Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Hedersdoktor samverkar för fossilfri framtid

Porträtt på Anders Brolin med tallskog i bakgrunden.
Anders Brolin, erfaren forskningsledare inom massa-, pappers- och förpackningsmaterialområdet på Stora Enso är en av två hedersdoktorer 2022 vid KTH. (Foto: Privat)
Publicerad 2022-11-10

Anders Brolin, mångårig ledare inom skogsindustriell forskning, har spelat en viktig roll i utvecklingen av KTH:s massa- och pappersforskning. Under senare år har samverkan för cirkulär bioekonomi stått i fokus.
– Att bruka skogen varsamt i samklang med biologisk mångfald är nyckeln till hållbar utveckling, säger han, nybliven hedersdoktor vid KTH.

Att få ta emot utmärkelsen som delas ut vid promotionen 18 november är en stor ära och samtidigt lite överrumplande, säger han.

– Jag är tacksam att få ha arbetat under många år i miljöer där jag har kunnat bidra till samverkan mellan akademi, institut och industri samtidigt som jag fått fortsätta mitt eget lärande.

Anders Brolin tog sin civilingenjörsexamen i slutet av 1980-talet och fortsatte sedan att arbeta som forskningsingenjör vid KTH under fem år.

Tiden på KTH var lärorik. Kunskaperna från utbildningen, särskilt de processtekniska har varit mycket nyttiga när han ställts inför olika typer av utmaningar, framhåller Anders Brolin och nämner professorerna Nils Hartler och Josef Gierer som förebilder.

– Närheten till industrin i forsknings- och utbildningsklustret vid de dåvarande skogsindustrinära institutionerna som dessutom samverkade mycket med Svenska Träforskningsinstitutet var väldigt tilltalande för mig. Det var en fantastiskt öppen och inspirerande miljö för en ung student att komma till, säger han.

Bygga samförstånd

Efter KTH blev han rekryterad till dåvarande Stora, numera Stora Enso, ett bolag han varit trogen under alla år. Han lockades av att kunna få arbeta med råvaruhantering och fiberegenskaper, ämnen som han hade forskat om inom olika samarbetsprojekt med skogsindustrin.

Därefter följde en karriär då han bland annat fick ansvaret att bygga upp ett kompetensområde kring fiber- och pappersfysik och att som forskningschef leda Stora Ensos förpackningsrelaterade forskning. Så småningom började han utveckla ett innovationsledningssystem och ansvarade för framväxten av starkare relationer med externa forsknings- och innovationspartners, vilket är en av hans huvuduppgifter i dag.

Vad är du mest stolt över?
– Det som återkommande har gett mig stor tillfredsställelse är ögonblicken när vi i en grupp nått samförstånd, och där jag känner att jag på något sätt har kunnat bidra – att få människor att gå åt samma håll!

Vilken är den hetaste forsknings- och utvecklingsfrågan på ditt bord just nu?
– Det är samma heta forskningstema som vi alltid stått inför – resurseffektiv förädling av skogen.

Driva omställning

Anders Brolin understryker att det är mer aktuellt än någonsin att säkerställa att skogen som avverkas räcker till för att kunna producera högkvalitativa material och produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ. Tanken är att på så sätt se till att det biogena kolet finns kvar i kretsloppet och binds in i träbaserade produkter under så lång tid som möjligt.

Hur kan ditt område ta nästa steg i tider av klimatförändringar och annan miljöpåverkan?
– Jag övertygad att vi som företag och som bransch har goda förutsättningar att driva omställning. Allt bygger på den förnybara råvaran – skogen – som vi vidareförädlar till klimatsmarta produkter. För oss inom Stora Enso är inte hållbarhet en bra affär; det är själva affären.

Stora Ensos samarbeten med KTH är både breda, djupa och frekventa, framhåller Anders Brolin. Sedan fem år tillbaka finns ett partnerskapsavtal. Samverkan inom plattformen TreeSearch är mycket värdefull liksom dem inom flera centrumbildningar, bland annat Wallenberg Wood Science Centre (WWSC), poängterar han.

– KTH, med en framstående skogsindustriell profil, är utan tvivel en viktig partner, inte minst som rekryteringsbas, men också i den långsiktiga, forskningsbaserade kunskapsuppbyggnaden, vilket är viktigare än någonsin.

Text: Christer Gummeson

Hedersdoktorer vid KTH 2022

Porträtt av Suzana G Fries.
Suzana G Fries.

Hedersdoktorer utses vid KTH för att hedra individer som gjort betydelsefulla insatser for samhället och främjat verksamheten vid lärosätet. Fakultetsrådet har ansvar för att utse hedersdoktorer. De promoveras vid doktorspromotionen i Konserthuset Stockholm 18 november.

I år utses även Suzana G. Fries, professor emerita vid Ruhr-Universität-Bochum, som gjort stora insatser inom termodynamikens område, till hedersdoktor. I KTH:s motivering framhålls särskilt hennes arbete för att stärka internationell samverkan mellan forskare. Ett banbrytande arbete som banat vägen för digitaliseringen av materialvetenskap.

När Suzana G. Fries fick beskedet om utmärkelsen kunde hon inte tro att det var sant, berättar hon och säger att hon svävade på moln hela den dagen. Hennes samarbete med KTH går tillbaka till början av 1990-talet och involverar många forskare.

Fries forskningsfält, Calphad-metoden, som är beräkningar av fasdiagram, har odlats fram i samverkan med forskare från bland annat KTH, Tyskland och Brasilien. Att samarbeta mellan lärosäten och över nationsgränser har berikat hennes forskarvardag:

– Jag älskar denna interaktion med människor med olika bakgrund, kultur och expertisområden. Vi utbyter idéer, har diskussioner med studenter och om projekt, det är en mycket trevlig samarbetsform.

Ett av de områden som Fries haft en ledande roll inom är utvecklingen av material för industrin, exempelvis olika metallegeringar, termoelektriska material och supraledare. Utvecklingen tar aldrig slut, poängterar Fries. Det handlar bland annat nya tillverkningsmetoder och att optimera material genom AI, artificiell intelligens.