"Om det finns något liv på Europa, skulle det finnas i havet"
En ny studie visar att koldioxid har hittats på en av Jupiters största månar. Fyndet kittlar tanken om att utomjordiskt liv existerar. Lorenz Roth, en KTH-forskare som bidragit till NASA-studien, har varit med i jakten efter möjliga ledtrådar till koldioxidkällan på månen Europas yta.
De nya resultaten från James Webb Space Telescope visar att kol som hittats på månens isiga yta med all sannolikhet kommer från de djupa saltvattenshaven som finns under isen. Enligt forskarna är detta mer troligt än den alternativa förklaringen, att kolet kommit till månen via en annan himlakropp, som en asteroid eller en annan Jupitermåne.
Upptäckten är intressant eftersom kol är en viktig byggsten för liv som människan känner till det.
– Kol i havet gör det mer sannolikt att Europa är beboeligt och det faktum att kolet tog sig till ytan innebär att vi kan undersöka havsmaterialet på ytan. Om det finns något liv på Europa skulle det finnas i havet, inte på ytan, säger Lorenz Roth, forskare på avdelningen Rymd och plasmafysik vid KTH.
Hans del i studien har varit att hjälpa till att förstå varför forskarteamet under observationerna inte upptäckte några utflöden av vattenånga från isytan, något som har observerats från underjordiska oceaner på Saturnus måne Enceladus.
Lorenz Roth berättar att tidigare mätningar av ultraviolett ljusspektrum på Europa, som gjorts med Hubble-teleskopet, har visat på förekomsten av sådana vattenplymer. Men i det här fallet kunde forskarna inte se dem eftersom de sannolikt är sporadiska och inte finns överallt på månen.
I vilket fall som helst är den region där koldioxiden hittades en region där ytisen hade störts i det relativt nära förflutna på geologiska tidsskalor (för några miljoner år sedan). Roth säger att detta innebär att "det finns saker i det djupa underjordiska havet som kommit upp till ytan".
Det finns flera förklaringar till varför havsmaterial når ytan. Enligt Lorenz Roth kan det vara uppvällning från varmare fläckar, eller tryck som orsakar sprickor och sedan utflöden som ångplymer.
– Ett aktivt utbyte av kol från havet och grundämnen på ytan skulle kunna främja den kemiska mångfalden i havet och därmed bildandet av liv. Det kan förmodligen också lämna spår av livsbildande molekyler på ytan, säger Lorenz Roth.
För nya observationer av plymer på Europa ser Lorenz Roth att James Webb-teleskopet har den bästa chansen att upptäcka dem på långt håll. Han ser också fram emot när NASA Europa Clipper och European Jupiter Icy Moon Explorer kommer att utforska månen på nära håll i början av 2030-talet.
Text: David Callahan
För mer information, kontakta Lorenz Roth på lorenzr@kth.se.