Forskare: Metallutvinning i Östersjön olämpligt
När behovet av olika metaller som kisel och kobolt ökar, stegras också behovet av att utvinna dessa på olika sätt. En metod är att "dammsuga havsbotten". Ny forskning från KTH visar att metallutvinning i Östersjön är en dålig idé ur ett hållbarhetsperspektiv.
Upptäckten av metalltillgångar i havet har gett upphov till gruvdriftsanspråk på havsbottnar runt om i världen. Tidigare i år beviljade till exempel myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) tillstånd för företag att göra undersökningar i Östersjön, på ett större område än tidigare.
Enorma slamplymer
En ny studie gjord av forskare vid KTH visar dock att metallutvinning kan få negativa konsekvenser för havsmiljön, såsom förstörelse av naturliga landformer under havsytan och den fauna som är beroende av dem, samt produktion av enorma slamplymer som stör växter och djurliv i havet.
– Stora havsbottenområden i Östersjön, till exempel runt Gotlandsbassängerna, är kraftigt förorenade av kadmium, kvicksilver och bly. Gruvdrift kommer att skapa mycket stora sedimentmoln som kan färdas flera hundra kilometer och nå olika strandlinjerna och de övre vattenskikten på en tidsskala som sträcker sig från några veckor till år, säger Bijan Dargahi, docent och gästforskare på KTH och den som ansvarat för forskningsarbetet.
Förorena fisk och marint liv
Forskningsarbetet, som resulterat i den vetenskapliga artikeln "Environmental impacts of shallow water mining in the Baltic Sea" i tidskriften Frontiers, visar att spridningen av partiklar kan förstöra livsmiljöer och därigenom förorena fisk och annat marint liv.
Enligt Bijan Dargahi får gruvdrift och metallutvinning på havsbotten mycket stor uppmärksamhet just nu inom forskning och industri på internationell nivå. Inte minst på grund av dess negativa effekter på havets ekologi och dess livsmiljöer. Problemet är emellertid mer allvarligt i Östersjön än i andra vatten på grund av innanhavets allt sämre hälsa.
– Det är alarmerande att företag som vill utvinna metaller förespråkar gruvdrift på havsbotten som en lösning på det allvarliga problemet med syrebristen där. Detta utan att vetenskapligt underbygga påståenden som görs. Det väcker också frågan om hur tillstånd för gruvdrift ges till företag.
Bijan Dargahi tillägger att forskarnas studie är unik, den första i sitt slag, och bygger på avancerad modellering.
Text: Peter Ardell ( p3t3r@kth.se )
För mer information, kontakta Bijan Dargahi på bijan@kth.se.
Fotnot: Artikeln har 2023-11-28 uppdaterats med att Bijan är gästforskare på KTH.