Kläder för smärtlindring och livskvalitet

Miljoner människor i världen lider av smärta och spasticitet, som innebär störd motorik och rörlighet i musklerna till följd av neurologiska sjukdomar.

– Bara i Sverige lider över 60 000 patienter av spasticitet orsakad av stroke, MS, Parkinson, CP-skada, traumatiska hjärnskador eller andra neurologiska funktionshinder, säger Fredrik Lundqvist, vd för hjälpmedelsföretaget Inerventions och innovatören bakom det elektriska plagget Mollii.

År 2010 arbetade Fredrik Lundqvist som kiropraktor med rehabilitering för hjärnskadade patienter när han fick idén att sy in elektrisk stimuli i kläder.

Tanken var att elektroderna i likhet med TENS (elektrisk nerv-stimulering) skulle ge patienter lindring och ökad rörlighet.

– Jag vände mig till KTH och fick kontakt med ex-jobbarna Johan Gawell och Jonas Wistrand vid Institutionen för Maskinkonstruktion. De framställde en prototyp till plagget och i dag jobbar de på heltid med utvecklingen av Mollii, berättar Fredrik Lundqvist.

I våras vann Mollii (som fram till september gick under benämningen Elektrodress) Robotdalen Innovation Award 2013, och plagget är numera patenterat genom både metodpatent som produktpatent.

– Vi behöver fler ingenjörer i vården. Jag tror på att låta engagerade, unga personer som brinner för framtiden få fria händer att utveckla innovationer, säger Fredrik Lundqvist.

Så här funkar tekniken:

I tyget, som är i tvättbart baddräktsmaterial, har ledande resår sytts in, med elektroder placerade vid alla större muskler.

Svag ström på några mikro-ampere leds via silverledare till 58 elektroder som är fästa på insidan av dressen, och de stimulerar i sin tur 42 muskler enligt patientens behov.

Nervstimuleringen sker genom en batteridriven dosa som är placerad i maghöjd på plagget och aktiveras av patienten genom knapptryck. Dosan är kopplad till kläderna genom gummiplattor och magneter.

– Meningen är att kläderna ska användas ett par timmar tre gånger i veckan, och effekten beräknas verka i upp till två dagar, säger Fredrik Lundqvist.

Rekommendationen är att användaren ska hålla sig i rörelse genom exempelvis träning och stretchning under själva behandlingen.

– För att höja livskvaliteten kan patienten välja att använda Mollii innan det är dags att gå till jobbet, skolan eller sociala aktiviteter. Då kan kroppen fungera så bra som möjligt när det verkligen behövs.

Mollii är en godkänd CE-märkt medicinteknisk produkt, men ännu saknas oberoende kliniska tester som visar att metoden verkligen fungerar.

För att dokumentera den kliniska effekten av kläderna har en vetenskaplig undersökning inletts, i samarbete med Rehabmedicinska kliniker i Linköping och Borås. Resultaten räknar Fredrik Lundqvist med att ha färdiga nästa år.

– Våra egna nya patientundersökningar, som genomförts i samarbete med en doktorand på KI, visar fantastiska resultat. 100 procent av deltagarna i undersökningarna säger sig ha upplevt förbättringar gällande funktion eller livskvalitet.

Hos strokepatienter som blivit halvsidesförlamade har forskarna sett ökad rörlighet i spastiska kroppsdelar, genom att patienten fått en förbättrad gång, och att armar och händer har fungerat bättre efter behandling.

– Som bonus har patienterna ofta fått en bättre sömn, och förbättrad svalgmotorik och talförmåga efter att ha använt Mollii, säger Fredrik Lundqvist.

Behandlingen av patienter med rörelsesvårigheter och smärta till följd av neurologiska skador brukar ofta kräva operation, injektion av botolinumtoxin (nervgift) eller starka läkemedel.

– Det ger i sin tur stora kostnader och biverkningar, medan våra kläder är enkla och säkra att använda. Antalet sjukhusbesök kan minskas eftersom man kan utföra terapin själv i sin hemmiljö, och när patientens rörlighet ökar så minskar behovet av rullatorer och rullstolar, säger Fredrik Lundqvist.

I dag förmedlas Mollii i Sverige genom hälso- och sjukvården som ett personligt hjälpmedel efter förskrivning av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Plaggen kan också köpas från hjälpmedelsföretaget Inerventions.

Vad kostar kläderna?
– Priset är 49 000 kronor för två års garanterad spasticitetsbehandling och om dräkten under den tiden skulle bli för liten får patienten byta till ett nytt utprovat plagg utan extra kostnad.

I Danmark är plagget redan nu subventionerat för behandling av nervskador. Danska kommunala medel täcker enligt Fredrik Lundqvist kostnaden för plagget, baserat på intyg från sjukgymnast.

Inerventions mål är nu att etablera Mollii i Europa, USA och Japan. Till nya patientgrupper som klädesplaggen i framtiden kan tänkas hjälpa hör patienter med kronisk smärta och personer med Restless Legs Syndrome, RLS.

– Barn med rörelsehinder eller motoriska svårigheter i fötterna, som gör att de ständigt går på tå eller vinklar fötterna inåt, kan också hjälpas av Mollii, säger Fredrik Lundqvist.

För mer information kontakta Fredrik Lundqvist på 070-270 70 24 eller fredrik@inerventions.se.

Text: Katarina Ahlfort

Hjärnskador som kan rehabiliteras med hjälp av Mollii

-Förvärvade hjärnskador, bland annat stroke, traumatiska hjärnskador, hjärnskador efter tumörer samt syrebrist som drunkningstillbud.
-Medfödda hjärnskador, bland annat MS och Parkinsons.
-Hjärnskador i ett omoget nervsystem, bland annat CP-skador.

Mollii-projektets historia och framtid

-Startbidrag till projektet fick Fredrik Lundqvist genom en presentation i tv-programmet Draknästet på SVT våren 2010.
-KTH-forskare har skapat Mollii i samarbete med forskargrupper vid Högskolan i Borås och företagen FOV Fabrics och Inerventions.
-Mollii-projektet har fått ekonomiskt stöd av bland annat Vinnova, KK-stiftelsen, Tillväxtverket Stiftelsen Promibilia, Jimmy Dahlstensfond och Stiftelsen Norrbacka-Eugenia.
-Forskare vid Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, som är ett samarbetsprojekt mellan KTH, KI och SLL, deltar i utvecklingen av Mollii genom forskning, koordinering av forskningsinsatser och rådgivning.