Så stärkte IRIS forskningen på ITM

Forskningssatsningen IRIS på ITM resulterade i gränsöverskridande samarbeten och över 168 miljoner i extern finansiering. I dagarna kommer en slutrapport som visar vad satsningen gav.
IRIS (Research Initiative on Sustainable Industry and Society) startade 2019 som ett forskningsinitiativ med målsättningen att bland annat skapa starka forskningsmiljöer inom ITM och att stimulera nya samarbeten inom och utanför skolan.
– Syftet med projektet var att bidra till hållbar utveckling genom avancerad forskning, utbildning och innovation. Nu när slutrapporten är klar kan vi se att projektet var enormt framgångsrikt inom alla områden, säger Anna Jerbrant, projektledare för IRIS.
– Vi är nu världsledande i vissa områden, konstaterar Martin Grimheden, prefekt på institutionen för maskinkonstruktion och biträdande projektledare.
IRIS genererade 168,6 miljoner i ny finansiering till ITM, fler än 155 publicerade artiklar, och en uppsjö av interna och externa samarbeten. Forskningen bedrevs inom fyra nyckelområden:
- Industriell transformation genom hållbar digitalisering
- Integrerad mekanik, komponenter, och materialdesign inklusive additiv tillverkning
- Hållbara energisystem, teknologi och affärsperspektiv
- Innovationsledning, ekosystem och entreprenörskap
ITM-skolan starkare
Saman Nimali Gunasekara var samordnare för område 3. Hon menar att IRIS har gjort ITM-skolan starkare:
– IRIS lade grunden för starka och robusta samarbeten inom forskning och undervisning över hela ITM och har öppnat upp många dörrar för tvärinstitutionella samarbeten.
Förutom den stora mängden gemensam finansiering, artiklar, presentationer som projektet har genererat lyfter hon fram utbildningssamarbeten:
– Ett exempel är doktorandkursen om hållbar energiomvandling (FME3550) som kommer ur ett samarbete mellan INDEK och EGI, som nu fortsätter efter IRIS.
Se bortom gränserna
Antonio Maffei, samordnare för område 1, framhåller också att IRIS var en helt unik satsning för KTH:
– Det som betydde mest var att projektet faktiskt fick forskare från väldigt olika bakgrunder att börja prata med varandra och att starta samarbeten. Ofta arbetar vi i våra egna ”silos”, men IRIS gav oss möjlighet och incitament att se bortom gränserna mellan ämnen och institutioner, säger Antonio.
Han berättar vidare att en konkret framgång för område 1 var att man där kunde samla forskare inom digitalisering, hållbarhet, produktion och management kring gemensamma frågor.
– Det ledde inte bara till nya projektansökningar och publikationer, utan också till nya relationer som nu fortsätter i andra satsningar.
En utmaning i projektet var att hitta ett gemensamt språk mellan så olika discipliner:
– Men just därför var IRIS så värdefullt, säger Antonio Maffei. Det gav oss tid och utrymme att skapa förståelse för varandras perspektiv, och det är något jag hoppas ITM kan bygga vidare på.
Ringar på vattnet
Jennie Björk var samordnare för område 4, och hon konstaterar att IRIS kommer ge ringar på vattnet länge:
– IRIS har möjliggjort att vi lyckats arbeta över interna gränser. Det har gjort att vi kunnat kombinera olika perspektiv och skapa något som är större än summan av delarna. Förmågan att mötas i komplexa frågor är en av IRIS-projektets viktigaste framgångar och har öppnat för att utveckla och utforska nya forskningsområden tillsammans. Det har gjort oss bättre förberedda att beforska komplexa samhällsutmaningar tillsammans.
Hon fortsätter:
– Även med kollegor vi kanske inte kommer att forska aktivt med har vi kunnat dela erfarenheter och bolla idéer om hur man i en akademisk organisation som KTH kan arbeta på nya sätt och vilka hinder och möjliggörare som finns för detta.
I termer av extern finansiering var område 2 allra mest framgångsrikt, vilket möjliggjorde några viktiga investeringar i infrastruktur, bland annat en EBM (Electron-Beam Melting) printer.