Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Katastrofvarnare och revolutionskatalysator i ett

Podnet skulle exempelvis kunna varna för förestående naturkatastrofer. Foto: Mattox
Podnet skulle exempelvis kunna varna för förestående naturkatastrofer. Foto: Mattox
Publicerad 2011-04-04

Nu har KTH-forskare utvecklat ett system för trådlös fildelning och kommunikation som de kallar för Podnet. Syftet har varit undersöka och underlätta sporadisk kommunikation mellan olika enheter, som mobiler, mp3-spelare och surfplattor. Enligt Gunnar Karlsson, professor i kommunikationsnätverk och ansvarig för Podnet, finns det många tillämpningsområden för systemet.

Gunnar Karlsson, professor i kommunikationsnätverk vid KTH och ansvarig för Podnet
Gunnar Karlsson, professor i kommunikationsnätverk vid KTH och ansvarig för Podnet

Tre av dem skulle kunna vara som stöd för att söka efter personer vid naturkatastrofer, som del av alarmsystem för naturkatastrofer exempelvis tsunamivarnare eller som kanal för till exempel oppositionen i Libyen för att kommunicera.

– Podnet skulle också kunna användas för demokratisk styrning av infrastruktur. Tänk dig att du sitter på en föreläsning. Plötsligt får du en förfrågan över mobilen om ljudet är tillräckligt högt eller om värmen i salen är ok. Du kan då besvara frågan, och om tillräckligt många i den övriga publiken tycker precis som du korrigeras värme, ljud, scenljus eller vad det nu kan handla om, säger Gunnar Karlsson.

Podnet fungerar så att mobiler, mp3-spelare, surfplattor eller digitalkameror kan prata med varandra över Wi-fi. Det handlar alltså om att ansluta tekniska prylar för kommunikation som består av slumpmässiga kontakter enheter som råkar vara i närheten av varandra.

– Det är själva informationen som är det centrala, inte särskilda personer, datorer eller ip-adresser. Vi vänder upp och ner på det givna konceptet och arvet som telefonivärlden givit oss. Det vill säga kommunikation mellan två utpekade personer eller datorer med utpekade nummer eller adresser, säger Gunnar Karlsson.

Han tar Youtube och ett överlastat 3G-nät som exempel. Varför ska en populär filmsnutt laddas ner till var och en av en mängd användare när användarna sinsemellan kan dela med sig av filer som finns sparade på deras mobiltelefoner eller surfplattor?

På frågan vad som händer när endast en halv fil eller halvt meddelande hinner med att överföras under en kortvarig förbindelse förklarar Gunnar Karlsson att han och de andra forskarna för närvarande håller på att undersöka möjligheten att använda så korta kontakter mellan enheter som möjligt.

– Vi tittar på att konstruera en popularitetslista där mobiler eller andra enheter kan samla på sig den typen av filer som är mest efterfrågade. Det handlar om att tänka kollektivt, en hyfsad andel av befolkningen eftersöker förmodligen ungefär samma filer. Det som efterfrågas, det sprids också, systemet anpassar sig efter det som är mest önskat, säger Gunnar Karlsson.

Han tillägger att vissa punkter i Podnet kan vara kopplade till internet.

– En sådan accesspunkt skulle vårt system kunna dra nytta av. På så sätt kan man få in information från internet till Podnet. Omvänt förhållande gäller förstås också, att skicka ut information eller data på internet från Podnet, säger Gunnar Karlsson.

Att det blev Wi-fi och inte blåtand som primär teknik bakom Podnet har sina anledningar.

– Blåtand tar ganska lång tid på sig att koppla upp och etablera en kommunikationskanal, Wi-fi tar bara någon sekund, säger Gunnar Karlsson.

Podnet har lämnat ritbordet och finns i skarp drift uppe på Gunnar Karlssons avdelning för de som vill testa.

För mer information, kontakta Gunnar Karlsson på 08 - 790 42 57 eller gk@ee.kth.se.

Peter Larsson