Hon vill göra osynligt arbete synligt
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet som måste till för att en organisation ska fungera, men som är svårt att mäta. Sådant arbete faller lätt utanför ramarna där ”lean”-tänkande och effektiviseringsiver drar fram.
Hösten har varit intensiv för Annika Vänje. Arbetsrummet på Skolan för Teknik och hälsa i Flemingsberg är fyllt av flyttkartonger med arbetsmaterial från hemmakontoret som utrymts inför en förestående flytt. I september startade andra omgången av den nya arbetsmiljöingenjörsutbildning som hon ansvarar för, och samma månad gick också startskottet för ett treårigt forskningsprojekt med Annika Vänje som forskningsledare.
Från AFA Försäkringar har hon fått ett anslag på 3,5 miljoner kronor för att undersöka hur branschspecifika kunskaper kan spridas inom företagshälsovården.
– Utgångspunkten är att den sortens samlade kunskap om arbetsmiljö och arbetsrisker inom en viss bransch, som fanns hos till exempel Bygghälsan, har tunnats ut sedan företagshälsovården avreglerades, förklarar Annika Vänje.
Hon beskriver sitt projekt som ”ganska ’hands-on’. Det bygger på tre olika sätt att förmedla kunskap helt enkelt”, säger hon.
De tre projektmetoderna som ska utveckla och sprida branschkunskaperna är:
- Att bygga upp ett lärande nätverk av arbetsmiljöingenjörer, ergonomer och forskare.
- Att utveckla nätverket i växelverkan med en webbplattform, ett slags wikipedia för arbetsmiljöfrågor, med aktuella rön och forskningsresultat. De anslutna ska också kunna lägga in exempel från sin egen verksamhet, så plattformen blir som ett levande, interaktivt, uppslagsverk.
- Att utveckla utbildningar och kortare kurser riktade till specifika branscher, för ergonomer och arbetsmiljöingenjörer.
Projektet ligger i linje med den utveckling Annika Vänje vill se generellt inom arbetsmiljöforskningen.
– Arbetsmiljöforskningen har varit väldigt probleminriktad. För att komma vidare tror jag det är jätteviktigt att vi börjar arbeta mer förebyggande.
Att forskningen på Avdelningen för ergonomi är så praktiknära är en av anledningarna till att hon trivs så bra, förklarar Annika Vänje.
Inriktningen på teknik och hälsa stämmer också bra med hennes egen bakgrund som friidrottare, en sprinter ”strax under landslagsnivå”.
Annika Vänje är inte ingenjör utan samhällsvetare i botten, men gjorde forskarpraktik och c-uppsats i anslutning till KTH:s avdelning för industriell ekonomi och organisation.
Efter grundutbildningen vid Stockholms universitet blev hon anställd som jämställdhetshandläggare på KTH. Som sådan ansvarade hon för ett mentorprojekt för kvinnliga teknologer, ett projekt som gav hennes forskarintresse en nytändning.
– Det var ovanligt lätt att rekrytera mentorer till det här projektet. Flera mentorer förklarade att det var svårt både att rekrytera och behålla kvinnor i teknikföretag. Det gjorde mig nyfiken på vad det handlade om, varför det var så.
”Man låter folk gå på hälsokontroller och ’mindfulness’-kurser. Men vill man undvika att fler skadas krävs mer långsiktiga förändringar på organisationsnivå”, säger Annika Vänje.
Hennes doktorsavhandling, ”Knäcka koderna - praxis kring kön, industriell organisation och ledarskap” blev det första av flera arbeten som behandlar frågor om genus och jämställdhet i arbetslivet.
I våras publicerades hennes kunskapssammanställning ”Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation”, gjord på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
– Det finns mycket genusforskning som tar upp organisation och ledarskap. Och det finns även mycket forskning om arbetsmiljö och hälsa, men väldigt lite forskning som väver ihop de här två arbetsfälten, konstaterar Annika Vänje.
Här finns en kunskapslucka att fylla menar hon. Hemtjänsten är en av de branscher som företagshälsovårdsprojektet riktas till – hur påverkas arbetet inom hemtjänsten av föreställningar om manligt och kvinnligt?
I hemtjänsten kombineras tungt fysiskt arbete med emotionell belastning, påpekar hon. En belastning som förvärras av effektiviseringar och den sortens ”lean”- tänkande som fokuserar på standardisering och utesluter eller tonar ner den lärande delen av lean.
– Arbetsuppgifter som inte ryms i tidsschemat, och emotionell omsorg som är svår att mäta, riskerar att bli till en sorts osynligt arbete. Ett arbete som inte uppmärksammas och betalas men som är nödvändigt för att få vården att fungera.
Annika Vänje ser förståelsen för hur genustänkandet påverkar hemtjänstarbetet som en viktig kunskap för att kunna hantera den emotionella stressen. Men det handlar också om att lyfta det osynliga arbetet till en synlig nivå, för att visa vilka organisatoriska förändringar som behövs.
– Idag har företagshälsovården blivit väldigt individfokuserad. Man låter folk gå på hälsokontroller och ”mindfulness”-kurser. Det kan hjälpa den aktuella individen, men vill man undvika att fler skadas krävs mer långsiktiga och generella förändringar på organisationsnivå.
Sin egen stresshantering, både den akuta och den förebyggande, sköter hon med hjälp av ett växande antal irländska terriers. Hon ägnar en stor del av sin fritid åt en småskalig hunduppfödning.
– Det är en otroligt skön avkoppling. Man kommer ut i naturen och får ägna tid åt praktiskt arbete efter att ha sysslat med teori hela dagen.
FAKTA
Kärnan i ”lean healthcare” är ett antal principer om att förbättra processer ur patientens synvinkel, och låta medarbetare kontinuerligt förbättra arbetssätten. Källa: Läkartidningen
Annika Vänje
Ålder: 50 år
Yrke: Fil dr, forskare vid Avdelningen för ergonomi, och programansvarig för magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling.
Bor: På Färingsö i Ekerö kommun.
Familj: Sambo och två barn, en dotter som går på KTH och en son som just gått ut gymnasiet.
Fritid: Hundskötsel, långa promenader, fjällvandring och kajakpaddling.
Bonusfakta: Under andra halvan av 1980-talet Stockholmsmästarinna på 400 meter, guldmedalj i stafett vid junior-SM och silver i stafett senior-SM.
Text Ursula Stigzelius
Foto Marc Femenia
KTH Magazine 01 DECEMBER, 2013