiska institutet i Stockholm startar år 1827. Det är vårt ursprung och dåtidens centrum för yrkesinriktade teknikstudier. Utbildningen som bedrevs här syftade till att vara "populär och praktisk". Industrialiseringen var på stark frammarsch och krav ställdes på en skola som kunde tillgodose det framväxande behovet av ingenjörer.

Innehållsansvarig:Sara Öhman
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2018-04-27