Hon vill bredda synen på hållbarhet
I Tove Malmqvists undervisning står klimatfrågan i fokus. Hur kan vi bygga ett samhälle utan onödig belastning på miljön?
– Det finns stor potential för minskade utsläpp och vi behöver mycket utbildat folk därute som förstår sig på hur vi kan uppnå det, säger hon.
Ända sedan hon kom till KTH som doktorand har hållbart byggande varit i centrum för Tove Malmqvist , både som lärare och forskare. I masterkursen Bebyggelsens miljöpåverkan, som hon designat och drivit i över ett decennium, vill hon förmedla ett helhetsperspektiv.
– Vad som är rätt miljötänk i ett byggprojekt, kan vara fel i ett annat. Allt beror på kontexten. Om det exempelvis handlar om renovering eller nybyggnation och beroende på var i världen vi befinner oss, säger hon snabbt och säkert.
Samtidigt är hon ganska sökande i sina svar under intervjun. Bra fråga, säger hon flera gånger innan hon noggrant benar ut sina tankar kring rollen som pedagog. I undervisningen använder hon flera sorters lärande och aktiviteter: lärarföreläsningar, inbjudna branschföreträdare, datorlabb, seminarier och workshops.
– Alla tar emot kunskap på olika sätt. En del studenter tycker det är roligt att räkna i datorlabbar, andra blir inspirerade av gruppdiskussioner eller att läsa på och reflektera inför ett seminarium.
Liknar arbetslivet
För att efterlikna arbetslivet låter hon studenterna jobba i projektgrupper. Många har olika bakgrund och förkunskaper, med skilda inriktningar på sin grundutbildning – ingenjörsprägel eller samhällsvetenskap – och en del med internationell bakgrund.
– Vi blandar studenter med olika kompetenser så att de kan lära av varandra. I yrkeslivet kommer många att arbeta inom projekt med många olika aspekter som ska hanteras och värderas och då kan det vara bra att ha tränat på detta.
Vanliga yrkesroller efter examen är stadsplanerare och som expert på miljöpåverkan kopplat till byggnader, ofta som miljöstrateg och klimatexpert inom bygg-och fastighetssektorn.
Kritiskt tänkande
Att uppmuntra till kritiskt tänkande ser hon som en av sina viktigaste uppgifter.
– Vi möter ju ständigt budskap om att saker är hållbart och positivt för klimatet. Men vad betyder det egentligen och vad borde det betyda? Det handlar om att få med sig verktyg från utbildningen för att kunna nagelfara sådana uttalanden.
Har du några särskilda knep om undervisningen går trögt?
– Jag försöker vara så närvarande som möjligt och följa upp med studenterna så att alla kan hänga med. Ibland använder jag muntlig examination för att kunna sitta ned och resonera och klargöra vissa begrepp. Då kan polletten trilla ned och det ger ju även mig, som lärare, insikt i vad som kan vara svårt att ta till sig.
Som forskare har inriktningen ända sedan disputationen varit att utveckla metoder som kan bedöma byggnaders miljöpåverkan. Att de ska säga något klokt om miljöbelastningen och vägleda branschen. Ibland anlitar hon studenter som i exjobb gör en insats för forskningsprojekt.
Stor klimatpåverkan
Senast gällde det stora mängder data som skulle sorteras och kategoriseras om hur olika material, till exempel fönster, tak, badrumsinteriörer som används vid renoveringar, påverkar klimatutsläpp. Allt mynnade ut i vilken potential för klimatbesparingar som finns.
– De fick testa klimatberäkningar och utveckla sin förståelse för livscykelanalys.
Byggbranschen räknas till de sektorerna med förhållandevis stor klimatpåverkan, främst genom energi- och materialanvändning. Ungefär 20 procent av samhällets klimatpåverkande utsläpp kan kopplas till bebyggelsesektorn, enligt Tove Malmqvist.
– Systemtänket är avgörande för att komma framåt. Att det finns en helhet som håller ihop och att man kan behöva ta hänsyn till att flera miljömål ska nås, säger hon.
Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )